I Täby kommun är dagvattenhantering på kvartersmark en självklar del av stadsutvecklingen. Genom tydliga krav, tidig dialog med byggherrar och hållbara tekniska lösningar arbetar kommunen för att förebygga översvämningar och skydda miljön. Det menar Andreas Jacobs, VA-projektör och mångårig dagvattenspecialist på kommunen.
I maj 2025 genomförde projektdeltagarna i det Vinnova-finansierade dagvattenprojektet SODA ett studiebesök i Täby för att få en inblick i hur kommunen arbetar med dagvattenhantering i nybyggnation. Guider för dagen var VA-ingenjören Janko Savic och Andreas Jacobs, VA-projektör och dagvattenspecialist, båda vid Täby kommun.
I samband med besöket passade VA-guiden på att ställa några frågor till Andreas Jacobs, om hur man lyckas få till en hållbar dagvattenhantering på kvartersmark. Den kanske viktigaste framgångsfaktorn stavas krav.
– I Täby ställer vi tydliga dagvattenkrav från början och samma sak gäller för alla. Kraven blir tydligast i de fall där de har skrivits in i exploateringsavtal eller likande eftersom de får en större tyngd då. I detaljplaner är det nu för tiden mer eller mindre en självklarhet att dagvatten och skyfall behöver hanteras både på privat mark och allmän platsmark.
”100-årsregnet kräver inte så stor fördröjningsvolym som man först kan tro.”
Några av kraven som ställs på byggherrar är att minst hälften av kvartersmarken ska vara grön och/eller genomsläpplig, att takdagvatten inte får anslutas direkt till det kommunala nätet och att vatten från större parkeringar ska oljeavskiljas och fördröjas. Dagvatten från vägar och parkeringar ska också fördröjas med en volym om 10 millimeter i företrädesvis växt- eller infiltrationsbaserade lösningar.
Dessutom ska ett klimatkompenserat 100-årsregn kunna hanteras inom området utan betydande skador, vilket gäller även om området utgörs av enbart kvartersmark. Dessa krav finns alla reglerade i kommunens dagvattenstrategi. Kraven på att hantera stora regnmängder kan ibland uppfattas som orimliga, men Andreas Jacobs menar att det ofta handlar om att förklara vad som faktiskt krävs.
– Fördröjning av ett 100-årsregn sker samtidigt som ett dimensionerande regn får avtappas till ledningsnätet. Så det blir inte så stor fördröjningsvolym som man först kanske kan tro.
Han menar att skyfallshantering egentligen är något som borde intressera alla som bygger.
– När det kommer ett stort regn så är det bättre att vara förberedd och ha mångfunktionella markytor som kan ta emot vattnet än att inte ha planerat för det.
Kommunicera i tidigt skede
Kommunikationen med byggherrar kan vara en utmaning men enligt Andreas Jacobs är nyckeln till framgång att vara ute i god tid.
– Problemen uppstår framför allt när de har kommit för långt i sin projektering, och ibland även utbyggnad, innan de börjar tänka på dagvattenhanteringen. Byggherrar som är ute i god tid brukar också kunna lösa skyfallshanteringen på ett bra sätt. Det är bra om vi får till ett möte om dagvattenhanteringen redan i planeringsstadiet och sedan fler gånger under skissarbetets gång.
När det gäller kommunikationen kring dagvattenhanteringen internt upplever han inte att det brukar vara något problem.
– I Täby diskuterar vi aldrig om vi ska ta hand om dagvattnet, vi diskuterar bara hur vi ska ta hand om det.
Dagvattenlösningar går inte alltid att följa upp – men ger ändå effekt
På frågan om Täby kommun arbetar med att följa upp de dagvattenanläggningar som byggs svarar Andreas Jacobs att det görs i den mån det går utifrån de begränsade resurser som finns.
– Det blir generellt ganska bra lösningar tycker jag, även om en del saker kanske fungerar mindre bra i praktiken än vad det var tänkt. Ibland kan nog rena byggfel leda till en försämrad funktion utan att vi ens märker det. På det hela taget blir den totala effekten av alla samlade åtgärder ett mer robust samhälle. Men vi har som sagt dessvärre ingen möjlighet till systematisk uppföljning av allt som byggs och anläggs, men det skulle helt klart vara intressant.
Andreas Jacobs tips för att lyckas med dagvattenhantering på kvartersmark:
- Ställ tydliga och förutsägbara krav – Se till att ha tydliga krav för dagvattenhantering som gäller för alla. Kraven gäller förstås även kommunen.
- Reglera krav i detaljplan och exploateringsavtal om möjligt – Utnyttja de möjligheter som finns i PBL för att ställa krav på dagvattenhantering i en plankarta, till exempel markens hårdgöringsgrad. Om ett exploateringsavtal eller liknande ska tecknas med byggherren finns det möjlighet till kravställning den vägen också!
- Ha en tidig dialog med byggherrar – Problemen uppstår ofta först när projektering eller till och med byggnation har kommit för långt innan dagvattenfrågor tas upp.
- Planera för skyfallen – Det bör ligga i byggherrarnas egenintresse att hantera de kraftiga regnen. Det behöver inte krävas så stor fördröjningsvolym för att hantera ett 100-årsregn inom området. Det behövs bara en genomtänkt höjdsättning för att skapa bra mångfunktionella ytor!
