Bergkross-projekt pågår hos RISE – referat från seminariedag 20 maj

Elin Ulinder och Maja Englund, RISE, leder projektet om bergkross.

På RISE pågår just nu ett projekt som ska ta fram rekommendationer för kvalitetssäkring av bergkross och kornstorleksrekommendationer för både bergkross och naturgrus. Rapporten beräknas bli färdig i hösten 2019. Projektet är i full gång och den 20 maj hölls en seminariedag som samlade många inblandade. Här nedan kan du läsa lite om vad som sas under dagen.

Bergkrossleverantörer, entreprenörer, leverantörer av avloppsprodukter och miljöinspektörer samlades på RISE i Uppsala den 20 maj för diskussion kring bergkross-frågor.

Elin Ulinder, projektledare på RISE, inledde dagen med en presentation av projektet vars hela namn är Kvalitetssäkring av bergkross och naturgrus som filtermaterial i markbäddar.

Bergkross har lite annorlunda egenskaper än naturgrus

Bergkross 0/8 mm har ofta lägre genomsläpplighet än naturgrus 0/8 mm. Detta beror framförallt på en större andel finmaterial. En annan skillnad som skulle kunna påverka reningen är att kornen är kantigare på krossmaterial än i naturgrus. Kantiga korn kan påverka reningen på flera olika sätt. Beroende på packning m.m. kan kantigare korn leda till såväl lägre som högre vattengenomsläpplighet än runda korn. Kantigare korn kan även påverka storleken på tillgänglig yta för att bilda biohud mm.

Resultatet kommer i höst

Bedömningen av lämplig kornstorlekskurva för material till markbädd baseras på forskning på naturgrus, därför är det viktigt att se över rekommendationerna. Projektet finansieras av Havs- och vattenmyndigheten och beräknas vara färdigt i höst.

Projektet har tre mål:

  • Undersöka hur hydraulisk konduktivitet i bergkrossprodukter varierar beroende på kornstorleksfördelning och packningsgrad.
  • Undersöka vilka insatser för att kvalitetssäkra material som är rimliga för bergmaterialindustrin och anläggande entreprenörer och utifrån det ge förslag på hur kvalitetssäkring kan utföras i praktiken.
  • Bidra med underlag för uppdatering av kornstorleksgränser för bergkrossmaterial och naturgrus.

På tio olika bergkross-material har projektet mätt bland annat kornstorleksfördelning och hydraulisk konduktivitet.

Några observationer som gjorts hittills i projektet:

  • Det finns tecken på att bergkross-material som ligger lite till höger om kornstorleksgränserna för markbäddssand ändå skulle kunna ha godtagbar vattengenomsläpplighet. Detta kommer att diskuteras vidare i projektet.
  • Under seminariedagen kom förslag om hur vattengenomsläpplighetsmätningar kan användas som komplement när kornkurvan för bergkross ligger utanför rekommenderade gränser.
  • Material med liknande kornstorleksfördelning har i vissa fall mycket olika vattengenomsläpplighet.

Presentation av projektet (power point)

Givande diskussioner under dagen

Under eftermiddagen den 20 maj diskuterade deltagarna i grupper. Miljöinspektörer från fem olika kommuner deltog. Av de fem var det tre kommuner som upplevde att det var svårt för entreprenörerna att få tag på naturgrus. En kommun hade fortfarande gott om naturgrus, medan en kommun antog att det var mest bergkross som användes i kommunen.

Inspektörer önskar kvalitetssäkrad fraktion från bergkross-branschen

I miljöinspektörsgruppen framkom önskemål om att bergkrossleverantörs-branschen skulle ta fram och kvalitetssäkra ett material som är anpassat för enskilda avlopp.

De representanter från bergkross-branschen som var på plats svarade att det kanske skulle vara möjligt. För att det ska bli ekonomiskt rimligt att tvätta och lagerföra en sådan fraktion är förutsättningen att samma material även fungerar i ett större användningsområde. Betongballast (dvs grus som används vid betongtillverkning) är en produkt där vissa sorteringar kan ha samma kornstorleksfördelning som material till markbäddar.

Övrigt som VA-guidens representant noterade under dagen:

  • Ju större spann i materialet (t ex 0-8 mm jämfört med 2-4 mm), desto större risk att materialet skiktas vid hantering, dvs större risk för ojämn kvalitet.
  • Det är bättre att ställa krav på vad materialet ska klara, än hur det ska framställas (från diskussionen i storgrupp)
  • Peter Nilsson, VA-teknik och vattenvård: LTAR 75 är optimalt för markbäddar, men oftast dimensioneras markbäddar efter LTAR 50.
  • Peter Nilsson: När man gör perkolationsprov i provgrop är det viktigt att göra flera prov eftersom genomsläppligheten kan variera.
  • LTAR-värdet avläses i en empiriskt framtagen graf. Genomsläppligheten för avloppsvatten är 100-1000 (och ända upp till 10 000) gånger lägre än för rent vatten, enligt Peter Nilsson, eftersom det byggs upp en biohud. LTAR-grafen kompenserar för detta.

Krav som inspektörer rekommenderas att ställa på bergkross

I väntan på projektets slutrapport som kommer i höst, så kan du läsa rapporten Informationsblad –Rekommendationer för bergkross som filtermaterial i markbäddar (JTI, 2016). I den rekommenderas miljöinspektörer att ställa tre krav på krossmaterial:

  • Materialet ska ha rätt kornstorlekskurva (se avsnitt 2.1 i informationsbladet)
  • Vattengenomsläpplighetstest ska vara utfört och resultatet ska ligga inom rekommenderade gränser.*)
  • Materialet ska vara tvättat.**)

Utöver dessa tre krav är det viktigt att tänka på att det är det allra finaste materialet (<0,063 mm) som har störst påverkan på vattengenomsläppligheten.

*) Projektet ska se över vilken rekommendation som ska ges kring vattengenomsläpplighetsmätning.

Elin Ulinder förklarar mer om LTAR:
”Rekommenderade LTAR-gränser finns i den tekniska rapporten SIS-CEN TR 12566-2, figur C.3 och ligger på LTAR 50-150. Det framgår inte helt tydligt i figur C.3 att linjerna representerar vissa LTAR-värden, men det framgår tydligare om man jämför med figurer i de test-kit som finns ute idag. Enligt SIS-CEN TR 12566-2 verkar LTAR mellan 75 och 150 räknas som bra, medan LTAR mellan 50 och 75 räknas som acceptabelt. På seminariedagen diskuterades att det kanske skulle vara önskvärt med en sänkning av både den nedre och den övre gränsen.

I LTAR-testerna med små rör utgår man idag från längden på jordprovet och tiden för vattnet att sjunka en viss sträcka. Med hjälp av dessa uppgifter läser man av LTAR-värdet i en graf. I praktiken är testprincipen dock densamma som vid test av mättad hydraulisk konduktivitet, K-värde (markens genomsläpplighet). För enkelhetens skull gör man dock en direktöversättning till LTAR.  Ett alternativt sätt att bedöma LTAR skulle vara att med valfri kvalitetskontrollerad mätmetod provta mättad hydraulisk konduktivitet och sedan översätta detta till ett LTAR-värde med hjälp av en tabell eller ett diagram.”

**) En synpunkt från seminariedagen var att det vore bättre att ställa krav på hur materialet ska se ut snarare på metod för framställning, så rekommendationen om tvättning kan komma att ändras.

I projektet ingår att skicka en enkät till entreprenörer, vidarebefordra den gärna till din kommuns entreprenörer.


Relaterat

Se Falu kommuns info-blad om bergkross

Enkät till dig som är entreprenör: Hur använder du bergkross och naturgrus?

Rekommendationer för bergkross som filtermaterial i markbäddar – informationsblad från JTI, 2016

Markbäddars uppstartstid och påverkan på bäddens funktion vid användning av krossat berg – JTI rapport 2013