I en fråga ställd till VA-guidens expertpanel undrar en miljöinspektör hur krav kan ställas på befintliga dagvattenanläggningar med infiltration till grundvatten inom vattenskyddsområde. Johanna Lindqvist, Advokatfirman Lindahl, svarar.
FRÅGA
Jag arbetar som miljöinspektör och arbetar bland annat med tillsyn av dagvatten. Jag har en fråga som handlar om kommunernas tillsyn av befintliga dagvattenanläggningar med infiltration till grundvatten inom vattenskyddsområde. Kan kommunerna inom Norra Östersjöns vattendistrikt ställa krav på att man ska kunna klara riktvärdena i bilaga 4 för att vända trend för grundvattenförekomster i föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Norra Östersjön vattendistrikt 19FS 2018:04 utan att ta hänsyn till rimlighetsavvägning i 2 kap. 7 § MB eftersom det handlar om MKN?
På många platser i min kommun råder platsbrist där vi utför tillsyn på befintliga dagvattenanläggningar och det kan bli dyrt att bygga nya anläggningar som ska klara riktvärdena i bilaga 4. Kan vi ställa andra krav på utsläppshalter av ämnen utöver dem som finns med i bilaga 4 ovan?
SVAR
Enligt 5 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) ”MB” får en myndighet eller en kommun inte tillåta att en verksamhet eller åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska störningar eller föroreningar från andra verksamheter, ger upphov till försämring av vattenmiljön på ett otillåtet sätt, dvs. i strid med ett försämringsförbud som följer av ramdirektivet för vatten (direktiv 2000/60/EG). Det är enligt bestämmelsen inte heller tillåtet att äventyra att rätt kvalitet på vattenmiljön uppnås.
Så som bestämmelsen i 5 kap 4 § MB är utformad reglerar den prövning eller tillsyn av ny eller ändrad verksamhet. Detta innebär enligt min bedömning att vid tillsyn av befintlig verksamhet ska tillsynsmyndigheten göra en sedvanlig rimlighetsbedömningen enligt 2 kap. 7 § MB.
Det anges i förarbetena till 5 kap. 4 § MB att om ”verksamheten eller åtgärden” upptäcks vid tillsyn så handlar det om att förelägga om tillräckligt långtgående försiktighetsmått, förelägga om att söka tillstånd eller vid behov besluta om nödvändiga begränsningar eller förbud med stöd av 26 kap. 9 §. Hänsyn ska då tas till vilket föroreningsutrymme som finns till följd av planerade eller tidigare beslutade åtgärder för att minska föroreningsnivån (se prop. 2017/18:243 sid. 194, länk). Det anges i förarbetena inte uttryckligen att detta avser frågor om ny eller ändrad verksamhet som upptäckts vid tillsyn men det bör med hänsyn till hur bestämmelsen är utformad vara detta som avses. Det har såvitt jag känner till inte meddelats några avgöranden i Mark- och miljööverdomstolen där frågan om rimlighetsbedömning av vilka försiktighetsmått som kan föreskrivas vid tillsyn av befintlig verksamhet prövats om denna verksamhet medför försämring av kvalitetskraven för vattenmiljön.
När kommunen bedriver tillsyn av befintliga dagvattenanläggningar, som inte omfattas av rättskraftiga tillstånd, kan kommunen inom ramen för bestämmelserna om tillsyn enligt bland annat 26 kap. 9 § MB förelägga om försiktighetsmått. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Vidare ska som angivits ovan även en rimlighetsavvägning med stöd av 2 kap. 7 § MB göras av myndigheten. Det finns enligt min bedömning dock inga hinder för en kommun vid beslut om vilka försiktighetsmått som ska meddelas avseende utsläpp från en befintlig anläggning utgår från riktvärden i Länsstyrelsen i Bilaga 4 till föreskrift 19FS 2018:04. En kommun kan även vid sin tillsyn med hänsyn till vilka krav som bedöms rimliga att ställa på verksamhetsutövaren utgå från andra dokument där riktvärden för vad miljön bedöms tåla tagits fram. Dock bör det beaktas att det för varje dagvattenanläggning måste göras en individuell bedömning om anläggningens utsläpp av ämnen som kan påverka recipienten samt att det behöver ske en avvägning om det är ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat.
När det gäller dagvattenanläggningar inom vattenskyddsområden kan det även finnas bestämmelser i föreskrifterna för respektive vattenskyddsområde som kan påverka tillsynen och vilka krav som kan ställas på verksamhetsutövaren. Att en verksamhet är belägen inom ett vattenskyddsområde bör också kunna påverka rimlighetsbedömningen enligt 2 kap. 7 § MB eftersom högre kostnader för rening/fördröjning etc. skulle kunna motiveras med skyddsintresset för vattenskyddsområdet.
Läs mer
Reviderade föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt 19 FS 2018:04 – länk
Svenskt Näringslivs Handbok om ny vattenlagstiftning, avsnitt 5.1.2 om tillsyn – länk
Det är alltid den enskilda myndigheten som självständigt utformar sina beslut, och som självständigt gör sina bedömningar och som ansvarar mot sina tillsynsobjekt och medborgare. VA-guiden AB, samt de experter som svarar på uppdrag av VA-guiden AB, friskriver sig från alla tänkbara anspråk till följd av olyckliga svar eller missförstånd. Experten har inget uppdragsförhållande till frågeställaren. Svaret är expertens egen uppfattning och representerar inte nödvändigtvis hens organisations eller VA-guidens ståndpunkt.
