Ett nedslag i VA-Sverige – dagvattenutmaningar i Arboga kommun

Arbogaån i Arboga.

Sverige är ett avlångt land, där hanteringen av dagvatten kan innebära både små och stora utmaningar. VA-guiden ställde några frågor till Philip Karlsson Rämö, VA-ingenjör på Arboga Vatten och Avlopp om kommunens arbete med dagvatten.

Berätta lite om dig själv och hur du jobbar med dagvatten i din nuvarande yrkesroll!

Philip Karlsson Rämö, VA-ingenjör på Arboga Vatten och Avlopp.

Jag arbetar som VA-ingenjör på Arboga Vatten och Avlopp med ansvar över ledningsnätet. Även om det blir mycket fokus på vatten och avloppsvatten är dagvatten lite av en hjärtefråga, vilket mitt naturintresse kan vara  ett bidrag till.

Huvudsakligen arbetar jag med avledningen av dagvattnet, men jag bollar gärna med arkitekterna på Samhällsbyggnadsenheten när det kommer till samhällsplanering och detaljplaner. Jag har tidigare arbetat mycket med förorenings- och fördröjningsfrågorna, det är alltid kul att dela med sig av kunskap och lära sig av andra!

Dagvatten kommer in på många olika sätt, bland annat strävar vi efter att dagvattenseparera områden som fortfarande har kombinerat system med avlopp och dagvatten i samma ledning.

Hur är arbetet med dagvatten organiserat inom Arboga kommun?

Det finns ambitioner att ha en god dagvattenhantering. Dagvattenfrågorna sträcker sig ju över de olika områdena VA, park och gata. Kommunstyrelseförvaltningen har ansvaret för de övergripande frågorna, Samhällsbyggnadsenheten har ansvaret att planera dagvattenhanteringen när det kommer till utbyggnad. Arboga Vatten och Avlopp äger det kommunala dagvattennätet.

Vi har precis börjat kolla på Länsstyrelsernas handlingsplan ”Grön Infrastruktur” som är ett initiativ till att bevara och utveckla den gröna infrastrukturen. En grupp ska även startas inom kommunen som är att samla olika kompetenser. Det kommer självfallet handla om dagvatten, men också skogsfrågor, lokala naturvårdssatsningar och nödvändigheten att ta hänsyn till Arbogas förutsättningar.

Vilka ser du som de största dagvattenutmaningarna för kommunen idag?

Vi är en liten organisation vilket gör att saker som dagvattenstrategier, handlingsplaner och policys är svåra att få fram. Sådana underlag skulle öka möjligheterna att ge dagvattnet tillräckligt med (fysiskt) utrymme. Det finns hur mycket som helst som skulle kunna göras: översvämningsplanering, ytterligare fokus på separering, föroreningsutsläpp, information och tips till fastighetsägare och de rekreationsmässiga delarna kopplat till dagvatten. Mycket dagvatten leds ju i slutändan till Arbogaån, vilken är viktig för kommunen på flera sätt. Vi gör så gott vi kan!

Tror du att utmaningarna ser annorlunda ut om 10 år och i så fall på vilket sätt?

Vissa utmaningar kommer bli större, vissa mindre. Jag tror hela tänket med öppna, gröna, fördröjande och renande lösningar kommer vara mer standard i framtiden, på samma sätt som vi idag räknar med att ett nytt bostadsområde ska ha vägar och trottoarer.

Större utmaning kommer finnas för befintliga gamla områden där det idag är svårt att hantera en ökad dagvattenbelastning. Arboga tillhör ju en av landets äldsta städer, samtidigt har vi många dagvattensystem som mynnar i dessa delar. Här gäller det att ha så låg tillkommande belastning som möjligt, helst lägre än vad vi har nu.

Har ni något spännande dagvatten-projekt på gång i kommunen?

Vi håller på att exploatera vidare i handelsområdet Sätra. Typiskt för såna här områden är att stora mängder dagvatten genereras, speciellt jämfört med innan då det är jordbruksmark. Dagvattnet kommer ledas i ledningar men också i grönyta för att slutligen hamna i en dagvattendamm för rening och fördröjning.

Utöver dagvattenhantering kopplat till specifika detaljplaner har vi också funderingar på en dagvattenåtgärd som skulle kunna ta emot dagvatten från större delar av Arboga. Vi har identifierat en yta som har potential att  rymma en större anläggning. I och med det uppstår såklart frågor som måste lösas. Dessa handlar om bland annat finansiering, politik, dimensionering, skötselplanering och drift. Är reningen av större vikt än fördröjningen? Ska området också ha ett rekreationsmässigt värde? Blir anläggningen verklighet är VA-guiden såklart välkomna för ett reportage!