En uppdatering från SODA-projektet – slutsatser från omställningsforum

Mindre fluffiga översiktsplaner, ett landskapsperspektiv som styrande princip snarare än administrativa gränser och dagvattenrådgivning till byggaktörer i VA-organisationens regi. Detta är några av förslagen från ett så kallat omställningsforum som anordnades inom ramen för projektet SODA 29–30 mars.

Projektet SODA – Samverkan för hållbart omhändertagande av dagvatten på kvartersmark är finansierat av Vinnova och syftar till att främja arbetet med en hållbar dagvattenhantering. Projektet är uppdelat i sex olika arbetspaket som bland annat syftar till att utveckla nya arbetssätt i planprocessen, ta fram nya affärsmodeller för upphandling av långsiktig drift och skötsel av dagvattenanläggningar och identifiera behov av ny lagstiftning och regelverk.

Sprida kunskap i ett större sammanhang

I slutet av mars anordnades ett så kallat omställningsforum för att ta in nya idéer och stöta och blöta sådant som hittills kommit fram inom ramen för projektet. Ett 60-tal deltagare närvarade från bland annat kommuner, myndigheter, VA-organisationer, konsultfirmor, bostads- och byggbolag.

Anna Bohman.

Enligt Anna Bohman, ansvarig för det första omställningsforumet, är tanken med dessa träffar att skapa en arena där aktörer från olika delar av dagvattenbranschen kan mötas och utbyta erfarenheter och perspektiv med varandra.

– Det handlar också om att sprida kunskap från projektet i ett större sammanhang så att inte resultatet från SODA stannar inom projektgruppen.

Forumet inleddes med en genomgång av kända utmaningar med dagvatten. Därifrån kunde man sedan prata om lösningar och vägar framåt.

– Vi ville undvika att fastna i att enbart beskriva problematiken när det gäller dagvattenhantering, utan även fokusera på vad som skulle behövas för att faktiskt kunna åstadkomma en hållbar dagvattenhantering.

Mindre fluffig översiktsplan

Under omställningsforumet utgick diskussionen om en mer hållbar dagvattenhantering på kvartersmark utifrån tre delar av samhällsbyggnadsprocessen: översiktsplanen, detaljplanen samt bygglovsskedet. En av slutsatserna från diskussionerna var enligt Anna Bohman att översiktsplanen behöver bli betydligt mer konkret.

– Många anser att översiktsplanen behöver bli mer konkret om den ska kunna fungera som vägledning för dagvattenhanteringen. Ett exempel på hur den skulle kunna konkretiseras är att inte enbart peka ut potentiella riskområden utan även definiera hur den efterföljande planeringen ska kunna hantera dessa risker när våra städer ska byggas.

Deltagarna uttryckte också att det är viktigt att målkonflikter relaterat till dagvattenproblematik hanteras redan i den översiktliga planeringen och inte skjuts på framtiden. Detta eftersom det kan innebära att enskilda detaljplaner får hantera större områdens avrinning och att en enskild plan som ligger sist i utvecklingen riskerar att få bära hela kostnaden.

En annan aspekt som lyftes under omställningsforumet var behovet av att utgå från landskapsperspektivet för att uppnå en bättre styrning för hållbar dagvattenhantering.

– Vattnets väg i landskapet och behov i den fysiska miljön måste bli den styrande principen snarare än administrativa gränser så som kommungränser, eller detaljplanegränser, säger Anna Bohman.

Hon passar även på att tipsa om verktyget Visual Water där den intresserade kan ta del av en guide för hur man just kan åstadkomma en dagvattenhantering som utgår från avrinningsområde i stället för administrativa gränser.

Tydliga krav i detaljplan eller inte – det är frågan

När det gäller detaljplanering och dagvattenhantering, renderade omställningsforumet flera intressanta förslag och synpunkter. Föga förvånande ansåg flera av deltagarna, särskilt från planeringshåll, att det behövs större möjligheter att reglera dagvatten i detaljplanen. Exempelvis bör dagvattenutredningen resultera i tydliga bestämmelser i plankartan så att det går att hänvisa till dessa även om utredning och planbeskrivning faller i glömska efter några år.

– En intressant konfliktdimension som dock kunde urskiljas i samband med denna diskussion var att flera byggaktörer uppfattar det som att det de låses in i en särskild teknik eller lösning om kraven blir allt för specifika i ett för tidigt skede.

Deltagarna ansåg också att problemet med avsaknaden av landskapsperspektivet är ett problem i detaljplaneskedet. Det finns även här ett behov av att kunna se bortom de administrativa gränserna och låta det som är ändamålsenligt för vattnet vara styrande i stället.

– Deltagarna nämnde att det exempelvis vore önskvärt om en detaljplan skulle kunna ta hand om vattnet på en annan detaljplan utifrån hur behoven i landskapet ser ut.

Instans för dagvattenrådgivning gentemot byggaktörer

Från diskussionen om dagvattenhantering i bygglovsskedet väljer Anna Bohman att lyfta ett intressant förslag som handlar om att det bör vara standard för dagvattenutredande konsulter och projektörer att vara en aktiv del i bygglovsskedet.

– Genom att dessa aktörer är med på till exempel byggmöten och där granskar relevanta handlingar minskar risken för att dagvattenhanteringen inte försvinner i bygglovsskedet. Samtidigt får konsulten och projektören ta del av information och kunskap från de som kanske är lite mer praktiskt inriktade, de på ”marken”.

Ett annat förslag som kom upp under diskussionen om bygglovsskedet var så kallad dagvattenrådgivning. En av de deltagande VA-huvudmännen ger redan rådgivning till byggaktörer och stöttar inför bygglov, så att man slipper projektera om vid de tillfällen då VA eller Miljötillsyn ställer krav i bygglovsgranskningen.

– En instans för dagvattenrådgivning gentemot byggaktörer exempelvis i VA-huvudmannens regi under är något som flera av deltagarna tyckte var en intressant idé.

Läs mer om projektet

Nu återstår för projektledningen att förvalta de idéer som kom upp under omställningsforumet och utreda hur dessa kan komma till nytta inom projektet. För den som är intresserad av att läsa mer om resultaten från omställningsforumet 29–30 mars går ladda ner en sammanfattning via denna länk (öppnas i ny flik).

Mer information om SODA-projektet hittar du även via projekthemsidan. VA-guiden ingår som en projektpart i SODA och kommer löpande att följa upp nyheter och resultat från projektet.


Relaterat

Hållbar dagvattenhantering på kvartersmark i fokus i nytt projekt

VA-podden #18 – Anna Bohman, Martin Karlson och Erik Glaas om Visual Water

Hydraulisk analys av lokal dagvattenhantering – underlag till reglering i ABVA