Ändring av befintlig detaljplan – vad gäller för dimensionering av dagvattennätet?

Av
Rasmus Elleby
-
Behöver dagvattennätet dimensioneras om efter gällande standard när man gör ändringar i en befintlig detaljplan? Vad händer om VA-huvudmannen frångår dimensioneringskriterierna för dämning upp till marknivå enligt Svenskt Vattens publikation P110? Jonas Christensen, Ekolagen Miljöjuridik, i VA-guidens expertpanel svarar.

Hej! Vill du läsa hela artikeln?

Denna artikel är en del av innehållet på Dagvatten som är en tjänst från VA-guiden. Som medlem i våra guider så får du tillgång till oberoende, heltäckande och tillförlitlig information. Du håller dig uppdaterad, ökar din kunskap och du får ta del av andras erfarenheter och dokument.

RELATERADE ARTIKLARMER FRÅN SAMMA SKRIBENT

2 kommentarer

  1. Tack för bra resonemang! Ska jag tolka ditt svar i slutet som att kostnaden för uppdimensionering av ledningsnätet ska belasta detaljplanen snarare än VA-kollektivet? Jag tycker ofta att det kan vara svårt att motivera kostnaden för VA-kollektivet då uppdimensioneringen potentiellt gynnar endast en fastighetsägare/exploatör.
    Hälsningar Sofia Billvik, FEV

    • Experterna svarar:

      Följdfrågan visar tydligt på hur viktigt det är att VA-huvudmannen finns med tidigt i den kommunala planeringen. Förtätning av befintliga bebyggda områden riskerar ju att leda till att nätet behöver dimensioneras upp eller att huvudmannen behöver anlägga fördröjningsmagasin på allmän mark. Det är ju en viktig ingångsparameter för planeringen. Men även om det är den kommunala planeringen som leder till ökade kostnader för VA-huvudmannen så är det fortfarande va-huvudmannen som får stå för kostnaden, då det enligt vattentjänstlagen är kommunerna (i praktiken VA-huvudmannen) som är skyldiga att ordna vattentjänster.

      Svaret är således att det är VA-huvudmannen som ska stå kostnaderna för att anpassa VA-nätet till ny eller förtätad bebyggelse. Det är visserligen den kommunala detaljplaneplaneringen som släpper fram ny bebyggelse, men det är därmed inte kommunen ”kommunen” som ska stå kostnaden utan VA-huvudmannen. Sedan kan ju VA-huvudmannen vara en kommunal nämnd eller ett Va-bolag, men i förlängningen så är det VA-kollektivet som får stå dessa kostnader vilket VA-huvudmannen hela tiden måste ta höjd för genom att ha en VA-taxa som är anpassad och som klarar av att göra de nyinvesteringar som krävs. Om kommunfullmäktige inte går med på en anpassade va-taxa kan det ju i förlängningen leda till att det blir omöjligt att bygga ut nya områden om det krävs ett kommunalt VA..

      /Jonas Andersson, WRS och Jonas Christensen, Ekolagen Miljöjuridik