Anna Wahlsten och Thomas Larm är dagvattenexperter på StormTac. Under konferensen Vatten Avlopp Kretslopp kommer de att utifrån en nyligen genomförd studie berätta om vikten av bra modellverktyg för att förstå en recipients reningsbehov och lättare ta fram åtgärdsplaner för dagvattenrening.
Anna Wahlsten och Thomas Larm vid företaget StormTac arbetar med att utveckla verktyg för att bättre kunna bedöma och förstå dagvattnets påverkan på våra recipienter. I en nyligen genomförd studie har de utvärderat fyra olika metoder för att bedöma reningsbehovet för recipienter. Resultatet kommer att presenteras under föreläsning på VA-guidens konferens Vatten Avlopp Kretslopp den 15–16 mars i Helsingborg.
VA-guiden ställde några frågor till Anna och Thomas om vad studien gått ut på och vad deltagarna på VAK kommer att kunna lära sig mer om under deras föreläsning.
Vilken betydelse har modeller vid bedömning av reningsbehovet i recipienter?
– EU:s ramdirektiv för vatten upprättades för att skydda ytvatten i Europa och förbinder EU:s medlemsländer att uppnå god status i alla ytvatten. För att uppnå de satta miljökvalitetsnormerna krävs bland annat hållbara dagvattenstrategier som skyddar det mottagande vattnet i enlighet med direktivet. Generella riktvärden för dagvattenutsläpp ger ingen information om hur recipienten påverkas av utsläppen eller om planerade åtgärder uppnår tillräcklig rening för att skydda recipienten. Därför behövs andra verktyg.
– Genom att bedöma hur stort en recipients reningsbehov är ges möjlighet att skapa en åtgärdsplan med koppling till den specifika recipienten. Att utifrån ett beräknat reningsbehov dimensionera dagvattenreningsåtgärder ger goda möjligheter att verka mot de ställda kraven i Vattendirektivet. Genom en recipientmodellering ges även möjlighet att planera inför ändrade förutsättningar inom tillrinningsområdet med syfte att säkerställa att MKN kan hållas.
Hur gick ni till väga för att utvärdera de olika modellerna som inkluderades i er studie?
– Metoderna utvärderades utifrån använd beräkningsmetodik, vilka indata som behövs och vilka parametrar som inkluderas i beräkningen. De fyra metoderna applicerades även på en fallstudie där de beräknade resultaten kunde ställas i paritet till varandra och därigenom fördes en diskussion om styrkor och svagheter mellan de olika beräkningsmetoderna.
Vad komma deltagarna på VAK i Helsingborg att få lära sig mer om under er föreläsning?
– Vi kommer bland annat berätta om varför det är viktigt med modellverktyg för att skapa åtgärdsplaner vad gäller dagvattenrening med koppling till recipienten men också vad man riskerar att missa om man, vid bedömning av reningsbehov, väljer att endast utgå från generella riktvärden för dagvatten.
– Vi kommer även att ge en sammanställning över metoder som används idag för att uppnå god ytvattenstatus och redovisa och förklara skillnader i resultat och beräkningsmetodik för metoderna med fokus på två som används mycket i Sverige, närmare bestämt StormTac Web och metoden bakom redovisat reningsbehov i VISS (Vatteninformationsystem Sverige).
