Avloppsvatten används för bevattning på Gotland

På östra Gotland finns sedan snart 20 år ett utvecklingsbolag som bland annat arbetar med vatten och avlopp för boende i området, men som också tar sikte på samverkan och resurshushållning. Renat avloppsvattnet används för bevattning av grödor på ett närliggande lantbruk i stället för att släppas ut i Östersjön.

År 2005 bildades bolaget Nygarn Utveckling AB på östra Gotland. Bolaget har ca 200 aktieägare med ett gemensamt intresse av att utveckla Östergarnslandet med både boende, arbetstillfällen och en utvecklad besöksnäring. Tillgång till vatten och avlopp är en förutsättning för byggande av åretruntbostäder och fritidshus. För att kunna jobba vidare med just vatten- och avloppsfrågor bildades dotterbolaget Nyhagens VA år 2015.

Vatten- och avloppsnätets utbyggnad

Mellan 2016 och 2021 har VA-nätet successivt byggts ut och idag är cirka 430 hushåll anslutna. Av de anslutna är cirka 25 % fastboende och 75 % fritidshus.

Bolaget har löst dricksvattenförsörjningen genom att köpa dricksvatten i form av avsaltat Östersjövatten från Region Gotlands avsaltningsanläggning i Herrvik. Ursprungligen fanns tanken att bygga och driva ett eget avsaltningsverk, men efter mycket dialog med regionens teknikförvaltning kom man fram till att det var bättre att köpa vattnet av Regionen.

Nyhagens VA har sedan bildandet byggt tre ledningsnät för vatten och avlopp. Avloppsledningssystemet är ett LTA-system (lågtrycksavlopp) där varje ansluten fastighet har en egen avloppsbrunn/pumpstation, varifrån trycksatt avloppsvatten pumpas in i systemet. Till systemet ansluts avlopp från permanent- och fritidsbostäder, samt restaurangen i Skolhuset Östergarn. Inget dagvatten tillförs till avloppssystemet och ingen industriverksamhet förekommer i området.

Reningsverket från Topas som tar emot avloppsvatten från cirka 1100 personer

Två reningsverk som tar emot vattnet från de tre ledningsnäten har byggts vid Skags Gård. Det ena reningsverket är ett modulsystem från Topas med en kapacitet att ta emot och rena avloppsvatten från 1100 personer. Topas-verket är förberett så att det utan större ombyggnader kan utökas med fler moduler och öka kapaciteten med motsvarande 220 pe.

För det nyaste ledningsnätet för Gammelgarn har reningsverket blivit utbyggt med en anläggning från Uponor, avsett för 450 personekvivalenter.

Reningsverket från Uponor som tar emot avloppsvatten från cirka 450 personer

Gammelgarnsnätet är inte ihopkopplat med de två andra näten, men vid reningsverket har det byggts överföringsledningar så att de två olika delarna av reningsverket kan samverka.

För att kunna sänka sina energikostnader installerades en solcellsanläggning i anslutning till reningsverken under 2022.

Solcellsanläggningen som är installerad intill avloppsreningsverket

Inget vatten går till spillo

Redan i projekteringsfasen bestämde sig bolaget för att man inte bara skulle rena avloppsvattnet utan också se det renade avloppsvattnet som en resurs för jordbruket.

För att kunna använda avloppsvattnet till bevattning i lantbruket har kommunens miljökontor ställt krav på hygienisering och det renade avloppsvattnet ska uppnå minst badvattenkvalitet. Hygieniseringskravet uppnås genom att bolaget har installerat ett efterbehandlingssteg med partikelrening och UV-filter vid reningsverken.

Från efterbehandlingssteget leds det renade avloppsvattnet till en öppen damm med en volym på 50 000 m3. Till dammen leds också regn- och dagvatten från närliggande marker. Andelen renat avloppsvatten i dammarna är cirka 20 % sett över året.

Om reningsverket skulle få en driftstörning leds avloppsvattnet temporärt till en särskild bräddningsdamm, och pumpas sedan tillbaka till reningsverket.

Uppsamlingsdammen

Det renade avloppsvattnet används sen för bevattning av grödor, främst morötter, på närliggande Skags Gård. För lantbrukets del har den stabila tillgången på vatten dels inneburit att man kan börja skörda tidigare, men framför allt har det gett en trygghet och säkerhet i odlingen då man har tillgång till vatten även under längre torrperioder.

En annan vinst med att projektet haft resurshushållning som en grundtanke är att det vatten som inte tas upp av grödorna eller avdunstar får infiltrera i åkermarken och bidrar på så sätt till grundvattenbildningen i området.