Start Dagvatten Anläggningswiki Dammar och våtmarker

Dammar och våtmarker

Synonymer: Dagvattendamm, bassäng, våt damm

Dammar och våtmarker används främst som ett sista steg i ett dagvattensystem, så kallade end-of-pipe lösningar, där de är det sista reningssteget innan vattnet når recipienten. Dammar syftar oftast till något djupare bassänger för vattenrening medan våtmarker är grundare och innehåller vegetation både i vattenmatrisen och längs med kanter och slänter. Dagvattenreningsanläggningar innehåller ofta partier med både damm- och våtmarkskaraktär.

Dessa anläggningar kan utformas på många olika sätt men generellt består de av en eller flera av följande delar; en djupare del för sedimentering av partiklar, medeldjupa partier med vattenspegel och grundare partier med filtrerande vegetation och. Med ökad vegetation ökar växtupptag och andra biologiska processer.

Dimensionering

Rekommenderat ytbehov är 1,5–2,5 m² per 100 m² av hårdgjord avrinningsyta. Dammdjupet måste anpassas till dagvattenledningarnas nivå, men oftast räcker ett djup på 1–2 m. Vid anläggning av en försedimentationsdamm rekommenderas det att ungefär 10 % av den totala damm-/våtmarksarean nyttjas.

Reningseffekt

Reningen i dammar och våtmarker varierar något beroende på lokala omständigheter, framför allt gällande sedimentation. Avskiljning av suspenderat material (partiklar) är generellt mellan 65 % och 90 %. Med kompletterande vegetationszon avskiljs därför ofta fosfor och tungmetaller väl. Generellt renar våtmarker lösta föroreningar i högre utsträckning än dammar.

Om även finare partiklar tillåts sedimentera kommer oljeföreningar, organiska miljögifter och mikroorganismer kunna avskiljas. Ett kompletterande oljefilter eller oljeskärm kan avlägsna större delen av dagvattnets olja.

Projekteringsanvisningar

Dammar och våtmarker kan anläggas med många olika utformningar beroende på funktion (rening, fördröjning, magasinering) och föroreningsbelastning. Projekteringsanvisningar och ytterligare information om vegetation, erosionsskydd och mer finns i Skötsel av dagvattendammar – en handbok.

Viktigt att tänka på/tips

  • En lång och smal damm där inlopp och utlopp placeras långt från varandra ger bättre hydraulik och rening än en kort och bred damm. Det är även lättare att sköta en långsmal damm.
  • En djupzon minskar vattnets hastighet och möjliggör för sedimentering av partiklar och partikelbundna föroreningar. En djupzon bör därför placeras i den främre delen av dammen och anläggas tvärs flödesriktningen för bra hydraulisk spridning av inkommande vatten.
  • Ett växtparti i en damm kan anläggas för att avskilja finare partiklar.
  • En våtmarksdel har potential att avskilja även lösta föroreningar.
  • Genom att placeras utloppet under vattenytan minskar risken för temperaturskiktning.
  • Det är fördelaktigt att kunna reglera vattennivån i dammens olika delar.
  • Vid projektering bör hänsyn tas till åtkomst för exempelvis grävmaskin för framtida sedimenttömning.
  • Tänk även på säkerheten för fotgängare och djur längs med dammens kanter.

Drift och underhåll

  • In- och utlopp bör rensas med jämna mellanrum.
  • Vegetationen bör underhållas och kontrolleras regelbundet, erosionsskador likaså, för att upprätthålla en hög reningseffekt.
  • Det övre bottensedimentet behöver avlägsnas efter en viss tid. Mät sedimenttjockleken kontinuerligt, tömning rekommenderas när den har nått cirka 30 cm. Den årliga sedimenttillväxten beror på det inkommande vattnets föroreningsbelastning.
  • Vid större tillförsel av oljeföroreningar kan växter och djur skadas eller försvinna och behöva återetableras.

Mer information om skötsel av dammar för vägdagvatten finns i Trafikverkets Öppna vägdagvattenanläggningar – Handbok för inspektion och skötsel s. 21–26 och 27–36.

Tillsyn

Exempel på punkter som bör undersökas vid tillsyn:

  • Hur sköts växterna och hur hanteras de efter rensning? Kontrollera att vegetationen inte dominerar en för stor del av ytan.
  • Finns tecken på erosion eller fint material i slänter? Riskerar intilliggande material att sätta igen anläggningen?
  • Hur ofta kontrolleras sedimenttillväxten? När planeras sedimenttömning och av vilka delar av dammen?
  • Hur hanteras sedimentet vid tömning? Sker provtagningar för att se om det är miljöfarligt?

Mer information om genomgång av dagvattenanläggning finns i Handläggarstöd för tillsyn på dagvattenanläggningar s. 16–18.

Goda exempel

Här visas ett urval av goda exempelanläggningar för dammar och våtmarker.

Produkter & Tjänster ANNONSER

Nivåregleringsbrunn - Munk, Uponor Infra AB

Vi projektanpassar våra brunnar efter flöde och djup i den specifika dammen/våtmarken. Välj på anslutningsdimensioner mellan 200-600 med djup upp till 4 meter.

Kontakt
033-17 25 00
infrastruktur.se@uponor.com
Hemsida

Växtsystem för vattenmiljöer, Veg Tech AB

Vi har spännande växtprodukter för vattenmiljöer. Den största delen av produkterna produceras i våra egna odlingar i Småland med arter från den svenska naturen. Med rätt växtval kan funktion och resultat påverkas. De naturanpassade växtsystemen så som strandmattor, strandrullar och pluggplantor kan erosionsskydda, fördröja och förbättra vattenkvalitet för dammar och vattendrag.

Kontakt
0472-363 00
info@vegtech.se
Hemsida

Läs mer

Nedan hittar du de senaste artiklarna och expertsvaren på VA-guiden om dagvattendammar.

Illustrationer

Illustrationer över anläggningen får fritt användas i dagvattenutredningar, rapporter, m.m. så länge du refererar till VA-guiden. Tryck på bilderna för att förstora dem.