Våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster ska utvärderas i ett nytt samarbetsprojekt mellan SMHI, SLU, Uppsala Universitet och Universitetet i Zürich. Nu söker man efter kunniga personer till en referensgrupp som ska säkerställa att projektet ger maximal samhällsnytta.
Under våren 2020 beviljades projektet EviWet (Evidensbaserat beslutsstöd för våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster) finansiering från Naturvårdsverket och Formas för att studera hydrologin i våtmarker. Projektet pågår under tre år och målet är att utveckla ett stöd för beslut kring anläggning och restaurering av våtmarker. VA-guiden ställde några frågor till Niclas Hjerdt, projektdeltagare och hydrolog vid SMHI.
Bristfälligt vetenskapligt underlag
Kan du ge en bakgrund till våtmarksprojektet EviWet? Hur uppkom idén?
– Våtmarker har de senaste åren lyfts fram som en effektiv åtgärd för att minska problem med vattenbrist under torrperioder och som dämpande åtgärd vid höga flöden. Detta trots att de vetenskapliga bevisen i största allmänhet saknas. Samtidigt vet vi att enorma våtmarksarealer dikats ut de senaste hundra åren och medfört stora förändringar i landskapet.
Med data från bland annat klimatforskning finns nya förutsättningar att analysera våtmarkers hydrologiska betydelse. Det handlar i korthet om våtmarkers vattenbalans, magasinerande förmåga och flödesutjämnande effekt.
Vilka är projektets konkreta mål?
– Projektets konkreta mål är att förbättra kunskapen kring våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster och göra kunskapen tillgänglig för beslutsfattare genom underlag och verktyg på webben. Verktyget ska ge svar på vilka hydrologiska effekter man kan förvänta sig av en våtmark som anläggs/restaureras på en viss plats i landskapet, både lokalt och på den större avrinningsområdesskalan.
Vilka metoder kommer att användas för att öka kunskapen om våtmarkernas hydrologiska egenskaper?
– Vi kommer börja med att tillsätta en referensgrupp av våtmarksexperter som får hjälpa oss att prioritera vilket kunskapslyft som skulle göra störst nytta i deras arbete. Sedan kommer vi att inventera befintliga mätdata från våtmarker och eventuellt starta egna mätningar som komplement.
Pågående klimatforskning genererar mätningar från våtmarker som vi kommer att kunna använda för att undersöka våtmarkers vattenbalans. Det handlar till exempel om mätningar av växthusgasutsläpp som kan nyttjas för hydrologiska frågeställningar. SMHIs nationella hydrologiska modell S-HYPE innehåller en våtmarksbeskrivning som också kommer att utvärderas och förbättras inom projektet. Parallellt med allt detta ska ett interaktivt verktyg för våtmarkshandläggare utvecklas på webben.
Hur långt har ni kommit i projektet?
– Vi har satt upp en webbsida för projektet och påbörjat arbetet med att tillsätta referensgruppen. Inom kort kommer datainventeringen påbörjas och en student vid Uppsala universitet ska genomföra en kartläggning av våtmarksverktyg som används i andra länder. I takt med att data samlas in kommer forskningen att påbörjas.
Vilken kunskap bör man ha om man vill delta i projektets referensgrupp?
– Vi söker framför allt personer som arbetar med våtmarksprojekt och/eller handläggning av våtmarksprojekt och som efterlyser bättre verktyg för att bedöma våtmarkers hydrologiska ekosystemtjänster. Som deltagare i referensgruppen kommer du först att få lämna synpunkter på vilket typ av beslutsstöd som du saknar i ditt arbete idag, och sedan vara testpilot för det verktyg som projektet ska utveckla. Uppskattningsvis kan det röra sig om 1-2 möten per år under de tre år som projektet varar (hösten 2020-våren 2023).
Vill du veta mer om våtmarksprojektet EviWet eller intresserad av att delta i referensgruppen? Kontakta Niclas Hjerdt vid SMHI.
VA-guiden hoppas kunna rapportera om hur det går med projektet framöver.
