Underlag till ny branschpraxis för kravställning på förorenat dagvatten ska tas fram i nytt projekt

Moa Hamré och Helene Sörelius, projektledare vid RISE. Foto: RISE och VA-guiden.

Ett nytt SVU-projekt under ledning av RISE ska ta vara på både nationella och internationella erfarenheter av kravställning på dagvatten för att utforma underlag till ny svensk branschpraxis. VA-guiden har intervjuat projektledarna Helene Sörelius och Moa Hamré vid forskningsinstitutet RISE.

I Sverige, liksom i många andra europeiska länder, saknas idag nationella riktlinjer för utsläpp av förorenat dagvatten, något som försvårar kommunernas arbete med att uppnå miljökvalitetsnormerna. Avsaknaden av nationella riktlinjer, eller metodik att avgöra vilken dagvattenbelastning som en recipient tål, har inneburit att flera kommuner i stället låtit ta fram egna recipientspecifika riktlinjer för dagvatten med olika utformning.

Ska leda till ökad tydlighet vid kravställning

Erfarenheterna från kommunernas arbete med egna riktlinjer ska nu tas tillvara på inom ett nytt projekt som startar under hösten. Projektet initierades av forskningsinstitutet RISE och har beviljats finansiering från Svenskt Vatten Utveckling. Projektledare är Helene Sörelius och Moa Hamré, RISE.

– Tanken är att samla in nationella och internationella erfarenheter av att definiera krav på dagvatten som underlag till en ny nationell branschpraxis för kravställning av förorenat dagvatten, berättar Helene Sörelius.

Förhoppningen är den framtida branschpraxisen ska leda till en ökad tydlighet när det gäller kravställning på dagvatten och att det ska kunna användas av myndigheter och domstolar när de till exempel fattar beslut och prövar överklaganden. En viktig förutsättning för detta är så klart att underlaget ska fungera med rådande lagstiftning, exempelvis plan- och bygglagen, miljöbalken, lagen om allmänna vattentjänster och miljökvalitetsnormer för vatten.

Riktlinjer i Göteborg och Borås i fokus

Två kommuner som har valt formulera egna sätt att ställa krav på dagvatten är Göteborg och Borås. VA-huvudmännen Kretslopp och Vatten och Borås Energi och miljö har tillsammans med respektive miljöförvaltning utvecklat varsin liknande metod för att bedöma och enklare kunna kommunicera vilka typer av dagvattenåtgärder som är tillräckliga för en viss typ av markanvändning och recipient.

– Utifrån recipientens känslighet och hur hårt belastad en yta är har man i Göteborg och Borås tagit fram en matris som definierar vilken typ av dagvattenrening som är nödvändig för den aktuella ytan. I projektet kommer vi särskilt att ta vara på erfarenheterna från Göteborg och Borås och utvärdera vilka konsekvenser den här typen av kravställning har haft för branschen och samhället, säger Moa Hamré.

Internationell utblick

I den internationella omvärldsbevakningen ska projektet utreda hur motsvarande principer för kravställning av dagvatten ser ut i andra länder. Några länder som är aktuella att titta närmare på är USA, Australien, England och Tyskland.

– Gemensamt för alla dessa länder är att de använder sig av ett koncept där dagvattenhanteringen bedöms utifrån ett systemperspektiv och på avrinningsområdesnivå. I exempelvis Tyskland har man definierat olika typer av dagvatten som uppstår i en urban miljö och sedan bestämt vilka åtgärder som är godkända att använda för den typen av dagvatten, berättar Helene Sörelius.

Samhällsekonomisk analys av konsekvenserna med branschpraxis

Utöver RISE deltar även Luleå tekniska universitet, Borås Energi och Miljö, Växjö kommun, Uponor, Vattenforum, Sweco och Advokatfirman Lindahl i projektgruppen.

– Våra samarbetsparter kommer bland annat att hjälpa oss med en genomlysning av de juridiska förutsättningarna för en branschpraxis. Det kommer också genomföras en samhällsekonomisk analys av vilka konsekvenser som nationella riktlinjer för dagvatten skulle kunna komma att få för myndigheter, branschorganisationer, behovsägare och teknikleverantörer, säger Moa Hamré.

Till projektet har också en omfattande referensgrupp knutits som kommer att bidra med inspel under möten och workshops bidra med inspel på framtagna resultat.

Den totala budgeten för projektet är drygt 2 miljoner kronor varav ungefär hälften finansieras av Svenskt Vatten Utveckling. Resultatet planeras att presenteras i december 2025.