Under början av hösten påbörjas ett Vinnova-finansierat projekt som syftar till att främja samverkan för en hållbar dagvattenhantering på kvartersmark. Enligt projektledaren Brita Stenvall vid RISE är förhoppningen bland annat att ge ett bättre och mer transparent kunskapsunderlag för dagvattenhantering på kvartersmark.
Hållbar dagvattenhantering handlar om att anlägga rätt dagvattenåtgärd på rätt plats ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt samhällsperspektiv. När städerna brer ut sig och förtätas blir det allt svårare att enbart använda sig av traditionell avledning av dagvatten i ledningar under mark eftersom ledningsdimensionerna som krävs, särskilt vid kraftigare nederbördstillfällen, helt enkelt inte får plats.
För att kunna uppnå god status i våra vattendrag krävs dessutom ofta att dagvattnet renas innan det släpps ut i recipienten. Därför behövs i stället ofta åtgärder ovan mark, inte minst på kvartersmark som utgör omkring 70 procent av all privat och kommunal mark i staden.
Hållbar dagvattenhantering handlar även om att betrakta dagvattnet som en resurs i stället för något att bli av med på snabbast möjliga sätt. På så sätt kan dagvattenlösningen bidra till andra värden och ekossystemtjänster, så som klimatanpassning, naturupplevelser och stadsodling.
Rätt åtgärd på rätt plats
För att skynda på arbetet med att åstadkomma en hållbar dagvattenhantering har RISE, tillsammans med ett flertal kommuner, VA-bolag, bostadsbolag, byggherrar samt Linköpings och Luleå universitet tagit initiativ till projektet Samverkan för en hållbar dagvattenhantering på kvartersmark. Projektet, med en budget på nästan 10 miljoner kronor, finansieras av Vinnova och kommer att pågå under 2021–2023. Enligt projektledaren Brita Stenvall vid RISE är det övergripande syftet med projektet att öka implementering och incitament för hållbar dagvattenhantering på både befintlig och ny exploaterad kvartersmark.
– Bristen på plats i våra städer gör att det är svårt att avvara mark till enbart dagvattenhantering. Det behövs därför smarta, flexibla dagvattenlösningar som vi kan integrera med andra funktioner på kvartersmark.
Projektet är uppdelat i sex olika arbetspaket som tillsammans ska bidra till att bidra till omställningen mot en mer hållbar dagvattenhantering i Sverige. Ett av paketen handlar om utveckling av nya riktlinjer och affärsmodeller med målet att skapa nya arbetssätt i planprocessen och tydligare rollfördelning i dagvattenfrågan. En analys ska även göras vad gäller att identifiera behovet av ny lagstiftning och regelverk och man vill även ta fram en ny affärsmodell för upphandling av långsiktig drift och skötsel av anläggningar. Ett arbetspaket som Brita Stenvall vill lyfta lite extra handlar om hållbarhetsanalys av olika dagvattenåtgärder.
– Hållbarhetsanalysen gör projektet unikt. Det handlar om att sätta den lilla dagvattenlösningen på kvartersmark i relation till hela avrinningsområdet för att förstå vad som ger störst nytta för samhället ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv. Tanken är att en sådan hållbarhetsanalys ska kunna vara ett verktyg för att kunna värdera samhällsnyttan med olika dagvattenåtgärder före ett beslut tas, berättar Brita Stenvall.
Bred projektorganisation ger goda möjligheter att lyckas
En viktig del av projektet handlar, som projektnamnet antyder, om just samverkan. Genom arbetspaketet Transition lab är målsättningen att skapa en plattform för samverkan och omställning med hjälp av workshops på olika teman med dagvattenfokus. Här kommer även aktörer från projektets referensgrupp att delta. I den ingår till exempel Boverket, Svenskt Vatten, Sveriges allmännytta och Fastighetsägarna. Förhoppningen är plattformen ska leda ett ökat samarbete över kommunala förvaltningar och kunskapsområden.
Enligt Brita Stenvall är den breda projektorganisationen en styrka. Deltagande projektpartners omfattar hela kedjan av en hållbar dagvattenhantering på kvartersmark, från planering genom projektering, byggnation och slutligen till skötsel, drift och underhåll.
– Det är jätteroligt att vi har lyckats få till en sådan bred projektgrupp, med bland annat sju kommuner och VA-organisationer och två universitet. Förutom att bidra med stor kunskap hoppas vi att detta ska ge goda möjligheter till spridning av projektresultaten, så att det inte bara blir en rapport som ingen i slutändan läser, säger Brita Stenvall.
Du hittar mer information om projektet och de olika arbetspaketen på RISE:s hemsida. VA-guiden deltar som en projektpartner och avser att under projektets gång uppdatera våra medlemmar om framsteg och resultat. Håll utkik i våra kanaler!
