Ett nytt SVU-projekt ska undersöka olika samverkansformer för gemensamma dagvatten- och skyfallsåtgärder. Utgångspunkten är fallstudier i fyra kommuner, med fokus på olika överenskommelser eller avtal som kan behövas för att tydliggöra ansvar och finansiering för anläggning och drift av dagvattenanläggningar.
Utmaningarna med att åstadkomma en hållbar dagvattenhantering och alltmer frekventa skyfall är många och har varit kända länge. Frågetecken kring lagstiftning och ansvarsfördelning lyfts ofta fram som ett särskilt problemområde. Ett nytt projekt, finansierat av Svenskt Vatten Utveckling, ska därför testa, utvärdera och beskriva olika samverkansmodeller för gemensamma dagvatten- och skyfallsåtgärder.
– Nu har vi kommit till en punkt där vi verkligen inte kan vänta längre utan åtgärder måste till. Vi måste gå från övergripande planering och att ta fram underlag till att sätta spaden i marken, säger Hanna Matschke Ekholm, projektledare vid forskningsinstitutet RISE.
– Ett uttalat behov är på vilka olika sätt som ansvarsfördelning och kostnadsfrågor går att lösa, närmare bestämt vilka former för avtal och överenskommelser som kan vara lämpliga när. Det här kommer vara viktiga frågor att besvara i projektet.
Idén till det nya projektet är sprunget ur ett annat samverkansprojekt, Samverkan för hållbart omhändertagande av dagvatten (SODA) som syftar till att hitta nya arbetssätt och rutiner i planprocessen för att hantera många av de låsningar som finns kring dagvatten- och skyfallshantering på kvartersmark.
– Tanken att de två projekten ska synkas för att hitta synergier och få så mycket gemensamt lärande som möjligt.
Fyra fallstudier
Utgångspunkten för SVU-projektet är fyra fallstudier i Uppsala, Göteborg, Gävle och Götene, där olika konstellationer av aktörer ska samarbeta kring anläggningar för att hantera dagvatten- och skyfall.
– Gemensamhetsanläggningar är ett exempel på en samverkansform som kommer ingå i projektet, vilket även lyfts av Nationella expertrådet för klimatanpassning som en möjlig lösning. Men det är tänkt att vi ska ha en öppen och utforskande inställning till olika typer av samarbets- och avtalsformer som passar inom respektive fall.
När arbetet är klart hoppas Hanna Matschke Ekholm att VA-huvudmän och andra kommunala aktörer kan använda resultaten för få stöd i att hitta former för hur de kan samverka och i högre grad implementera åtgärder tillsammans med andra.
– Det är viktigt att möjliga sätt att lösa åtgärder på kan formaliseras och skalas upp utan att hjulet behöver uppfinnas på nytt varje gång. Genom att följa de olika fallstudierna som har olika utmaningar och förslag till lösningar, kan vi förhoppningsvis också lära av varandra samt att kunskapen och erfarenheterna som samlas in kan spridas vidare till andra.
