På årets konferens Vatten Avlopp Kretslopp fick vi under onsdagseftermiddagen höra tre intressanta kommunexempel på temat Va-planering 2.0. Hur kommunerna har jobbat med sin va-planering, tagit fram olika va-planeringsdokument och är framme vid frågan; Vad händer nu?
Så här jobbar vi vidare med va-planen – Lennart Lorick, Falkenbergs kommun
Först ut i raden av föreläsare var Lennart Lorick, va-planerare från Falkenbergs kommun som med sin långa erfarenhet av va-planeringsfrågor tog han med oss på en resa om Falkenbergs Va-planering 2.0. Lennart påpekade vikten av struktur och organisation när det gäller va-planeringsfrågor och att va-planeringen ska ses som en del av kommunens övergripande arbete med vattenfrågor. Just struktur och en välkänd organisation borgar för att planeringen för vatten och avlopp fortlever trots omsättning av personal och andra förändringar.
Hela kommunen ansvarar för va-planeringen
Man kan inte nog poängtera att det är kommunen som ansvarar för va-frågorna och planeringen för dessa. Den trend som anats de senaste åren med ökade klyftor mellan va-huvudmän och kommuner t ex i samband med organisationer som slimmas och bolagiseringar är så oerhört viktig att motverka. Starka band mellan va-huvudmannen och kommunens övriga planerande och byggande förvaltningar är grunden för en bra planering. Lennart ställde även frågan om vart man sätter gränsen i planeringen, vad är rimligt innehåll i en va-plan? Hur ska man t.ex. hantera frågan om enskild vattenförsörjning etc.
Avslutningsvis fick vi oss en rejäl tankeställare då flera potentiella nyord lanserades till 2020 års nyordslista såsom kväveoro, kaliumkval, humushets, näringsneuros och inte minst fosforskam. Ett tydligt konstaterande att vi måste bryta våra linjära flöden av näringsämnen en gång för alla, inte minst i VA-sektorn som har en mycket viktig roll att fylla.
Kommunikation kring va-föreningar utvecklar vår va-planering – Ulrika Haij och Hannes Rydberg från Kungsbacka kommun
Under detta pass fick vi höra Kungsbacka kommun och hur man jobbar med sin va-planering i en snabbt växande kommun med högt bebyggelsetryck. Enda sedan 1970-talet har man arbetet med att bygga ut va i befintliga omvandlingsområden. Ett stort antal va-föreningar, 160 st med sammanlagt ca 3000 fastigheter har anslutits till den kommunala anläggningen via avtal, ett arbetssätt som man benämnt ”VA-sanering i privat regi”. Kommunikation kring de här frågorna har varit mycket viktigt för Kungsbacka och man också tagit fram riktlinjer och rutiner för hur man ska koppla på dessa va-föreningarna via avtal.
Va-planeringsarbetet följer HaV:s vägledning
När man för drygt tre år sedan bestämde sig för att ta fram en va-plan utifrån HaV:s vägledning tog man med frågorna om va-föreningarna in i planeringen. I arbetet har man följt vägledningen och tagit fram både en va-översikt och va-policy. Hela Kungsbackas va-planering består av flera olika delplaner både befintliga och planerade med konkreta handlings- och åtgärdsplaner. Bland annat har man tagit fram ett nytt förslag på va-utbyggnadsplan som ska ersätta tidigare utbyggnadsplan där arbetssättet ”VA-sanering i privat regi” varit ledande. I det nya förslaget har man tagit bort ”VA-sanering i privat regi” ersatt det med ”framtida verksamhetsområden för VA”. Den avgörande vändningen som drivit Kungsbacka att införa verksamhetsområde istället för ”VA-sanering i privat regi” är den rättspraxis från Lagen om allmänna vattentjänster som vuxit fram från perioden 2009-2012. Den nya planen för åren 2022-2032, anger att ca 1600 fastigheter ska få kommunalt verksamhetsområde och där 800 st fastigheter redan i dag är anslutna med avtal.
Enligt utredningen för utbyggnadsplanen har man kommit fram till att det finns 40 st VA-utbyggnadsområden, där kommunen ska bilda verksamhetsområde. För utbyggnadsordningen av dessa områden gjordes flera olika avvägningar, dels vägdes kriterier enligt LAV tillsammans med förutsättningar för enskild vattenförsörjning och enskilt spillvatten in och dels samhällsutvecklingen där områden med t ex bra kollektivtrafik invid centralort som låg i utvecklingsområden enligt kommunens ÖP fick höga poäng och som gynnas av en VA-utbyggnad. De olika avvägningarna ledde slutligen till en ordningsföljd för VA-utbyggnad som hela kommunen kunde stå bakom.
Fokus på kommunikation
Kungsbacka har konstaterat att behovet av kommunikation kring utbyggnadsfrågorna är stort, inte minst att förklara för fastighetsägare att man har VA via va-föreningen men att man nu ska få VA direkt från kommunen istället och betala för det. Kungsbacka har bland annat jobbat med att ta fram olika broschyrer för allmänheten och också anställt en VA-koordinator som ansvarar för kontakten med fastighetsägarna och VA-föreningarna. Kommunen har även en förvaltningsjurist som tolkar avtal och övervakar rättssäkerheten för VA-föreningarna och fastighetsägare. Det kommer att bli mycket spännande att följa Kungsbacka kommuns fortsatta arbete med va-planeringen för kommunen.
Va-planering – det blir aldrig som man tänkt sig Hans Sandberg, Umeå kommun
I det tredje kommunexemplet berättade Hans Sandberg om de erfarenheter man dragit från arbetet med den va-strategi som Umeå kommun påbörjade under 2010 och som antogs under slutet av 2016 men som sedan september 2018 är pausad av politikerna. Själva va-strategin utgörs både av en va-översikt och va-policy samt en va-plan.
I strategin hade man bland annat med hjälp av underlag från Länsstyrelsens databas VISS konstaterat att det var hög miljöpåverkan längs med kommunens kustområden från enskilda avlopp varför va-utbyggnad i dessa områden var prioriterad. I Mjölefärden var det drygt 400 fastigheter som skulle anslutas till kommunalt va och utbyggnaden skulle påbörjas inom tre år från då strategin antogs, så tidplanen var snäv. Kommunen var noga med att ordna informationsmöten för berörda fastighetsägare och skickade ut nyhetsbrev och hade FAQ på hemsidan om den planerade utbyggnaden. Inga exakta kostnader för utbyggnaden fanns framtagna mer än att det skulle bli dyrare än 150.000:- dvs än vad anslutningsavgiften då låg på. På grund av olyckliga omständigheter i samband med en missad internremiss inom kommunen då strategin skulle antas fanns det uppgifter där kostnader för uppåt ½ miljon nämns för anslutningar i va-utbyggnadsområden vilket ledde till kostnadsfrågan blev hett debattämne i dialogen med kommunen. Det var bara det att inte fanns något beslut om VA-taxans storlek och inte heller något underlag som pekade i den riktningen. När även underlaget från VISS ifrågasattes om den höga miljöpåverkan som enskilda avlopp hade i de utpekade kustområdena bland annat utifrån att underlaget utgick från flygbildstolkningar ledde det till att flera experter blev inkopplade och att Länsstyrelsen ändrade underlaget i VISS. Först ändrade man från betydande påverkan, till möjlig påverkan och till att områdena just nu är oklassade.
Politikerna valde slutligen att pausa va-strategin i väntan på vad Länsstyrelsen slutligen bedömer kring de enskilda avloppens påverkan på Mjölefjärden och vad som kommer ut av utredningen om Hållbara vattentjänster med tanke på det förslag som finns att kommunen ska ta hänsyn till om det finns andra möjligheter att uppnå motsvarade skydd för människors hälsa och miljön än en kommunal va-utbyggnad.
Hans reflektioner om utvecklingsstrategin är att den inte var tillräckligt förankrad och att det inte fanns en tydlig plan för vad som skulle hända i nästa steg. De erfarenheter man dragit från arbetet med VA-strategin är bland annat:
- Se till att alla berörda inom kommun och VA-bolag har klart för sig grunderna för VA-utbyggnaden
- Regelbundna interna kommunikationsmöten med beslutande chefer/funktioner
- Se till att ha mycket god täckning för allt som påstås/utlovas
- Se till att tidigt ha en väl förankrad tidplan (VA, ledning och politik)
- Var förberedd på motiverade och väl pålästa motståndare till va-utbyggnad
- Var beredd på ”interna motståndare” inom kommun och politik
Nu återstår det att se vad som händer med den pausade strategin.
Diskussion om va-planeringens utmaningar
Hela va-planeringspasset avslutades med en diskussion där eftermiddagens föreläsare tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten genom Margareta Lundin Unger fick svara på frågor som om va-planeringens utmaningar. I diskussionen kunde man konstatera att många kommuner har följt vägledningen om kommunal va-planering från 2013 när man jobbat med sin va-planering och att vägledningen är gångbar även för de kommuner som redan är inne på sin va-planering 2.0. Panelen lyfter även fram vikten av god kommunikation både inom kommunen och utåt till kommunmedborgarna som en avgörande framgångsfaktor för en bra och fungerande va-planering men att man t.ex saknar frågor om kretslopp med cirkulär näringsåterföring, kanske symptomatiskt då dessa frågor berörs under en sida i vägledningen?
Presentationerna i sin helhet:
– Så här jobbar vi vidare med va-planen – Lennart Lorick, Falkenbergs kommun
– Kommunikation kring va-föreningar utvecklar vår va-planering,Ulrika Haij och Hannes Rydberg Kungsbacka kommun
– Va-planering – det blir aldrig som man tänkt sig Hans Sandberg, Umeå kommun
