Fråga: Jag har gjort en inspektion på en fastighet som har en trekammarbrunn med infiltration/resorption med tillstånd från 1975. Omkring år 2000 anlade fastighetsägaren en efterföljande markbädd som ska användas om/när infiltrationen blir överbelastad. FÄ menar på att markbädden därför använts i liten omfattning hittills. Inga foton eller dokumentation finns från anläggandet av markbädden.
Under inspektionen konstateras att markbädden saknar luftarrör för spridar- och dräneringsledning samt att ändringen inte anmälts till kommunen. Ingen avloppspåverkan kunde konstateras vid utsläppspunkten/närområdet.
Skriver i inspektionsrapporten att ändringarna måste lagligförklaras i efterhand och att FÄ ska inkomma med en anmälan till oss.
Får sedan detta mailat av fastighetsägaren:
Tillstånd för avloppet beviljades när huset byggdes år 1974. Anläggningen förnyades och modifierades sannolikt år 1995. Enskilda avlopp reglerades då i hälsoskyddslagen och hälsoskyddsförordningen. I hälsoskyddsförordningen anges att om en avloppsanordning som avses i 7§ hälsoskyddslagen (avloppsanläggningar som kräver tillstånd eller anmälan) ändras och åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning skall förhållandet anmälas till nämnden. Det krävdes sålunda ingen anmälan när jag byggde om anläggningen eftersom varken mängd eller sammansättning av avloppsvattnet ändrades. Min tolkning är således att det ursprungliga tillståndet för anläggningen fortfarande gäller. Jag kommer gärna in med detaljerade uppgifter om ur anläggningen är utförd men förutsätter i så fall att kostnaden för ett nytt tillstånd inte debiteras. Som ni kunde konstatera vid besiktningen förekommer i dag inga utsläpp till vatten från anläggningen och jag är hittills mycket nöjd med hur den fungerar.
Har fastighetsägaren rätt?
SVAR
Nej, jag anser inte att fastighetsägaren har rätt. Avloppsanläggningen har ändrats till en helt annan typ av anläggning. Då kan man inte åberopa det gamla tillståndet. Det tillståndet gavs på den tiden för inrättande av anläggning. Då kan man inte använda det för en annan typ av anläggning. Den ”nya” (1995!) anläggningen är en annan än den ursprungliga och då krävs ett nytt tillstånd. Platsen kan till och med vara olämplig för den nya anläggningen (marken kan anses vara mättad) och även utsläppspunkten, så att ni inte hade godkänt den lokaliseringen.
Dessutom har uppenbarligen den gamla anläggningen slutat att fungera så som det var avsett, vilket också gör att fastighetsägaren i något skede skulle kontaktat myndigheten för att få råd och information och då fått reda på att en anmälan om ändring skulle göras eller ett nytt tillstånd sökas.
Möjligen har inte mängden avloppsvatten ändrats, men sammansättningen ut har antagligen ändrats eftersom det renas i annan typ av anläggning. Dessutom har recipienten ändrats från att vara grundvatten (och ”vegetation/luft”…) i den första anläggningstypen (vilken den nu var? infiltration eller resorption?). Vet de inte ens om det är en infiltration eller resorption?
”Mark- och miljööverdomstolen anser att fastighetsägaren har ändrat sin befintliga avloppsanläggning både vad gäller reningsmetod och utsläppspunkt. Eftersom ändringarna avser de viktigaste funktionerna vid inrättandet av en avloppsanläggning är hans åtgärd att jämställa med inrättande av en ny anläggning.” (MÖD M 10505-17)
Det kan knappast vara lämpligt att lämna tillstånd i efterhand till en anläggning från 1995. Framförallt då det oavsett om vi ser till resorptionen/infiltrationen eller markbädden kan anses ha begränsad livslängd för renande av avloppsvatten.
Även om ni inte kan se någon direkt påverkan eller olägenhet från anläggningen kan ni ha skäl för att förbjuda den då fastighetsägaren inte kan visa på varken konstruktion eller funktion. Hur allvarligt detta kan anses vara beror i första hand på vilken olägenhet ett otillräckligt renat avloppsvatten kan antas skapa i närområdet till avloppsutsläppet. Hur ser det ut med fastighetens egen vattenbrunn? Närhet till grannar? Närhet till vattendrag? Osv.
”Av 14 § FMH framgår att det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra sådana avloppsanordningar som avses i 13 §, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning. En åtgärd som enbart förändrar förutsättningarna för rening av avloppsvattnet utan att ändra teknik eller lokalisering är alltså anmälningspliktig. Vad som är en väsentlig ändring bör bedömas i relation till belastningen på den befintliga anläggningen. Såväl en ökning som minskning av belastningen kan betraktas som en väsentlig ändring.”
I ert fall handlar det dessutom av ändring av teknik.
Ett tillstånd meddelat med stöd av lagstiftning före miljöbalken har visserligen rättskraft (24 kap. 1 § MB) men kan å andra sidan angripas med stöd av föreläggande enligt 26:9 eftersom det enligt MÖD M 464-03 kan liknas vid ett byggnadstillstånd som kunde kompletteras med ytterligare krav om rening. Detta gör att tillsynsmyndigheten idag, med ett enkelt föreläggande, kan förbjuda utsläpp till befintlig anläggning om det gäller så gamla tillstånd. (ref. Jonas Christensen).
Kom också ihåg att samtidigt som man meddelar tillstånd till en ny anläggning så bör myndigheten dra tillbaka det gamla tillståndet, vilket görs med stöd av 24 kap. 3 § 6p ”om ett nytt tillstånd ersätter ett tidigare tillstånd”
Det är alltid den enskilda myndigheten som självständigt utformar sina beslut, och som självständigt gör sina bedömningar och som ansvarar mot sina tillsynsobjekt och medborgare. VA-guiden AB, samt de experter som svarar på uppdrag av VA-guiden AB, friskriver sig från alla tänkbara anspråk till följd av olyckliga svar eller missförstånd. Experten har inget uppdragsförhållande till frågeställaren. Svaret är expertens egen uppfattning och representerar inte nödvändigtvis hens organisations eller VA-guidens ståndpunkt.
Relaterat
Ändringar i gamla anläggningar – krävs anmälan eller nytt tillstånd? – expertsvar mars 2020
Frågan har diskuterats på Avloppslistan i januari 2020 – se sid 3 ”Tillstånd för avlopp”
