Klimatanpassningsutredningen har i sitt slutbetänkande lämnat in 11 nya förslag till förändringar i befintlig lagstiftning, med syfte att skapa bättre förutsättningar för genomförandet av klimatanpassningsåtgärder. Flera av förslagen rör dagvattenhantering, bland annat möjligheten att införa ledningsrätt för öppna dagvattenlösningar och lagkrav på kapacitet i VA-systemen.
Sverige står inför växande klimatutmaningar med ökande nederbörd, återkommande översvämningar, stigande havsnivåer och intensiva värmeböljor som hotar såväl samhällsviktig infrastruktur som enskilda fastigheter. För att möta och hantera dessa risker tillsatte regeringen Klimatanpassningsutredningen, vars uppdrag har varit att identifiera brister i dagens lagstiftning och lämna förslag på ändringar som kan underlätta arbetet med klimatanpassning.
Den 12 maj presenterade utredningen sitt slutbetänkande, som bland annat resulterat i 11 konkreta förslag på lagändringar i befintlig lagstiftning och ett nytt regelverk för långsiktig finansiering av klimatanpassningsåtgärder.
Öppna dagvattenanordningar ska omfattas av ledningsrättslagen
Ett av utredningens förslag är att öppna dagvattenanordningar ska omfattas av ledningsrättslagen. I dag får inte ledningsrätt ges för diken, även om de ingår i en allmän VA-anläggning. Eftersom det i ett förändrat klimat med mer nederbörd kommer det att finnas behov av att öka kapaciteten i dagvattennätet, anser utredningen att det bör vara möjligt att ge ledningsrätt även för öppna delar av det allmänna dagvattennätet.
Syftet är att underlätta förvaltningen av allmänna VA-anläggningar och göra valet mellan öppna och rörförlagda dagvattenlösningar oberoende av på vilken grund marktillträde kan fås. Det innebär till exempel att en kommun eller VA-bolag, mot ersättning, kan anlägga öppna dagvattenanläggningar på privat ägd mark.
Reglering av dagvattensystemens kapacitet i lag
Vidare föreslås att dagvattensystemets kapacitet ska regleras i lag. Domstolspraxis har sedan början av 1990-talet angett att allmänna dagvattenanläggningar ska kunna ta emot och bortleda en dagvattenmängd motsvarande ett så kallat tioårsregn. Det har tolkats som ett uttryck för att anläggningen ska klara av rimliga krav på säkerhet
För att tydliggöra detta ansvar föreslås en ändring i lagen om allmänna vattentjänster, så att det framgår direkt av lagen att det krävs en kapacitet motsvarande minst ett tioårsregn i den allmänna VA-anläggningen. Ändringen ska förtydliga vad som utgör den lägsta godtagbara nivån för att anläggningen ska anses tillgodose skäliga anspråk på säkerhet. Det ska enligt utredningen också underlätta beslutsfattande för VA-huvudmannens, kommunens och fastighetsägarens ansvar när det gäller hantering av större dagvattenmängder.
VA-huvudmannen ska lämna uppgifter om dagvattensystemets kapacitet
En annan föreslagen ändring i vattentjänstlagen är att om en fastighetsägare vill vidta en åtgärd för att förebygga eller minska risken för skada på sin fastighet till följd av översvämningar, ska VA-huvudmannen lämna uppgifter om vilken mängd dagvatten den allmänna VA-anläggningen kan bortleda från fastigheten. Detta ska ge fastighetsägare bättre förutsättningar att bedöma vilka effekter olika lösningar kan ha.
Enligt utredningen kan en möjlig konsekvens av den föreslagna skyldigheten vara att fastighetsägarens planerade åtgärd leder till ökad tillrinning av dagvatten från fastigheten till den allmänna VA-anläggningen. Samtidigt har den tidigare Utredningen om vattenfrågor vid planläggning och byggande föreslagit ändringar i vattentjänstlagen som ger utökad möjlighet för kommunen att förelägga fastighetsägare att vidta åtgärder för att minska belastningen av dagvatten på den allmänna VA-anläggningen.
Om dessa förslag blir verklighet anser Klimatanpassningsutredningen att kommunen även bör ha möjlighet att villkora utformningen av fastighetsägarens klimatanpassningsåtgärd, om den planerade åtgärden riskerar att påverka den allmänna VA-anläggningen negativt.
Det föreslås dessutom en liknande informationsskyldighet för byggnadsnämnden. Om en fastighetsägare vill genomföra en klimatanpassningsåtgärd, ska nämnden tillhandahålla ett skriftligt underlag om kända risker, exempelvis om översvämningar. Förslaget innebär att den nuvarande upplysningsskyldigheten utvidgas, men bara i förhållande till den som avser att genomföra en sådan åtgärd.
Avgift för fastighetsägare som gynnas av kommunala klimatanpassningsåtgärder
Utredningen har också föreslagit ett sätt att långsiktigt finansiera och fördela kostnaderna mellan de aktörer som drar nytta av en klimatanpassningsåtgärd. Detta inkluderar bland annat ett förslag på en ny lag som ger kommuner möjlighet att ta ut en avgift från fastighetsägare som gynnas av en kommunal klimatanpassningsåtgärd.
För att en sådan avgift ska kunna tas ut måste det finnas en betydande risk för skada på fastigheten vid en naturhändelse innan åtgärden genomförs, och åtgärden ska medföra att denna risk upphör. Det område som uppfyller kriterierna utgör medfinansieringsområdet
Kommunen ska också fatta beslut om medfinansieringsområdet, vilka kostnader som ska fördelas och hur dessa ska fördelas mellan fastigheterna inom området. Kostnaderna får omfatta genomförande, drift och underhåll, men bara efter att intäkter från andra än skattebetalare, som till exempel statsbidrag har dragits av. Av de återstående kostnaderna får högst hälften debiteras fastighetsägarna.
Avgifterna ska fördelas på ett skäligt sätt med hänsyn till den nytta varje fastighet har av åtgärden. I denna bedömning ska kommunen ta hänsyn till om fastigheten är bebyggd eller obebyggd samt hur stor risk som undanröjs. För att skydda fastighetsägare från orimliga kostnader får avgiften dock inte överstiga tio procent av fastighetens marknadsvärde, och innan beslutet om avgift görs ska kommunen på ett lämpligt sätt samråda med berörda fastighetsägare om förslaget.
När klimatanpassningsåtgärden är genomförd blir fastighetsägarna betalningsskyldiga. För att denna skyldighet ska bestå måste kommunen debitera avgiften inom ett år efter att åtgärden har slutförts.
Ta del av slutbetänkandet i sin helhet här: Klimatanpassningsutredningen. (2025). Bättre förutsättningar för klimatanpassning: Betänkande av Klimatanpassningsutredningen 2025 (SOU 2025:51). Stockholm: Regeringskansliet.
