Fråga: Om man gör om en avloppsanläggning på samma plats och inom ramen för ett tillstånd enligt äldre lagstiftning exempelvis ett tillstånd från 1995 för en markbädd minst 20 kvm, normal skyddsnivå. Om vi tolkar HaVs svar på hemsidan rätt så krävs anmälan om ändring om man gör markbädden på samma plats och åtgärden gör att anläggningen uppfyller miljöbalkens krav.
a) Grunden i det vi undrar är alltså hur vi ska ställa oss till gamla tillstånd enligt äldre lagstiftning när man vill göra ändringar av anläggningen, det kan vara samma plats och utsläppspunkt men inte samma uppbyggnad trots att det kanske fortfarande är en markbädd (vad gäller tjocklek på sand/gruslager, längd på spridningsledningar, antal spridningsledningar).
Borde det inte alltid krävas nytt tillstånd i de fallen? Eller hur skulle i så fall ett anmälningsbeslut utformas som är kopplat till ett tillstånd enligt äldre lagstiftning? Är det någon skillnad på vilken äldre lagstiftning det gäller?
b) Hur blir det om den befintliga anläggningen i fråga har fått utsläppsförbud blir det någon skillnad, upphör det gamla tillståndet att gälla i samband med det? Vi undrar också om det gamla tillståndet ”förfaller” om anläggningen har meddelats utsläppsförbud. Att det i dessa fall alltid krävs tillståndsansökan vid ändringar.
SVAR
Fråga a: Utgångspunkten för anmälningsplikt i 14 § FMH är att ändra avloppsanordningar så att avloppsvattnets mängd eller kvalitet ändras.
Lagtexten 14 § FMH:
”Det är förbjudet att utan anmälan till den kommunala nämnden ändra sådana avloppsanordningar som avses i 13 §, om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning.”
HaV menar följande (2019-12-11) i vägledningen för prövning:
”En åtgärd som enbart förändrar förutsättningarna för rening av avloppsvattnet utan att ändra teknik eller lokalisering är alltså anmälningspliktig. Vad som är en väsentlig ändring bör bedömas i relation till belastningen på den befintliga anläggningen. Såväl en ökning som minskning av belastningen kan betraktas som en väsentlig ändring.”
Min kommentar är att HaVs utgångspunkt för detta svar synes vara att det är förändringarna på det avloppsvatten som lämnar anläggningen (dvs efter rening) som är det väsentliga. Min utgångspunkt har tidigare varit att det istället är förändringar i det avloppsvatten som tillförs anläggningen, som är det väsentliga.
Utan tvekan står det i bestämmelsen ”ändra sådana avloppsanordningar” vilket talar för HaVs tolkning. Om man ändrar en avloppsanordning så att mängden utgående avloppsvatten ökar så menar jag att det nog ofta borde vara en tillståndspliktig ändring istället, eftersom det nog förmodligen innebär att man ändrar en sluten tank till en markbaserad anläggning. Jag har svårt att se att en teknisk ändring av en befintlig avloppsanordning kan vara av sådan art att mängden avloppsvatten påverkas, utan att det innebär en tillståndspliktig teknikändring…
Samtidigt exemplifierar HaV även med åtgärder som inte handlar om ändring av avloppsanordningen: ”ansluta en hemmafrisersalong, ändra från bostad till tex. vandrarhem, utöka en verksamhet vid t.ex. skola, ansluta t.ex. ett Attefallshus som hyrs ut under halva året.”
I de fall ändringen innebär nya ledningsdragningar till ett nytt Attefallhus kan det vara en anmälningspliktig ändring, men om det innebär att man överskrider den befintliga avloppsanordningens kapacitet enligt tillståndet, så blir det istället en ny tillståndsprövning eller i vart fall ändring av befintligt tillstånd.
Utifrån detta svar så menar HaV att alla förändringar både vad avser vad som tillförs anläggningen men också rent tekniska ändringar som påverkar förutsättningarna för rening, är anmälningspliktiga om de väsentligen kan medföra ändring av avloppsvattnets mängd eller sammansättning.
Formuleringen av 14 § FMH är problematisk eftersom den inte klart ut säger om det är det utgående avloppsvattnet eller det inkommande avloppsvattnet som åsyftas. Menar man det inkommande avloppsvattnet så kanske man inte skulle skrivit ”ändra sådana avloppsanordningar” samtidigt som det inte är helt logiskt att anta att en teknisk ändring av avloppsanordningen kan leda till ökad eller minskad mängd avloppsvatten.
Fråga b: Ett tillstånd meddelat med stöd av lagstiftning före miljöbalken har visserligen rättskraft (24 kap. 1 § MB) men kan å andra sidan angripas med stöd av föreläggande enligt 26:9 eftersom det enligt MÖD M 464-03 kan liknas vid ett byggnadstillstånd som kunde kompletteras med ytterligare krav om rening. Detta gör att tillsynsmyndigheten idag, med ett enkelt föreläggande, kan förbjuda utsläpp till befintlig anläggning om det gäller så gamla tillstånd.
Om den nya anläggningen är en annan än den man nu vill uppföra (”inte samma uppbyggnad”) så skulle jag säga att det krävs ett nytt tillstånd för den nya anläggningen, som innebär att man ställer de krav som miljöbalken idag uppställer, även om det är på samma plats och samma utsläppspunkt. Det skulle t.ex. kunna vara så att den mark som under många år har hyst en avloppsanläggning är mättad eller på annat sätt är en olämplig för en ny anläggning.
Samtidigt som man meddelar tillstånd till den nya anläggningen så bör myndigheten dra tillbaka det gamla tillståndet, vilket görs med stöd av 24 kap. 3 § 6p ”om ett nytt tillstånd ersätter ett tidigare tillstånd”
Det är alltid den enskilda myndigheten som självständigt utformar sina beslut, och som självständigt gör sina bedömningar och som ansvarar mot sina tillsynsobjekt och medborgare. VA-guiden AB, samt de experter som svarar på uppdrag av VA-guiden AB, friskriver sig från alla tänkbara anspråk till följd av olyckliga svar eller missförstånd. Experten har inget uppdragsförhållande till frågeställaren. Svaret är expertens egen uppfattning och representerar inte nödvändigtvis hens organisations eller VA-guidens ståndpunkt.
Relaterat
Ska vi upphäva ett utsläppsförbud när anläggningen åtgärdats? – expertsvar dec 2015
