SMHI har, på regeringens uppdrag, utrett hur långt Sverige kommit med klimatanpassningsarbetet på de sju år det gått sedan klimat och sårbarhetsutredning presenterades. SMHI lämnade sin rapport till regeringen den 1 mars (2015). Prognosen för hur klimatförändringen kommer att påverka Sverige inte har ändrats sedan 2007, så förutsättningarna är fortfarande de samma idag.
En av slutsatserna i rapporten är att Sverige har mycket kvar att göra innan vi har förberett oss för ett ändrat klimat. Gunn Persson från SMHI har varit med i arbetet med rapporten. Hon lyfte fram otydligheter i ansvarsfördelningen på klimatområdet som det största hindret i klimatarbetet.
Rapporten innehåller många förslag till regeringen om hur arbetet ska fortsätta. Ett av de konkreta förslagen är att fortsätta ge stöd till länsstyrelserna så att tjänsterna som klimatsamordnare kan finnas kvar. Ett motsvarande stöd till kommunerna efterlystes också. De förslag som har tydligast dagvattenkoppling är följande:
Förslag 9:3 Boverket får i uppdrag att, tillsammans med Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, öka tillgången till vägledning och data som möjliggör planering av grön och blå infrastruktur i urban miljö, integrerat med andra aspekter.
Förslag 9:4 Boverket får i uppdrag att uppdatera sina allmänna råd från 1995 i skriften ”Vatten i detaljplan” och även inkludera anpassning till ett framtida klimat.
Förslag 3:10 Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att se över lagstiftning och regelverk så att de är ändamålsenliga för klimatanpassning av Sverige. Förtydligande av förslag 3:10: Utredaren bör i sitt arbete se över befintlig lagstiftning och föreslå ändringar som krävs för att göra bebyggd miljö översvämningssäkrad genom klimatanpassad hantering av dagvatten, i såväl befintlig bebyggd miljö som i planering av nya exploateringsområden. Vi vill särskilt markera behovet av att utreda vilken part som ska vara drivande för klimatanpassning på privat mark, samt att utredningen beaktar hur man kan gynna ökad användning av grön och blå infrastruktur för att uppnå klimatanpassning såväl som andra mål med stadsplaneringen.
