Under det gångna året har det publicerats många insändare och debattinlägg om små avlopp i både lokaltidningar och nationella medier. VA-guiden sammanfattar och kommenterar ett urval av de ståndpunkter som förs fram.
- Många dåliga avlopp förorenar vattendragen, skaffa bättre koll med avloppsdeklarationer.
- Nej, sluta jaga husägare i onödan, de små avloppen är försumbara för vattendragen.
- Allt avlopp behöver renas.
Notera att detta är ett sammandrag. Vi har inte haft möjlighet att gå igenom alla insändare om små avlopp i landets tidningar. Många av de vi tagit del av återkommer till vissa teman. Här är ett urval av ståndpunkter och perspektiv från insändarna.
Avlopp och algblomning
Anders Mårtensson, vd för VVS-fabrikanternas råd, har under året debatterat små avlopp i såväl lokaltidningar som i de större dagstidningarna. Insändaren i Dalademokraten Bättre avlopp kan minska algblomningen, den 10 juli verkar ha triggat flera insändare i lokalpressen, inte enbart Dalademokraten. VVS-fabrikanternas råd pekade bland annat på följande:
- Dåliga avlopp orsakar algblomning.
- Det finns många dåliga avlopp i landet.
- Förslaget om avloppsdeklarationer behövs för att få bukt med alla dessa dåliga avlopp.
Man lyfter fram att ca 240 000 små avlopp i landet enbart har slamavskiljning eller okänd rening. Man kopplar de undermåliga avloppen till övergödning och algblomningar och att de bristfälliga avloppen behöver åtgärdas i en högre takt än vad som görs i dagsläget. Som verktyg uppmärksammar man förslaget om avloppsdeklarationer från utredningen Vägar till hållbara vattentjänster som en möjlig lösning för kommunerna att få bättre och snabbare koll på de undermåliga anläggningarna så att de kan kräva åtgärder.
I debatten misstänkliggörs ofta VVS-fabrikanternas engagemang i frågan av sina motdebattörer. VVS-fabrikanterna replikerar att de inte ser logiken i att sänka miljökraven på landets avlopp, att det bör vara platsens känslighet som ska styra kraven, inte husägarens plånbok och att stor andel av landets avlopp inte klarar grundläggande krav.
Rör inte mitt avlopp
Under våren och sommaren har det varit gott om insändare och debattinlägg som argumenterar mot VVS-fabrikanternas insändare och framförallt för fram hård kritik mot miljökontorens tillsyn och va-huvudmännens utvidgning av verksamhetsområden för allmänt va. Nedan kommenterar vi ett par återkommande ståndpunkter i urval från dessa insändare.
Små avlopp bidrar inte till övergödning – husägare tvingas byta ut fungerande avlopp i onödan
Man menar att myndigheter och branschföreträdare överdriver miljöpåverkan från små avlopp och missbedömer platsens känslighet. Man upplever att bedömningarna som resulterar i krav görs kategoriskt. En springande punkt är frågan om markretentionen beaktas eller inte i kravställandet. Vi ber att få återkomma till den frågan i ett separat inlägg då det inte ryms i denna sammanfattning.
Enstaka insändare kritiserar kravet på till exempel pumpsatt infiltration samt förstärkt fosforrening medan slamavskiljare med stenkista beskrivs som en vanlig och fullt tillräcklig reningsanläggning, Dyr nota för alla med eget avlopp, ATL 18/8.
Utifrån resonemangen om att de små avloppen generellt sett inte belastar miljön, regionalt eller lokalt, följer konsekvensen att husägare helt i onödan tvingas till att anlägga nya avlopp med extra fosforrening.
Kommunerna vägrar dialog och straffar husägare med dyra tvångsanslutningar
Flera insändare menar att miljökontoren tillämpar lagstiftningen på ett felaktigt sätt genom att ställa för hårda och kostsamma krav. Några insändare pekar på miljöbalkens allmänna hänsynsregler och uppmanar miljökontoren att tillämpa dessa och då i synnerhet 2 kap 7 §, apropå avvägningen mellan kostnaderna för husägaren och det skydd och riskminskning man förväntas uppnå med åtgärden.
I Miljönämnder vägrar dialog om avlopp, SvD 4/6, argumenterar Roland Ekstrand att kommunerna sluter sig och enbart hänvisar till möjligheten att överklaga myndighetens beslut. Roland har för övrigt sammanställt en slags stridsskrift med kommunexempel för att belysa felaktig myndighetsutövning. Kommunernas myndighetsutövning i fall med enskilda avlopp
Utöver kraven på att åtgärda små avloppsanläggningar tar vissa insändare upp frågan om kommunens inrättande av verksamhetsområden för allmänt va. Man menar att kommunen missbedömer sitt ansvar och roll enligt 6 § Lagen om allmänna vattentjänster och tvingar husägare till onödiga och kostsamma investeringar.
Staten och kapitalet sitter i samma båt
Ett återkommande tema handlar om att debattörerna ifrågasätter VVS-fabrikanternas engagemang i frågan. Man menar va-branschen i första hand vill sälja produkter och tjänster och därför bedriver ett aktivt lobbyarbete gentemot myndigheter och Regeringskansliet, som för övrigt bereder förslagen från utredningen om hållbara vattentjänster.
Alla avlopp behöver rening
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har i flera fall besvarat insändarna i lokalpressen och anlagt ett myndighetsperspektiv.
Många dåliga avlopp, lever inte upp till kraven från 1969
HaV pekar också på att cirka en tredjedel (cirka 240 000) av alla avloppsanläggningar med vattentoalett i Sverige saknar rening efter slamavskiljaren trots att krav om detta funnits sen 1969. HaV menar att bristfällig avloppsrening i närhet till grund- och ytvatten riskerar att förorena dricksvattenbrunnar och badplatser.
Bedömning i det enskilda fallet
När det gäller de små avloppens miljöpåverkan menar HaV att i de fall det råder allmänt goda förutsättningar för retention och om avståndet är långt till dricksvattentäkter och badplatser kan reningskraven på anläggningen vara lägre.
”Otjänligt vatten på grund av bakterier förekommer i 11 procent av de brunnar som undersökts och orsaken är ibland just avloppsvatten.
[…]
Avloppsvattnet behöver dock alltid renas, inte minst för att undvika att sprida smittämnen och skydda grundvatten och dricksvatten.”
Tänk större – tänk cirkulärt
Några insändare anlägger ett globalt perspektiv och ifrågasätter invanda tankesätt. Det handlar om kritik av att använda stora mängder vatten för att spola toaletter, avloppsrening istället för sortering och kretslopp av näringsämnen i ett mer hållbart jordbruk.
VA-guidens kommentarer
Miljökontorens tillsyn och uppföljning av små avloppsanläggningar står i fokus men de lokala myndigheterna har inte nämnvärt hörts i debatten. Under året har många meningsskiljaktigheter i insändarna rört miljöpåverkan från de små avlopp. Bilden av de små avloppens bidrag till övergödning skiljer sig rejält åt mellan debattörerna. VA-guiden noterar att HaV tydligt lyfter fram hälsoskyddet som motiv till att åtgärda bristfälliga avlopp.
VA-guiden avser som sagt återkomma med ett separat inlägg om markretentionen i och med att VA-guiden varit med och tagit fram den projektrapport som olika insändare ofta hänvisar till.
Kommunerna bedriver tillsyn men många dåliga avlopp består
Oavsett frågan om de små avloppens roll i den stora bilden vad gäller övergödning kvarstår omständigheten att cirka en tredjedel av landets små avlopp, med påkopplad vattentoalett, saknar efterföljande rening eller har okänd rening. Det är ett stort antal anläggningar som troligtvis inte klarar rimliga krav på rening. Detta tillsynsunderskott, eller avsaknad av tillsyn, har varit oförändrad under många år. Det är lätt att få intrycket av att miljökontorens upplägg och bemanning i första hand designats för att hantera inkommande ansökningar och inte så mycket egeninitierad tillsyn.
Självklart skiljer det sig åt mellan kommuner och regioner. För cirka 10 år sedan blev det vanligare att kommuner drog igång tillsynskampanjer istället för att enbart inventera och få siffror på antalet anläggningar och andel med brister. På senare år bedriver en mycket stor andel av kommunerna tillsyn, det vill säga uppsökande verksamhet riktad mot de husägare som har eget avlopp. Baserat på de 90 miljökontor som besvarade VA-guidens enkät om tillsyn av små avlopp bedriver 94 % uppsökande tillsyn av små avlopp.
Samtidigt som de flesta kommunerna bedriver tillsyn pekar både HaV och representanter för tillverkare och återförsäljare av avloppsprodukter på att det saknas tillsyn. Andelen med enbart slamavskiljare eller inget alls är som sagt fortfarande stor. Flera tillverkare uppmanar miljökontoren att vara mer aktiva, att inte bygga upp ett nytt tillsynsunderskott. När ett avlopp åtgärdats kan det gå flera år innan tillsyn sker, eller att tillsynen helt uteblir på grund av alla de äldre och okända.
Tvång skapar motstånd
Tillsynskampanjer innebär tvingande tillsynsåtgärder och med det följer lokalt motstånd. I så kallade omvandlingsområden avvaktar ofta tillsynsmyndigheten med krav då man bedömer att det inte går att lösa vatten och avlopp på ett säkert sätt på den enskilda fastigheten och va-planering tar vid som i sin tur ofta landar i allmänt va. I dessa områden kan kommunen möta applåder för att man möjliggör utveckling men också hårt motstånd från de som inte önskar utbyggnad och förändring i området, eller som inte har råd att investera i anslutningen.
Nytt sedan ett par år tillbaka är nationella nätverk som kanaliserar delar av det lokala motståndet och kan driva kampanj. När TV4 Kalla fakta sände sitt program Stugupproret startades grupper på Facebook där husägare delade sina berättelser och debatterade (VA-guidens reflektion över inslaget). Liknande har skett i samband med lokalmedias artiklar, till exempel i Norrtälje. Ett nätverk som samlar protester är Va i Tiden – nationellt nätverk för hus och stugägare berörda av tvångsanslutning till kommunalt VA.
Mer och bättre prövning och tillsyn
HaV uppmanar kommunerna att prioritera tillsynen i de områden där de små avloppen bedöms ha stor påverkan på recipienternas status eller riskerar att påverka badvatten eller dricksvatten. Sedan 2015 finns en omfattande vägledning i fyra delar för effektiv tillsyn av små avlopp.
Man har även arbetat med en vägledning för prövning av ansökningar som man väntas lansera under hösten. VA-guidens tolkning är att HaV vill se mer och bättre prövning och tillsyn. Med avstamp i olika kommunprojekt uppmärksammar man risken att en ofullständig prövning av ansökningar i kombination med utebliven uppföljning riskerar att leda till en situation där de åtgärdade avloppen inte ger den förväntade nyttan, samt att miljökontoret riskerar att skapa svåra tillsynssituationer i framtiden om man inte planerar och förbereder för tillsyn i samband med prövningen av ansökan.
Dagsljus eller arkivskåp
Regeringskansliet har många förslag om små avlopp på sitt bord. HaV har utrett och lämnat förslag i omgångar. De senaste förslagen kommer från utredningen om hållbara vattentjänster. För de små avloppen handlade det bland annat om att försöka effektivisera tillsynen på olika sätt, till exempel genom att ge HaV rätten att utfärda föreskrifter, att införa ett system med avloppsdeklarationer samt system för att digitalisera uppgifter om landets små avlopp.
Frågan är vilka förslag som lyfts från beredningsbordet och vilka som får stanna i arkivskåpen.
Detta är ett kommenterande inlägg av VA-guiden som är oberoende och agerar inte i någon myndighets, intresseorganisations eller något annat företags intresse.
Relaterat
– Vad händer med utredningen om hållbara vattentjänster?
– Sammanställning av VA-guidens enkät om tillsyn av små avlopp
– VA-guiden: ”Olyckligt med onyanserad bild av små avlopp”
