Östersund har tagit fram lokala riktvärden för utsläpp av dagvatten eller annat förorenat vatten

Kommunfullmäktige i Östersund har antagit lokala riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till dagvattensystem och recipient. VA-guiden har intervjuat författarna Hanna Modin och Matilda Segersäll, som berättar hur riktvärdena kommer att tillämpas och delar sina tips till andra kommuner som funderat på att ta fram något liknande. 

Östersund har antagit en riktlinje som fastställer vägledande halter vid utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvattensystem inom kommunens gränser. Riktlinjen antogs av kommunfullmäktige den 13 december 2023 och är tänkt att fungera som stöd vid miljötillsyn samt vid prövning enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Författarna bakom dokumentet är Hanna Modin, miljöinspektör i Östersunds kommun och Matilda Segersäll, kommunekolog i Östersunds kommun.

Hanna Modin, miljöinspektör Östersunds kommun (t.v) och Matilda Segersäll, kommunekolog Östersunds kommun (t.h.)

VA-guiden har intervjuat Hanna Modin och Matilda Segersäll, för att ta reda på hur processen gått till, hur riktlinjerna är tänka att tillämpas och hur de ser på det rättsliga stödet. Inledningsvis kommer en kort beskrivning av innehållet i dokumenten.

Dokumenten i korthet

Riktlinjen inleds med att beskriva syfte och avgränsningar samt hur riktvärdena ska tillämpas. Här finns att läsa att riktlinjen inte gäller inte för spillvatten som uppstått inomhus, varken från enskilda avloppsanläggningar eller det som och går till det kommunala spillvattennätet

Själva riktvärdena finns angivna i en tabell med totalhalter (μg/l) för olika typer av föroreningar. Tabellen är uppdelad i riktvärden för två olika kategorier med recipienter. Den första kategorin, med delvis strängare krav, utgörs av Storsjön, vissa mindre recipienter samt de inom vattenskyddsområde. Den andra består av övriga recipienter. I riktlinjen finns också ett avsnitt som talar om hur provtagning och analyser ska gå till.

Till riktlinjen hör också en bakgrundsrapport som bland annat beskriver metodiken bakom riktvärdena och relevant lagstiftning och olika mål (från lokala till globala). Rapporten redogör också för statusen i de olika recipienterna.

Båda dokumenten finns att läsa under ”Bifogade filer” längst ned på sidan.

Kan inte förlita sig på andra kommuners riktvärden

Varför har det då varit viktigt att ta fram lokala riktvärden? Hanna Modin och Matilda Segersäll berättar att det framför allt gjorts som en led i att skydda kommunens dricksvattentäkt men också för att skydda recipienter med höga ekologiska värden.

– Stora delar av Östersunds dagvattenutsläppen går till den sjö som utgör vår dricksvattentäkt, vilket innebär att det är viktigt att försöka begränsa utsläpp som kan ha negativ påverkan på dricksvattenkvaliteten. Vi har också många recipienter med höga ekologiska värden som ligger ganska centralt och därmed tar emot dagvattenutsläpp från industrier och tätbebyggda områden. Förutom att vi har många värdefulla vatten har vi också en kalkrik berggrund och generellt högt pH i våra vatten, vilket innebär att en del ämnen beter sig annorlunda här än på andra platser i Sverige. Vi kan alltså inte förlita oss på andra kommuners riktvärden.

Riktvärdena kan leda till ställa mer ändamålsenliga krav

Planen är att riktvärdena framför allt ska tillämpas i detaljplaner, vid prövning av nya och
ändrade miljöfarliga verksamheter samt vid tillfälliga åtgärder som till exempel utsläpp av länshållningsvatten. Utöver det kommer de även att utgöra ett stöd vid tillsynen över befintliga miljöfarliga verksamheter

– I detaljplaner ger riktvärdena oss en möjlighet att på ett väldigt konkret sätt att visa att planen inte innebär ett försämrande av status eller äventyrande av möjligheten att uppnå MKN för nedströms liggande vattenförekomster. Tidigare har vi i dagvattenutredningar jämfört de beräknade halterna efter exploatering med innanläget. Det har slagit väldigt ojämnt och har lett till ett mycket stort reningsbehov när naturmark exploateras men nästan inget när industriområden omvandlas.

Ytterligare en anledning till att tillämpa riktvärden i stället för jämförelse mot innanläge är att vattenkvaliteten i kommunens vattenförekomster generellt behöver höjas.

– I många fall innebär ju ett bevarande av den befintliga situationen att miljökvalitetsnormerna inte uppnås. Våra riktvärden har räknats fram med syfte att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås och tillämpningen av dem kan alltså leda till mer ändamålsenliga krav, som förhoppningsvis leder till att normerna på sikt kan nås.

Riktvärdena ska tillämpas direkt vid anslutningspunkt

För att komma åt utsläppen direkt vid källan är det viktigt att riktvärdena kan tillämpas direkt vid anslutningspunkt till det allmänna ledningsnätet, enligt Hanna Modin och Matilda Segersäll. Annars finns en risk att de inte blir relevanta. Tillämpningen kommer framför allt att ske i samband med detaljplaneläggning eller vid prövning av en ny eller ändrad verksamhet eller åtgärd.

– Vår bedömning är att riktvärdena kan tillämpas vid anslutnings- eller utsläppspunkt på nya och ändrade verksamheter eller åtgärder med stöd av 5 kap 4 § miljöbalken. I plan- och bygglagen reglerar 2 kap 10 § att miljökvalitetsnormerna ska följas i samband med planläggning. Vidare bedömer vi att ett överskridande av riktvärdena hos befintliga verksamheter kan vara en signal om att strängare krav i tillsynen bör ställas enligt 2 kap 3 och 7 §§.

Beslut från Miljö och Hälsa gör riktvärdena juridiskt bindande

I riktlinjerna står att ”Riktvärdena blir juridiskt bindande för en verksamhet först när Miljö och hälsa fattar beslut om dem i det enskilda fallet”. Eftersom riktlinjen är ny har det ännu inte fattats något sådant beslut men Hanna Modin och Matilda Segersäll förklarar att det framför allt kommer att bli aktuellt i samband med prövning av en ny eller ändrad verksamhet, om den har ett direkt utsläpp till recipient eller dagvattennät. Riktvärdena kommer även att tillämpas vid prövning av tillfälliga åtgärder, som till exempel utsläpp av länshållningsvatten i samband med schaktning inom vattenskyddsområde.

– I samband med prövning av ny eller ändrad verksamhet finns det ett tydligt lagstöd i form av 5 kap 4 § miljöbalken, som säger att en myndighet eller en kommun inte får tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som äventyrar vattenförekomstens möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna.

– Vår tanke är även att riktvärdena ska utgöra stöd i samband med den kontinuerliga tillsynen över miljöfarliga verksamheter. När det inte rör sig om nya eller ändrade verksamheter ser dock lagstödet annorlunda ut och större hänsyn behöver tas till åtgärdernas ekonomiska och praktiska rimlighet.

Prioriterat med konsekvent metodik

Totalt har 10 vattenförekomster inkluderats i underlaget till riktvärdena. Hanna Modin och Matilda Segersäll berättar att det har varit en stor utmaning att bibehålla en konsekvent metodik för alla recipienter, men ändå landa i riktvärden som är rimliga.

– Vi har valt att prioritera att metodiken ska vara konsekvent, vilket i vissa fall har lett till att riktvärdena är lägre än vad som är rimligt i förhållande till labbens rapporteringsgränser och de underlag för reningseffekt som finns i exempelvis StormTac. Vi anser dock inte att vi ska sätta riktvärdena utifrån de tekniska begränsningar som finns hos labben och i StormTac i dagsläget, i och med att den tekniska utvecklingen kommer att gå framåt. För oss har det varit viktigt att riktvärdena speglar de halter som kan släppas ut med hänsyn till miljökvalitetsnormerna samt påverkan på exempelvis dricksvattentäkter och fiskekologi.

För samtliga ämnen som enligt HVMFS 2019:25 är prioriterade farliga ämnen har riktvärdena satts så att de är samma som bedömningsgrunderna för vattenförekomsterna, då utsläppen av dess ämnen enligt Vattendirektivet 2006/60/EG ska upphöra och elimineras nära källan.

God lokalkännedom kan kompensera för brister i underlag

Bristen på underlag för de olika vattenförekomsterna har också varit en utmaning, men i många fall har kommunen haft en god kännedom om de aktuella recipienterna sedan en lång tid tillbaka.

– Genom vår miljötillsyn vet vi exempelvis vilken typ av verksamhet som bedrivs och har bedrivits i närheten, och alltså har vi i vissa fall kunnat kompensera för brister i underlaget med god lokalkännedom.

– Det är också svårt för en så pass liten kommun som Östersund att ha expertkompetens inom alla relevanta ämnesområden. Därför har vi anlitat konsulthjälp samt inhämtat synpunkter från bland annat Länsstyrelsen.

Avsteg från riktvärdena kan förväntas ske vid höga PFAS-halter

Riktlinjerna anger att en bedömning måste göras i det enskilda fallet, om ytterligare ämnen behöver analyseras eller om avsteg från riktvärdena kan anses vara rimliga. Exempel på situationer när avsteg kan förväntas ske är till exempel vid förekomster av höga halter PFAS.

– I kommunen förekommer på flera håll höga PFAS-halter i yt-, grund- och dagvattnet på grund av uppströms liggande förorenade områden. Det är inte en exploatörens eller den nya verksamhetsutövarens ansvar att avhjälpa den uppströms liggande föroreningen, men de ska själva inte bidra till att föroreningen förvärras eller att spridningen ökar. Fokus i dessa områden är alltså att inte bidra till att öka halterna, snarare än att klara riktvärdena.

– För bens(a)pyren är riktvärdet lågt satt i förhållande till rapporteringsgränser och de underlag som finns i exempelvis StormTac. Avsteg kommer alltså att göras för detta ämne.

Förankring med berörda förvaltningar, kommunpolitiker och länsstyrelsen

Från start har dialog med samtliga berörda förvaltningar utförts på tjänstemannanivå. Val av metod och tillämpningsområde har under arbetets gång beslutats gemensamt över förvaltningarna.

– Enligt kommunens styrmodell behöver alla nya riktlinjer ett beslut från Kommunfullmäktige innan de tas fram, vilket innebär att politiken också har varit informerade tidigt i arbetet. Alla politiska partier inkluderades som remissinstanser i samband med att riktlinjen gick ut på samråd.

– Dialog har också förts löpande med Länsstyrelsen Jämtlands län, som var inblandade tidigt i processen och har varit remissinstans under arbetets gång. De har kommit med input både avseende vilka parametrar som var aktuella och den metod som har använts för framtagandet av riktvärdena.

Ladda ned bakgrundsrapporten eller riktlinjedokumentet under bifogade filer nedan eller läs mer hos Östersunds kommun (öppnas i ny flik).

Fem tips för att ta fram lokala riktvärden

Fem tips från Hanna Modin och Matilda Segersäll, till andra kommuner som funderar på att ta fram lokala riktvärden:

  • Utgå från den lokala vattenkemin – det är viktigt att ta hänsyn till lokala förhållanden och särskilt känsliga recipienter
  • Avsätt tid – vi trodde att arbetet skulle gå fortare än vad det gjorde
  • Ta experthjälp! Ta hjälp av konsulter och involvera er Länsstyrelse eller andra som kan bidra med kompetens
  • Förankra internt – starta dialog tidigt och utred gemensamt till exempel vilka utsläpp som ska omfattas, vilka recipienter som ska väljas ut och vilken metod ni ska använda så att alla har fått komma med input från start
  • Stäm av hur och om arbetet ska beslutas politiskt – vi har sett att vissa andra kommuners riktvärden inte är politiskt beslutade. Vi ser det som positivt att våra är beslutade av Kommunfullmäktige för att få tyngd i riktvärdena, men politisk förankring har tagit lång tid.