Effektivare tillsynsmetod av minireningsverk, 2021-2023

Hur kan tillsynen av små avlopp bli mer effektiv?
Det har Uppsala kommun undersökt i ett LOVA-projekt. Projektet har fokuserat på anpassade checklistor och egenkontrollprogram. VA-guiden sammanfattar projektet som även har inneburit ett intressant och viktigt samarbete mellan miljöförvaltningen och tillverkare för effektiv avloppstillsyn.

Flera projekt har visat på behovet av tillsyn för att små avloppsanläggningar ska fungera som det är tänkt. För att bedöma behovet av tillsyn för minireningsverk behöver man identifiera de viktigaste kontrollpunkterna vad gäller miljötillsynen i fält, service och husägarens egenkontroll.

Detta LOVA-projekt siktade på att utveckla och utvärdera en effektiv tillsynsmetodik för minireningsverk. Projektet startade maj 2021 och var tänkt att pågå till och med juni 2023 men fick mer tid och avslutades under hösten 2023.

Utöver checklistor för tillsyn med lämpliga kontrollpunkter samt checklistor för lämplig egenkontroll har projektet gett ökad kunskap om tillsynsmetoder för minireningsverk och anläggningar med definierat utlopp.

Exempel på lärdomar som miljöförvaltningen i Uppsala tar med sig från projektet:

• Informera mer om att alla typer av avloppsanläggningar kräver egenkontroll.
• Ställ hårdare krav på serviceavtal och egenkontroll där fastighetsägarna ska kunna visa upp en plan redan i samband med prövningen.
• Anläggningar med serviceavtal och egenkontroll hade färre avvikelser, men det kan vara svårt att veta vilka som haft service och genomfört egenkontroll innan tillsynsärendet inleds.
• Fördelarna med platsbesök överväger jämfört med den skrivbordstillsyn som miljöförvaltningen genomfört tidigare.

En av projektets tydligaste slutsatser handlar om hur viktigt det är att minireningsverk får regelbunden underhåll och sköts på rätt sätt. Miljöförvaltningen menar att det krävs en väl fungerande serviceorganisation för att klara av detta och efterlyser ett system för att enkelt kunna se om respektive anläggning får regelbunden service och egenkontroll.

Tillsyn och service av minireningsverk, webbinarium 1 december

Projektet vill utbyta erfarenheter och sprida kunskap. Istället för en fysisk träff, en dag om minireningsverk i Uppsala, bjuder projektet in till ett webbinarium om att tolka provsvar, tillsyn och service av minireningsverk samt miljökontorets erfarenheter av att mäta surrogatparametrar som en del av tillsynen. Webbinariet äger rum den 1 december 2023 kl 10-11.30. Webbinariet är kostnadsfritt och sista anmälningsdag är den 28 november. Mer information och anmälan

Beskrivning av projektet: Effektivare tillsynsmetod av minireningsverk

VA-guiden sammanfattar och beskriver projektet. I spalten till höger kan du ladda ned projektrapporten och bilagor.

Kraftig ökning av antalet minireningsverk i Uppsala kommun de senaste 10 åren

I Uppsala kommun finns ca 13 000 små avlopp (upp till 25 pe) i enskild regi och av dessa är ca 1 500 minireningsverk. Ungefär var tredje ansökan om nytt avlopp gäller minireningsverk. Förvaltningens behovsutredning prioriterar tillsyn av minireningsverk. Detta ökar behovet av resurseffektiv tillsyn.

Projekt för en effektivare tillsyn

Projektet genomförs i Uppsala men frågeställningen gäller troligen alla miljökontor med gott om små avlopp i kommunen. Hur kan en ändamålsenlig tillsyn bli mer resurseffektiv?

Tillsynen syftar till att säkerställa att befintliga avloppsanläggningar är driftssäkra och fungerar som de ska, vilket innebär minskade utsläpp och minskad belastning av lokala vattendrag. Utöver minskad övergödning siktar miljöförvaltningen på att effektivare tillsynsmetoder ska bädda för minskade avgifter och återkommande tillsyn. Projektet syftar även till att ökad enhetlighet och samsyn mellan inspektörer och mellan miljöförvaltningen.

Projektet har handlat om att utveckla checklistor för enkla, tillförlitliga och tidseffektiva tillsynsmetoder för tillsyn i fält. Det har även fokuserat på egenkontrollprogram för verksamhetsutövaren. Ecoloop och WRS har samordnat framtagandet av checklistor och egenkontrollprogram med stöd av branschföreningarna VVS-fabrikanterna och MRV.

Ett ytterligare syfte med projektet har även varit att främja erfarenhetsutbyte för ökad enhetlighet och samsyn mellan inspektörer och mellan miljökontor. Projektet har deltagit på olika handläggarträffar, dialogmöten och konferensen Vatten Avlopp Kretslopp för att berätta om tillsynen.

Resultaten från tillsynen har sammanställts för miljöförvaltningens egen utvärdering, men projektets syfte har inte varit att redovisa resultat för enskilda anläggningar eller fabrikat. Projektet har handlat om metodutveckling för att kunna effektivisera och prioritera tillsynen och därför redovisas inga detaljerade resultat.

Tillsyn av 100 anläggningar

Miljöförvaltningen valde ut 100 anläggningar för tillsyn, 50 under våren och 50 under hösten 2022. Anläggningarna hade tillstånd från perioden 2011-2016. Urvalet baseras främst på lokaliseringen av anläggning med avseende på avrinningsområde. Även riskklassning har påverkat urvalet. Urvalskriterier:

• Närhet till känsliga vattendrag påverkade av övergödning.
• Belastning från enskilda avlopp.
• Inom eller nära vattenskyddsområde.
• Område känsligt för grundvattenpåverkan.

Vad är ett minireningsverk?

Projektet har diskuterat vilka anläggningar som bör klassas som minireningsverk eller annat då det saknas en tydlig definition av vad som är ett minireningsverk. När projektet använder begreppet minireningsverk så avser man förtillverkade avloppsanläggningar som har provats enligt standarden SS-EN 12566-3 eller SS-EN 12566-6. Med denna avgränsning föll två utvalda anläggningar bort från projektet och ytterligare en anläggning togs bort då den inte var installerad. Därför hänvisar resultaten till 97 anläggningar istället för 100 stycken.

Ett konceptuellt bidrag från projektet är att man nyanserar begreppet minireningsverk genom att presentera olika reningstekniker. I bilaga 3 listar projektet kritiska moment för respektive typ av reningsverk, saker som är viktiga att hålla koll på vid tillsyn. Typer av reningsverk som var med i projektet:

• Reningsverk med biologisk och kemisk rening (genomströmning)
• Reningsverk med satsvis biologisk rening (SBR)
• Reningsverk med biobärare för biosteget
  • MBBR-teknik (Moving bed biofilm reactor)
  • Roterande biobädd
  • Biobädd/ biobärare

Så gick tillsynen till

Husägarna fick informations- och bokningsbrev med bilaga om egenkontrollen ca 4-6 veckor innan själva besöket. Miljöförvaltningen efterfrågade följande underlag:

• Serviceavtal och servicerapporter.
• Om analys eller provtagning av utgående vatten gjorts enligt villkoren i tillståndet.
• Om husägaren dokumenterat sin egenkontroll.
• Var provtagning kan ske på anläggningen.
• Anläggningen ska även vara åtkomlig för praktisk funktionskontroll.

Miljöförvaltningen bedömde anläggningarna baserat på tillgänglig information utifrån funktionskontroll, serviceavtal, servicerapporter, egenkontroll, tidigare provtagning samt viss provtagning på plats.

I rapporten från tillsynsbesöket sammanfattades vad som observerats vid funktionskontrollen samt efterfrågan av analys och eventuella rekommendationer för mindre åtgärder. Därefter har husägaren fått ett antal veckor på sig att komma in med kompletteringar eller synpunkter innan beslut i ärendet om åtgärder eller uppföljning.

Vanligt med villkor om provtagning i Uppsala

Så här kan ett villkor om provtagning se ut i de granskade ärendena.

”Provtagning och analys av renat avloppsvatten ska ske efter ett års drift. Analysen ska åtminstone innefatta utgående halter (mg/liter) av parametrarna totalfosfor och syreförbrukandeämnen (BOD₅ eller BOD₇.) och utföras av ackrediterat laboratorium. Därefter ska utgående vatten från reningsverket analyseras minst vart tionde år.”

Funktionskontroll

Projektet tog som sagt fram checklistor som stöd för tillsyn i fält och inför sammanfattande rapport. Checklistorna fokuserar på att ge god övergripande kunskap om anläggningarnas funktion. Inför inspektionen granskas befintligt tillstånd och slutbesiktningsprotokoll.

Punkter i checklistan är bland annat:

• Överblick – allmänna observationer
• Slamavskiljare och slamtömning
• Avskiljning av fosfor
• Utsläppspunkt
• Efterbehandling

Miljöförvaltningen utförde även provtagning av några anläggningar. Man mätte surrogatparametrarna ortofosfat och turbiditet. I vissa fall bedömde man att det var motiverat med ytterligare provtagning för labbanalys av totalfosfor och BOD₅ eller BOD₇. Om anläggningen hade kalkbaserat fosforfilter mätte man pH.

Egenkontrollprogram

Husägaren fick information och förslag på egenkontrollprogram med informations- och bokningsbrevet inför tillsyn. Egenkontrollprogrammet kan användas av husägaren om de inte har protokoll från leverantör av anläggning. Husägaren uppmanas att läsa och fylla i inför inspektion. Om husägaren har en egen journal eller protokoll ska det visas på plats eller skickas in till miljöförvaltningen.

Anläggningstyper som berörts av projektets tillsyn

Alnarp ACT Baga Biotank Biocleaner Biodisc Biokube (Pluto/Venus) BIOP Biorock Conclean Graf

Ecobox Fann Biobädd Kenrex Sterom Topas Uponor Upoclean Wehoputs WSB Clean

 

Resultat från tillsynen

Rapporten beskriver resultat och erfarenheter från följande områden:

• Checklista för tillsyn
• Service
• Provtagning och analyssvar
• Upptäckta fel och brister
• Tidsåtgång

Vid tillsynen användes en tregradig skala för avvikelser; inga, mindre eller större avvikelser. Av 97 anläggningar var det nio som hade större avvikelser. Exempel på mindre anmärkningar var att det saknades analysresultat men det fanns även anläggningar där UV-lampan inte fungerade eller där det var slut på flockningsmedel.

Miljöförvaltningen har inte beslutat om några förbud i de aktuella ärendena. Efter att det har konstaterats avvikelser har fastighetsägarna fått möjlighet att åtgärda avvikelserna och åtgärderna har vidtagits relativt snabbt. Cirka en tredjedel av de besökta anläggningarna behöver någon form av uppföljning framöver för att säkerställa att de vidtagna åtgärderna fungerar på sikt.

En checklista för alla typer av minireningsverk

Projektet diskuterade ett förslag på checklista för tillsyn med medlemmar i MRV och VVS-fabrikanterna. Utmaningen med checklistan för tillsyn var att göra den tillräckligt generell för att förenkla och samtidigt vara överblickbar och hanterbar i fält. Miljöförvaltningen har använt checklistan som ett underlag men den har inte följts helt vid samtliga besök. Den har varit ett bra stöd för att checka av om allt har kontrollerats. Miljöförvaltningen konstaterar:

”För att göra checklistan mer lätthanterlig bör den göras digital. Detta skulle även underlätta rapportskrivande efter besöket.”

Miljöförvaltningen hade även önskat en enkel sammanställning över olika anläggningar med övergripande information om olika typer av reningsverk samt vad som är viktiga kontrollpunkter för respektive anläggningstyp.

Samband mellan service och få avvikelser

Av de 60 anläggningar som hade serviceavtal var det endast en som hade en större avvikelse. De resterande anläggningarna med serviceavtal hade inga avvikelser eller mindre avvikelser. De mindre avvikelserna i dessa fall var lätta att åtgärda. Av de 37 anläggningar som inte har serviceavtal hade åtta anläggningar större avvikelser. På dessa anläggningar hade fastighetsägarna inte heller utfört någon egenkontroll.

I rapporten efterlyser miljöförvaltningen ett enkelt sätt att följa upp om service och egenkontroll utförts. Det finns idag ett fåtal teknikleverantörer med digitala tjänster där information om service och egenkontroll tillhandahålls. För merparten av anläggningarna kräver det dock att fastighetsägarna skickar in underlag till myndigheten om att service och egenkontroll har utförts.

Utan att ha jämfört olika serviceavtal eller vad som redovisas i serviceprotokoll, konstaterar miljöförvaltningen att det är stor skillnad mellan olika fabrikat både på vad som ingår i servicen och hur denna rapporteras till fastighetsägarna.

Provtagning och analyssvar

Merparten av anläggningarna har villkor i tillstånden om att de ska provtas efter ett år i drift samt efter tio år i drift. Miljöförvaltningen vill se analyser av BOD7 samt totalfosfor. Ingen av de utvalda fastigheterna hade självmant skickat in analyssvar till miljöförvaltningen innan tillsynen drog igång. Vid tillsynen hade 16 av 92 fastighetsägare analyssvar för BOD och totalfosfor att visa upp. Analyssvaren har använts som ett underlag för den bedömningen av anläggningen tillsammans med den okulära kontrollen, serviceprotokollen och fastighetsägarnas egenkontroll.

I de fall där det inte fanns några analysresultat har miljöförvaltningen begärt in analyssvar och fastighetsägarna har uppmanats att kontakta sin serviceorganisation. I de fall analyssvaren avvek från villkoren uppmanades fastighetsägarna att ta kontakt med sin serviceorganisation för att komma till rätta med problemen eller för att undersöka om korrekt halt kan uppnås.

För de fastighetsägare som inte skickat in efterfrågat underlag eller vidtagit tillräckliga åtgärder upprättas ett uppföljande tillsynsärende. Detta för att underlätta vidare handläggning.

I den ursprungliga projektplanen ingick ingen egen provtagning i fält men under projektets gång fick miljöförvaltningen låna utrustning för fältprovtagning för ortofosfat och turbiditet från en annan kommun. Detta kompletterades även med en pH-mätare. Miljöförvaltningen skriver i rapporten

”Att lära sig att hantera fältprovtagningsutrustningen tar tid vid de första besöken men tidsåtgången minskar allteftersom fler tillsynsbesök utförs. Fältmätningen av surrogatparametrar med flera ger inget exakt svar på avloppsanläggningens funktion, men det ger ofta en bra indikation som kan vägas ihop med övriga observationer.”

Sex av tio missade egenkontrollen

Målet med checklistan för egenkontroll var att identifiera de viktigaste kontrollpunkterna och att göra en kort lista för att göra det enkelt för fastighetsägarna att utföra egenkontrollen. Inför tillsynen skickade miljöförvaltningen informationsbrev och bokningsbrev till fastighetsägarna. Checklistan för egenkontroll skickades med som referens till dem som saknade checklista sedan tidigare. I de fall som fastighetsägaren har ett produktspecifikt egenkontrollprogram att följa har de uppmanats att använda det.

Många fastighetsägare deltog vid tillsynsbesöken och inför den andra omgången skickades bokningsbreven ut ännu tidigare för att möjliggöra att fler fastighetsägare skulle kunna delta. Listan har även fungerat som ett bra underlag för punkter att ta upp med fastighetsägarna i samband med besöken.

Resultatet från tillsynsbesöken visade att vid 39 av de 97 besökta anläggningarna hade fastighetsägaren utfört och dokumenterat egenkontroll. Det motsvarar ca 40 %.

Miljöförvaltningen konstaterar att uppföljningen behövs i högre grad av de som inte har något serviceavtal för att säkerställa att fastighetsägarna vidtar åtgärder och även fortsätter att på egen hand sköta och underhålla sin anläggning. Av de fastighetsägare som har serviceavtal hade 55 % (33 st) utfört egenkontroll. Av fastighetsägarna som inte har serviceavtal hade endast 16 % (6 st) utfört egenkontroll.

Tidsåtgång

Miljöförvaltningen har utvärderat tidsåtgången i tillsynsprojektet och jämfört med tidigare skrivbordstillsyn. En erfarenhet från skrivbordstillsynen där man kräver in underlag är att det ofta resulterat i utdragna ärenden.

Innan tillsynsbesöken drog igång uppskattade miljöförvaltningen att det skulle ta tre timmar per besök. Uppföljningen visade att det i praktiken har tagit mer tid per besök. Två orsaker är att det tar extra tid att arbeta med projektet i sig och att det har varit mycket nytt att lära. Miljöförvaltningen skriver i rapporten

”Jämfört med skrivbordstillsynen ger inkluderingen av platsbesök ett bättre underlag inför bedömning av anläggning och är totalt sett inte mer tidskrävande.”

Miljöförvaltningen skriver ser en fördel med platsbesök är att det är kortare kommunikationsvägar mellan inspektör och fastighetsägare. När fastighetsägaren är med på vid tillsynen tar besöken oftast längre tid men miljöförvaltningen tycker att det lönar sig då de kan visa och prata om anläggningen på plats samt diskutera egenkontrollen.

I de fall som det krävts någon form av komplettering har det gått fortare att få in kompletteringen efter ett platsbesök jämfört med att få in kompletteringar vid skrivbordstillsyn. Trots detta är det många tillsynsärenden som ändå tenderar att bli utdragna. Efter projektet har miljöförvaltningen en lista över anläggningar som behöver uppföljande tillsyn.

Slutsatser och goda råd till andra

Resultaten och erfarenheterna från projektet påverkar upplägget av miljöförvaltningens kommande tillsyn och prövning. I rapporten ger man även goda råd till andra miljöförvaltningar som vill komma igång med regelbunden tillsyn av minireningsverk.

En av projektets tydligaste slutsatser handlar om hur viktigt det är att minireningsverk får regelbunden underhåll och sköts på rätt sätt. Miljöförvaltningen menar att det krävs en väl fungerande serviceorganisation för att klara av detta. Av de nio anläggningar som hade större brister saknade åtta serviceavtal.

Miljöförvaltningen konstaterar att det var betungande att bedriva tillsyn av flera olika typer av reningsverk. En utgångspunkt för projektet var att hitta en metod som skulle göra det enkelt att kontrollera många olika typer av anläggningar, detta visade sig dock vara svårt. Oavsett om tillsynsbesöken inkluderar provtagning eller inte behövs det specifik kunskap om varje typ av anläggning.

Det blev mycket att lära sig om respektive anläggningstyp. Förvaltningen lutar åt att fokusera på ett par anläggningstyper och att ta hjälp av tillverkare, serviceorganisationen och gräventreprenörer för att lära sig mer om specifik reningsteknik.

När det gäller urvalet av anläggningstyper skriver miljöförvaltningen:

”[..] kan det vara bra att inte bara ta anläggningar som det finns många av. Det kan vara lika viktigt att ta med anläggningar som det finns få av för att säkerställa att det finns en fungerande serviceorganisation för dessa.”

När det gäller kommunikationen med fastighetsägaren och tillsyn av egenkontrollen är en lärdom att skicka ut information i god tid inför tillsynsbesöken. Då många anläggningar har krav på provtagning är det bra att efterfråga en analys i ett tidigt skede. Miljöförvaltningen kommer att efterfråga följande underlag:

• Besvarat frågeformulär avseende anläggningen
• Analysresultat.
• Information om eventuellt serviceavtal
• Serviceprotokoll
• Egenkontrollprogram.
• Kontaktuppgifter

Miljöförvaltningen vill ha så mycket information som möjligt inför tillsynsbesöket och kommer även uppmana fastighetsägare att vara med vid tillsynsbesöket för att underlätta kommunikationen och undvika kompletteringar i ärendet.

Förändringar i prövning

För att effektivisera tillsynen är det även viktigt att fundera över förändringar i prövningsprocessen. Miljöförvaltningen ser ett behov av att villkora att service utförs av dokumenterat sakkunnig person. Fastighetsägaren behöver även tidigt i prövningen redovisa hur egenkontroll ska ske. Om fastighetsägaren anger att serviceavtal ska tecknas kommer miljöförvaltningen att vilja se det i något skede, exempelvis i samband med att utförandeintyg lämnas in.

Miljöförvaltningen konstaterar.

”Det är även tydligt att alla minireningsverk behöver skötsel och underhåll och att det bästa är om det sker genom en etablerad serviceorganisation kompletterad med en fungerande egenkontroll.

[…]

Om det är en ny typ av anläggning behöver det ställas fler frågor om den i samband med tillståndsprövningen. Erfarenhetsmässigt har en etablerad serviceorganisation bättre förutsättningar att utföra service långsiktigt.”

Trots att miljöförvaltningen sett att villkoret om provtagning inte efterlevts särskilt väl kommer man att fortsätta att villkora om det. Miljöförvaltningen avser att informera mer om det under prövningsprocessen samt under entreprenörsträffar.

Miljöförvaltningens sju råd till andra inför tillsyn av minireningsverk

1. Börja med en eller ett par olika typer av anläggningar och lär er hur de fungerar. Ta hjälp av teknikleverantörerna som är experter på anläggningarna, att göra besök tillsammans är värdefullt. Är det svårt att få till kan även digitala möten vara ett bra hjälpmedel.

2. Det finns mycket underlag från tidigare projekt. Läs på om tidigare projekt och ta del av andras erfarenheter.

3. Skicka ut information och tider samt eventuella frågeformulär i god tid, gärna fler månader i förväg. Uppmuntra fastighetsägarna att delta vid tillsynen. Det är bra tillfällen att få in information om anläggningen, men även för att gå igenom egenkontroll.

4. Säkerställ att ni har all utrustning som ni behöver inför tillsynsbesöket. Vissa anläggningar har fabrikatspecifika lås. För att kunna ta ut prov på vissa anläggningar krävs en pump eller andra åtgärder.

5. Använd checklistan från detta projekt, eller från andra projekt, som start eller modifiera den.

6. Gör en plan för hur ärendena ska hanteras efter tillsyn för att undvika utdragna ärenden.

7. Utvärdera prövningsprocessen om det finns förbättringar som underlättar framtida tillsyn.

Saker som vore bra att ha

I rapporten reflekterar miljöförvaltningen över sitt fortsatta arbete och över funktioner och stöd som vore bra att ha.

Inför kommande tillsyn ska miljöförvaltningen testa en tillsynsmodul för markbaserade avloppsanläggningar och förhoppningen är att det även kan användas för minireningsverk på sikt. I projektet användes en utskriven checklista i fält. Miljöförvaltningen skriver:

”Det hade underlättat både på plats i fält och i efterarbetet om det funnits en digital checklista med koppling till ärendehanteringssystemet.

[…]

Eftersom det är många kommuner som har samma behov är detta en fråga som bör drivas gemensamt för att göra det mer resurseffektivt.”

Resultatet i projektet visar att service och egenkontroll är viktigt för att anläggningarna ska fungera bra och att anläggningar där detta inte sker bör prioriteras för tillsyn. Det finns teknikleverantörer som har system för detta men det vanligaste är att myndigheten behöver kräva in underlag om service och egenkontroll för att få överblick. Miljöförvaltningen efterlyser ett gemensamt system för att på ett enkelt sätt se vilka anläggningar som får underhåll och service för att enklare prioritera vilka anläggningar som bör omfattas av aktuell tillsyn.

Miljöförvaltningen konstaterar vidare att det skiljer sig åt mellan olika fabrikat när det gäller den service som utförts jämfört med den service som har utlovats och kommunicerats till fastighetsägaren. Rapporten pekar på ett behov av att titta närmare på detta i relation till myndigheternas krav. I Norge arbetar organisationen SINTEF med frivillig certifiering av serviceorganisationer och något liknande kanske även kan vara möjligt i Sverige.

Projektet genomförde tre digitala teknikträffar tillsammans med VA-guiden. Teknikträffarna var ett sätt att underlätta för andra som ännu inte kommit igång med tillsyn på minireningsverk och för nya inspektörer. Miljöförvaltningen ser att det hade underlättat om det från början hade funnits övergripande information om produkter samt vad som är viktiga kontrollpunkter för respektive anläggningstyp. Projektet hade hjälp av tidigare projekt i detta avseende. VA-guiden har valt att fortsätta med konceptet för återkommande teknikträffar under hösten 2023 och våren 2024 för tillverkare att berätta om sin produkt med miljökontoren som målgrupp.

Genomförda utåtriktade aktiviteter

Inspektörerna Alexandra Drake och Niclas Bergman från Uppsala kommun presenterade projektet under Vatten Avlopp Kretslopp i Helsingborg den 16:e mars 2023 och berättade om miljöförvaltningens tillsyn och deras erfarenheter.

Projektet gav även upphov till samarbeten för att arrangera teknikträffar i form av webbinarium där tillverkare berättade om sina produkter och viktiga kontrollpunkter i samband med tillsynen. Under våren 2023 testade projektet detta upplägg. VA-guiden bistod projektet genom att bjuda in tillverkare som fick berätta om viktiga aspekter och kontrollpunkter hos sina anläggningar.

Alexandra och Niclas har även presenterat resultat och reflektioner från projektet på länsträffar, dialogmöte med tillverkare, Avloppsguidens användarförening och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) samt möte med landets tillsynsvägledare inom små avlopp vid länsstyrelser och  regional miljösamverkan. Den 1 december bjuder projektet som sagt in till ett webbinarium om tillsyn och service på minireningsverk. Mer information och anmälan

Korta fakta om projektet

Period: maj 2021 till juni 2023

Projektägare: Uppsala kommun.

Projektledning och samordning:
Ecoloop och WRS.

Samarbetsparters:
MRV, VVS-Fabrikanterna och VA-guiden.

Att ladda ned

Slutrapport från 2023-09-18:

• Rapporten. Effektivare tillsynsmetod för minireningsverk
• Bilaga 1. Checklista för tillsyn
• Bilaga 2. Egenkontroll av din avloppsanläggning
• Bilaga 3. Översikt anläggningar grupperade efter reningsteknik

Relaterade länkar

LOVA-projekt för kvalitetssäkring av prövningen (2019-2022)
Tre omgångar av lokala projekt med uppföljande besök och utvärdering av tillstånd för att kvalitetssäkra nyanlagda små avlopp.

Projekt om surrogatparametrar (2018)
LOVA-projekt om kostnadseffektiv metod att följa upp små avloppsanläggningars funktion (surrprojektet).

Översikt – projekt om tillsyn av små avlopp
VA-guidens tidslinje över svenska projekt om tillsyn av små avlopp och utveckling av tillsynsmetodik.

Teknikträffar våren 2023

Inom ramen för projektet genomförde VA-guiden tre teknikträffar mellan tillverkare och miljökontor.

Dokumentation från teknikträff med Ecotech om Ecobox Small, 28 mars 2023

Dokumentation från teknikträff med Uponor och Acona – WehoPuts och Uponor Clean, 18 april 2023

Dokumentation från teknikträff med 4evergreen om BioCleaner, 25 april 2023

Kontakt

Niclas Bergman, inspektör enskilt vatten och avlopp hos miljöförvaltningen Uppsala kommun (018-727 00 00)

Marie Albinsson vid Ecoloop samordnar LOVA-projektet. Kontakta Marie om du har frågor om projektet: Marie Albinsson, 070-285 63 36, Ecoloop.