Vilka för- och nackdelar finns med en formell ansökan om omprövning av ett markavvattningsföretag jämfört med en avtalslösning när det finns behov av att ansluta nya deltagare till företaget? Bengt Jonsson, tidigare tekniskt råd vid Mark- och miljööverdomstolen, svarar.
FRÅGA
Vi har på många ställen markavvattningsföretag som ligger helt eller delvis inom verksamhetsområde för dagvatten till följd av att samhällena har vuxit ut över åkermark. I många fall finns det ett behov av att reglera användning och kostnader mellan aktörer som ligger innanför och aktörer som ligger utanför verksamhetsområdet. Aktörer utanför verksamhetsområdet kan vara till exempel Trafikverket eller jordbrukare.
Vilka för- och nackdelar finns det med att behålla/omreglera ett befintligt markavvattningsföretag? Vilka för- och nackdelar finns det med att i stället ersätta markavvattningsföretaget med avtal mellan de berörda parterna?
SVAR
EXPERTBengt Jonsson
Civilingenjör och agronom. tidigare tekniskt råd, MÖD
Det finns uppskattningsvis 40 000 markavvattningsföretag i Sverige varav majoriteten har bildats för att förbättra avvattningen av jordbruksmark. De flesta bildades under 1900-talets första hälft. Under årens gång har nya verksamheter och intressen tillkommit i landskapet som påverkar och nyttjar markavvattningsföretagens vattenanläggningar (rörledningar och diken). Det kan vara utsläpp av renat avloppsvatten från enskilda fastigheter och från reningsverk, dagvatten från bostadsområden och industriområden, vägdagvatten från vägar, med mera.
Nya aktörer som på något sätt har nytta eller påverkar ett markavvattningsföretag bör anslutas till företaget och bli deltagare. Genom en ansökan till mark- och miljödomstolen om omprövning kan frågor om delaktighet och kostnadsfördelning mellan olika intressen i ett markavvattningsföretag prövas och fastställas. Hur dessa frågor rättligt ska hanteras anges i 3 kap. lagen (1989:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV). I vissa fall kan det vara lämpligare att lösa och reglera de nya förhållandena genom ett avtal mellan berörda parter.
En formell ansökan om omprövning till mark- och miljödomstolen är att föredra när ett flertal nya aktörer är inblandade och markavvattningsföretaget består av många deltagare. Exploateringstakten inom det område som berör markavvattningsföretaget bör inte vara för hög. Genom omprövningen bildas ett nytt markavvattningsföretag. Förvaltningen övergår automatiskt till att omfattas av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter vilket kan vara en fördel om det är ett äldre markavvattningsföretag som bildats före ca 1984. Omprövningen vid domstolen innebär även att delaktigheten i markavvattningsföretaget även gäller nya fastighetsägare. En formell omprövning och bildande av ett nytt markavvattningsföretag underlättar skötsel och förvaltning av företaget och tydliggör ansvarsfrågor. Nackdelen med en formell omprövning är att kostnaderna ibland kan bli förhållandevis höga.
En avtalslösning kan vara lämplig när det är få deltagare i ett markavvattningsföretag och då samhällets utbyggnad och exploateringstakt är hög. En nackdel med ett avtal är att det inte med automatik gäller nya fastighetsägare. För att avtalet ska fortsätta att gälla är det nödvändigt att det förnyas när nya fastighetsägare tillträder. Genom en avtalslösning får man en viss flexibilitet och kan snabbare förändra deltagarkretsen i ett markavvattningsföretag.
Man bör tänka på vilka nya aktörer som genom avtalet ska bli deltagare i företaget. Aktörer som exempelvis Trafikverket, VA-huvudmän och kommuner kan betraktas som ”trygga” parter. Kostnaderna för att åstadkomma en avtalslösning borde vara begränsade men beror självfallet på parternas intresse av att teckna ett avtal. En nackdel med en avtalslösning kan vara att det kan bli oklart med ansvarsförhållandena vid eventuella skadeanspråk.
Vill man att avtalet ska bli rättsligt bindande för nya fastighetsägare och andra parter kan man ansöka om att mark- och miljödomstolen prövar och godkänner avtalet. Avtalet har då samma verkan som en tillståndsdom. Detta förfarande kan tillämpas då avtalet gäller frågor om förändringar i deltagarkretsen, att en deltagares andelstal ska ändras eller att markavvattningsföretaget ska upphöra. Kostnaderna för en sådan domstolsprövning är relativt låga.
Slutligen kan nämnas en intressant och vägledande dom från Mark- och miljööverdomstolen. Av domen nr M 4651-18 framgår att en väghållare kan stå utanför aktivt deltagande i ett markavvattningsföretag, även om det medför nytta för väghållaren. Istället åläggs väghållaren att betala en engångsavgift som ersättning. Domen är intressant och öppnar möjligheter för nya aktörer som har en begränsad inverkan på och nytta av ett markavvattningsföretag att betala en engångsavgift och inte bli deltagare.
Det är alltid den enskilda myndigheten som självständigt utformar sina beslut, och som självständigt gör sina bedömningar och som ansvarar mot sina tillsynsobjekt och medborgare. Expertsvaret ska inte ses som rådgivning i det enskilda fallet. Då experten har begränsad information om omständigheter, underlag och sammanhanget till frågan ska svaret förstås som ett generellt svar på ett övergripande plan. VA-guiden AB, samt de experter som svarar på uppdrag av VA-guiden AB, friskriver sig från alla tänkbara anspråk till följd av olyckliga svar eller missförstånd. Experten har inget uppdragsförhållande till frågeställaren. Svaret är expertens egen uppfattning och representerar inte nödvändigtvis hens organisations eller VA-guidens ståndpunkt.
Relaterade artiklar
