Vad kunde inte passa bättre än att avsluta konferensen Vatten Avlopp Kretslopp 2019 med en eftermiddag med det ständigt aktuella ämnet – Vatten? Den här gången med fokus på hur vi kan skydda och spara vårt vatten.
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering, Jenny Enberg, Länsstyrelsen i Stockholms län
Som en start till passet om att skydda och spara vårt vatten fick vi en utmärkt introduktion till den handbok för kommunal strategisk vattenplanering som Jenny Enberg på Länsstyrelsen i Stockholm har varit med att ta fram.
Handboken är en del i ett Rich Waters-projekt och ska ses som en hjälp att strukturera, prioritera, genomföra och följa upp kommunens sammanhållna vattenplanering.
Processen för att organisera och genomföra vattenplaneringen har i handboken delats in i sex olika delar:
- Motivera – att hitta argument
- Organisera – att fördela ansvar och uppdrag
- Kartlägga – att identifiera och analysera
- Prioritera – att besluta om vad som ska göras
- Genomföra– att planera och genomföra åtgärder
- Följa upp – att utveckla arbetet
Jenny Enberg om handboken:
”Den är ingen vägledning utan är tänkt att användas som inspiration för en egen arbetsmodell”
Genom att följa stegen handboken och att långsiktigt strategiskt planera för vatten ger betydliga fördelar, förutom att göra rätt från början blir billigare så får man en robusthet i genomförande och organisation, förutsättningar att följa lagkrav och i förlängningen en förbättrad vattenkvalitet.
Arbetet med handboken kommer fortgå under 2019, bland annat ska synpunkter samlas in från de som använt handboken och den ska också lanseras som ett webbverktyg. Läs mer här.
Vattenskyddsområde i en växande stad – hur funkar det? My Olausson och Henrik Kjellgren, Laholmsbuktens VA
Efter inblicken i hur man kan planera för vatten på ett strategiskt bra sätt så var det dags att ta reda på hur man jobbar med vattenskyddsområden i den växande staden. Vi fick bland annat höra om regionens behov av vattenskydd och hur man hanterar de olika intressen som följer med den växande staden.
Många frågor ska samordnas
I exemplet med att revidera vattenskyddsföreskrifterna för de befintliga vattenskyddsområdena Prästjorden och Fotstad är det många frågor att hantera i form av förväntad befolkningsökning med nya bostadsområden, järn- och motorvägsfrågor med in- och utfartsvägar till Halmstad, deponi, flygfält, aktivt jord- och skogsbruk, täktverksamhet och mycket mer som ska samexistera. Alla frågorna behöver hanteras samtidigt som uppdraget att skydda vattnet på ett långsiktigt ansvarsfullt sätt ska genomföras.
Glöm inte syftet med att inrätta vattenskyddsområdet
I revideringsarbetet med vattenskyddsföreskrifterna har man försökt ta tillvara på all den samlade kunskap man har om områdena och tillsammans gjort så kloka avvägningar som möjligt utifrån befintlig kunskap. Vägen dit har tagit tid men My och Henrik kan konstatera med så många intressen att ta hänsyn till och de olika samverkansprocesserna är det oerhört viktigt att man inte tappar bort syftet med att inrätta vattenskyddsområdet och citerar Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområde (2010:5)
”Det är angeläget att detta skyddssyfte inte förhandlas bort i samråds- och samverkansprocessen”.
Töm, vänd, vinn
Processen om de nya vattenskyddsföreskrifter har pågått ett par år och bjudit på många tabbar men även lärdomar och bra diskussioner. Henrik lyfter tesen ”Töm, vänd, vinn” som ett bra arbetssätt som han lånat från Pressbyrån. Det handlar om att ha en ödmjukhet, respekt för varandra och motverka rykten genom att samarbeta så tömmer man bort olika rädslor och farhågor och i förlängningen så kan man i de flesta fall få med sig de som varit skeptiska.
Storsudret på Gotland – hushållning med grundvatten, regnvatten och avloppsvatten, Mikael Tiouls, Region Gotland
Efter exemplen från Halmstad fick vi lyssna på Mikael Tiouls, VA-utvecklare från region Gotland som berättade om de projekt som bedrivs för att spara både på grundvatten, regnvatten och återanvända avloppsvatten i området Storsudret på södra Gotland.
Utmaningen är insamling och magasinering av vatten
Storsudret har problem med snabba uttransporter av vatten då man bl a dikat ut många av de naturliga våtmarkerna som fanns. Mikael visar med ett räkneexempel att om 1% av regnvattnet kunde tas tillvara skulle behovet av dricksvatten i området täckas in. Utmaningen blir dock insamling och magasinering av detta vatten. Det finns just nu sex olika delprojekt som angriper och hanterar frågan; infrastruktur för online mätningar av yt- och grundvatten, infrastruktur för online styrningar av vattenflöden (för att undvika översvämningar/torka), bygga dammar och infiltrationsanläggningar, klimatneutral vattenrening, återvinning av avloppsvatten samt en testanläggning för att testa ny reningsteknik likt Hammarby Sjöstadsverket samt hitta och bygga grundvattendammar.
Liknande projekt som Storsudret på Gotland går även att hitta i EU på nio andra ställen, där man försöker lösa de vattenproblem man har där och cirkulär vattenekonomi är den röda tråden.
Flera vattenbesparingsprojekt
Förutom de spännande projekten som finns på Storsudret så jobbar man även med andra vattenbesparingsprojekt, t ex informationskampanjen ”Spara vatten – i vått och torrt”, identifiering av nya potentiella vattentillgångar genom SGU SkyTem som bygger på elektromagnetiska mätningar och även med hjälp av olika historiska data. Som ett försök att avlasta grundvattenuttaget håller man även på att bygga ett nytt avsaltningsverk av havsvatten, Kvarnåkershamn som planeras stå klart till sommaren 2019.
Spolvatten till bevattning
Ett annat smart exempel på vattenbesparingsprojekt på Gotland är att man numera tillvaratar det spolvatten man får från vattenverket. Spolvattnet används till bevattning av rabatter, fylla dammar och till olika dammbegränsande åtgärder men även i räddningstjänstens verksamhet. Avslutningsvis kan man konstatera att det är både med stora projekt och många bäckar små som Region Gotland hanterar vattenbristen.
Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten, Birger Wallsten
Som avrundning på vår eftermiddag om vatten så fick vi genom branschorganisationen Svenskt Vattens dricksvattenexpert, Birger Wallsten reflektera över ämnet, Skydda och spara vårt vatten. Man kan inte nog poängtera att dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och som en bild av hur sammansatt hanteringen av vattenfrågan är visade Birger upp inte mindre än 7 olika EU-direktiv som är aktuella undertidsperioden 2018-2020.
Vattnets ställning måste stärkas
Kommunerna måste arbeta på bred front med frågorna om hur man ska skydda och säkra dricksvattnet. Vattnets ställning måste stärkas i relation till andra intressen i samhällsplaneringen och arbetet med att skydda våra vattentäkter och bilda vattenskyddsområden med tillhörande vattenskyddsföreskrifter är också mycket viktigt. Leveranssäkerhet och ”vanlig säkerhet” är ytterligare frågor som måste prioriteras i arbetet att skydda vårt vatten. Birger visade att med hjälp av Svenskt Vattens Hållbarhetsindex (HBI) att man kan få en bild av hur det ser ut i Sverige kring dessa frågor och HBI ska ses som ett verktyg som kommuner kan använda för att utveckla verksamheten.
Vattenbrist – flera åtgärder pågår
På frågan om vad vi kan göra för att spara vatten finns det som sagt flera olika ingångar med allt ifrån att alltid lyfta värdet av vatten till att tänka om vid nybyggnation till olika återanvändningsprojekt av vatten. Flera åtgärder görs redan kontinuerligt i VA-Sverige både vad gäller kapacitetshöjande åtgärder, risktänkande, övervakning av vattensituationen, till olika informationskampanjer och planering för beredskap inom och mellan kommuner.
Styrmedel saknas
Vid vattenbristsituationer med nuvarande lagstiftning saknas det styrmedel för VA-huvudmannen. Svenskt Vatten vill bland annat att det ska finnas möjlighet att prioritera kunder vid tillfällig vattenbrist för huvudmannen, att man ska ha rätt att vidta sanktioner mot kunder som inte följer tillfälliga vattenbegränsningar för nyttjande av vatten och möjligheten att höja va-taxan tillfälligt borde finnas för kommunen.
Summering
Sammanfattningsvis kan man för det sista passet på Vatten Avlopp Kretslopp säga att skydda och spara vårt vatten är en avgörande fråga för framtidens vattenförsörjning. Vår förhoppning är att seminariet bidragit till inspiration, nya tankar och idéer att arbeta vidare med de så viktiga frågorna. Ni hittar presentationerna från seminariet och den övriga konferensens dokumentation i form av åhörarkopior här.
