Under Vatten Avlopps Kretslopp den 13 mars i Halmstad talade Havs- och vattenmyndigheten och SGU om utkastet till vägledning för prövning av små avloppsanläggningar. VA-guiden har valt ut några saker från varje föredrag.
Seminariet gav även en uppdatering om vad som skett, sker och väntas ske i HaV:s projekt Smart miljöinformation om små avlopp.
Efter föredrag och inspel fick de ca 250 deltagarna utbyta tankar och idéer i mindre grupper. VA-guiden ställde frågor till deltagarna och samlade in svar genom att deltagarna kunde svara via sina telefoner. Första delen av sammanställningen av svaren
Ny vägledning för prövning av små avlopp
Åsa Gunnarsson och Bodil Forsberg från Havs- och vattenmyndigheten presenterade utvalda delar i utkastet till ny vägledning för prövning av små avlopp.
Handläggarens roll
Åsa och Bodil betonade myndighetens roll som granskade och kravställare. Man ser en risk att myndigheten kliver in en rådgivande roll för att underlätta för den som söker istället för att kräva svar.
Den som söker ska se till att redovisa de uppgifter som myndigheten efterfrågar. Myndigheten måste alltså vara så tydlig som möjligt i sina krav.
Ha uppföljning och tillsyn i åtanke då ansökan prövas
Bodil poängterade att miljökontoret bör bädda för uppföljning av avloppsanläggningarna, det vill säga planera för hur tillsynen ska gå till, i samband med prövningen.
Drifts- och underhållsinstruktion blir därmed ett mycket viktigt underlag i ansökan. I utkastet till vägledningen utvecklar HaV vägledningen kring drifts- och underhållsinstruktionen, kapitel 8, s56-58).
Ställ tydliga krav på anläggningen
Myndigheten ska framförallt bedöma känsligheten på den tänkta platsen och ställa tydliga krav på anläggningen.
Med CE-märkningen följer ett regelverk om prestandadeklaration och vilka uppgifter myndigheten får och inte får efterfråga i samband med prövningen. Detta var en fråga som många inspektörer upplevde som ett klurigt huvudbry. HaV hänvisar generellt till Boverket som informerar om detta på sin hemsida (länk). HaV skriver mer om detta i utkastet till vägledningen, kapitel 8, s60-61.
Åsa menade att uppgifter om produktens prestanda är en viktig del i anläggningen. Den som söker ska visa att den tänkta anläggningen uppfyller kraven vad gäller hela anläggningen.
Apropå att bedöma känsligheten i ett område informerade HaV om att länsstyrelserna håller webbseminarier för att utbilda handläggare i GIS-verktyget.
På denna sida presenterar länsstyrelserna GIS-stödet
Smart miljöinformation om små avlopp
Markus Edström och Annica Magnusson, IT-konsulter som arbetar på uppdrag av HaV, redogjorde översiktligt för det pågående projektet.
Smart miljöinformation om små avlopp är en del av Regeringens förväntan på att landets myndigheter, Digitalt först – program för digital förnyelse av det offentliga Sverige (kursiv).
Miljökontoren behöver en gemensam avlopps-terminologi
För att kunna samla data från alla kommuner måste alla förvaltningar använda begrepp och termer som rör små avlopp på samma sätt. Markus illustrerade detta med skillnaden mellan att säga ”en doja” eller ”en vänstersko”. Systemen måste veta vad det är man menar.
Under 2019 sker projektets pilotfas
Projektet har skapat en generell bild av miljökontorens process för uppgifter i ärenden om små avlopp. Utifrån denna bild har man tagit fram en kravspecifikation för ett digitalt system.
Nästa steg är att tillsammans med ett par kommuner gå vidare och testa (pilot). I pilotfasen kontaktas de bolag som driver dagens aktuella ärendehanteringssystem (ÄHS) och deras användarföreningar.
Markus avslutade med en spaning om möjligheten att utveckla en nationell e-tjänst för ansökan om eget avlopp. Fortsättning följer.
Nytt i vägledningen om grundvatten och provgropar
David Eveborn, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), presenterade delar av det underlag som SGU tagit fram till vägledningen. Det finns inarbetat i vägledningen och som mer ingående förklaringar i bilagor till vägledningen.
Värna den omättade zonen
- Den omättade zonen är avgörande för funktionen i markbaserade anläggningar.
- Syretillgången möjliggör snabba och stabila nedbrytningsprocesser.
- Viktigaste barriären för smittspridning.
I dessa små snabbreagerande magasin kommer grundvattennivån sannolikt att vara närmare markytan än 1 meter i ca 60 % av fallen. - En förutsättning för att förhindra igensättning.
Räkna med att grundvattennivåer varierar
David redovisade statistik från SGU. Han hade bland annat undersökt minsta djup till grundvattennivån under ett normalår i små snabbreagerande magasin, moräner. Det vill säga ”Hur vanligt är det att grundvattennivån står närmare markytan än 1 m?”
Räkna med att nivån kan variera rätt mycket under ett normalår, så kallad pendelhöjd.
David visade en animerad illustration av varierande grundvattennivåer från söder till norr, 1989-2019
Kommentar till animationen: Merparten av mätpunkterna är små grundvattenmagasin. Mätpunkten ”Motala_32” är ett stort grundvattenmagasin och regerar långsammare och med mindre variation.
Vikten av provgropar
David betonade betydelsen av provgropar för att samla in uppgifter om grundvattennivåer och för att besiktiga markprofilen och för att kunna ta ett jordprov på lämpligt nivå.
SGU vill ständigt förbättra och utöka sitt dataunderlag för statistik om grundvatten. David tänkte högt och pekade på möjligheten att uppgifter från provgropsbesiktningar skulle kunna rapporteras in till SGU för att öka antalet observationer av grundvattennivåer i landet.
VA-guidens kommentar: En fördel med det skulle vara att SGU då har ett eget motiv till att verka för besiktningen av provgropar för att bedöma sannolik grundvattennivå blir enhetlig, till exempel med tydliga instruktioner och bra informationsmaterial.
Mot bakgrund av HaV:s önskan och uppmaning om att myndigheten ska värna sin granskade roll och låta den som ansöker om tillstånd ta fram uppgifter lär det i många fall vara gräventreprenören som rent praktiskt besiktar provgropen och presenterar dessa uppgifter.
Bilagor i vägledningen som har med hydrogeologi att göra
- Anvisningar för grundvattenrör (Bilaga 1)
- Stora och små grundvattenmagasin (Bilaga 2)
- Provgrop (Bilaga 3)
- Bestämning av grundvattnets strömningsriktning (Bilaga 4)
- Hydrogeologisk utredning (Bilaga 5)
- Siktanalys och perkolationsprov (Bilaga 6)
- Förstärkt infiltration och material i markbäddar (Bilaga 7)
- Trestegs beslutsmodell för skydd av dricksvatten (Bilaga 7…)
- Bestämning av dimensionerande grundvattennivå (Bilaga 8)
Relaterat
– Hydrogeologi: en viktig del av inspektörens vardag – referat från en dag hos SGU
Detta referat har sammanställts av VA-guiden som är oberoende och agerar inte i någon myndighets, intresseorganisations eller något annat företags intresse. Referatet baseras på VA-guidens tolkning och urval från föredragen under seminariet.
