Hur mycket får man betala för allmänna VA-tjänster i olika kommuner runt om i landet? VA-guiden har gått igenom statistiken från 2020 i Svenskt Vattens årliga taxeundersökning. Statistiken baseras på uppgifter som lämnats in av respektive VA-organisation.
Till att börja med är det viktigt att förstå några grundläggande begrepp när man pratar om VA-taxor, dessa redovisas nedan. Alla avgifter som redovisas i artikeln är inklusive moms.
Anläggningsavgift är den engångsavgift som betalas till VA-huvudmannen för att ansluta en ny fastighet till den allmänna VA-anläggningen. Avgiften är tänkt att täcka kostnaderna för att utöka den allmänna anläggningen för att omfatta den nya fastigheten, till exempel anläggning av nytt ledningsnät.
Brukningsavgift är en periodisk avgift som betalas till VA-huvudmannen för att täcka driftskostnader eller annat som inte finansieras via anläggninsavgifter. Det inkluderar bland annat drift och underhållskostnader och kapitalkostnader för investeringar i vatten- och avloppsreningsverk. Brukningsavgiften räknas oftast fram som en funktion av vattenförbrukningen, exakt hur skiljer sig åt kommuner emellan.
Typhus A definieras som ett friliggande, källarlöst enbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. Huset har fem rum och kök, badrum med WC, tvättstuga, ett extra toalettrum och garage. Våningsytan är 150 m², tomtytan 800 m² och vattenförbrukningen 150 m³/år.
Typhus B definieras som ett flerbostadshus bestående av 15 lägenheter som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. Våningsytan är 1000 m², tomtytan 800 m² och vattenförbrukningen 2000 m³/år. Huset har två stycken parallellkopplade vattenmätare qn 2,5 m³/h.
Brukningsavgifter
Räknat som ett genomsnitt mellan alla kommuner i landet är medelkostnaden per hushåll och månad 652 kr för typhus A och 407 kr för typhus B. Det motsvarar en höjning på cirka 4 % sedan 2019, vilket är den högsta genomsnittliga höjningen som skett sedan 2013.
| Medelkostnad per hushåll och månad 2020 (kr) |
Skillnad jämfört med 2019 | |
| Typhus A | 652 | +4,0 % |
| Typhus B | 407 | +3,9 % |
Skillnaden är stor mellan olika kommuner. Månadskostnaden per hushåll varierar mellan 271 och 1074 kr för typhus A, för typhus B varierar den mellan 136 och 723 kr. Billigast är Solna kommun, dyrast är det i Nordanstig och Östhammar.
| Brukningsavgift typhus A | Brukningsavgift typhus B | ||||
| Ranking | Kommun | Kostnad per hushåll och månad (kr) |
Ranking | Kommun | Kostnad per hushåll och månad (kr) |
| 1 | Solna | 271 | 1 | Solna | 137 |
| 2 | Tibro | 301 | 2 | Stockholm* | 168 |
| 3 | Stockholm* | 330 | 3 | Västerås | 200 |
| 4 | Lycksele | 354 | 4 | Halmstad | 214 |
| 5 | Botkyrka | 358 | 5 | Danderyd | 225 |
|
|
|||||
| 285 | Ljusdal | 1 029 | 285 | Bollebygd | 663 |
| 286 | Tjörn | 1 036 | 286 | Tjörn | 679 |
| 287 | Norrtälje | 1 065 | 287 | Ockelbo | 686 |
| 288 | Nordanstig | 1 071 | 288 | Norrtälje | 696 |
| 289 | Östhammar | 1 074 | 289 | Nordanstig | 723 |
*Inklusive Huddinge
Förklaringarna till de stora skillnaderna mellan kommunerna är många. Av de kommuner med lägst brukningsavgift är många tätorter med höga invånarantal eller ligger i anslutning till storstäder. I denna typ av bebyggelse kan ofta vattenproduktion och avloppsrening ordnas i större skala, vilket ger driftfördelar. I den täta staden är det också kortare ledningslängder (och därmed lägre underhållskostnader) per ansluten abonnent. En annan anledning kan vara att anläggningstillgångar är avskrivna av historiska skäl, vilket ger låga kapitalkostnader.
Av de kommuner med med hög brukningsavgift är har många istället låga invånarantal och/eller skärgård. Det leder till och långa ledningar per ansluten abonnent och att vattenproduktion och avloppsrening i mindre utsträckning kan ordnas i stor skala.
Anläggningsavgifter
Anläggningsavgifterna har i genomsnitt stigit cirka 4 % sedan 2019, alltså lika mycket som brukningsavgifterna. För typhus A är den genomsnittliga avgiften 50 296 kr, för typhus B är den 480 272 kr.
| Medelkostnad 2020 (kr) | Skillnad jämfört med 2019 | |
| Typhus A | 150 296 | +4,3 % |
| Typhus B | 480 272 | +3,9 % |
Även bland anläggningsavgifterna är skillnaden stor i landet. För typhus A varierar den mellan 44 000 kr och 314 706 kr, billigast är Överkalix och dyrast Orust. För typhus B betalar man som minst 87 500 kr i bland annat Norsjö och som mest 1 452 450 kr i Älvdalen – en skillnad på mer än 1 500 %.
| Anläggninsavgift typhus A | Anläggningsavgift typhus B | ||||
| Ranking | Kommun | Kostnad (kr) | Ranking | Kommun | Kostnad (kr) |
| 1 | Överkalix | 44 000 | 1 | Norsjö | 87 500 |
| 2 | Åmål | 46 312 | 2 | Malå | 87 500 |
| 3 | Lycksele | 49 294 | 3 | Sorsele | 87 500 |
| 4 | Uppvidinge | 50 000 | 4 | Örkelljunga | 96 431 |
| 5 | Ånge | 50 000 | 5 | Ydre | 98 438 |
|
|
|||||
| 285 | Värmdö | 284 930 | 285 | Värmdö | 1 299 720 |
| 286 | Tjörn | 285 267 | 286 | Tjörn | 1 303 641 |
| 287 | Kungsbacka | 292 260 | 287 | Berg | 1 321 920 |
| 288 | Vaxholm | 301 400 | 288 | Ekerö | 1 368 022 |
| 289 | Orust | 314 706 | 289 | Älvdalen | 1 452 450 |
Många kommuner med mycket låga anläggningsavgifter är glesbygdskommuner i Norrlands inland. Hur kommer det sig? Svenskt Vatten anger en möjlig orsak att nyanslutningarna är få, vilket kan begränsa motivationen att höja taxorna. Det kan också vara svårt att ta ut högre anläggningsavgifter vid nyanslutning av lågt värderade fastigheter.
Av de kommuner med höga anläggningstaxa är många attraktiva kustområden och/eller kranskommuner i storstadsområden. En anledning till de höga avgifterna kan vara att det är ett högt tryck på att ansluta omvandlingsområden till kommunalt VA i dessa kommuner. Värdet på fastigheterna är generellt dessutom ofta högt vilket gör det lättare att ta ut en högre avgift.
Läs mer
Taxestatistik inklusive PM med kommentarer från Svenskt Vatten – länk
Relaterat
VA-taxornas utveckling för 2019 – Svenskt Vatten sammanfattar
