Stephan Köhler från Norkonsult svarar på en fråga om PFAS-filter på inkommande dricksvatten. Han berättar att om kolfilter eller jonbytesfilter används och filtrena sköts rätt så bör det vara låg risk att släppa vattnet till avloppsanläggningen. Om man däremot använder membranteknik för PFAS-reningen så behöver ett förorenat koncentrat tas omhand.
Logaritmisk reduktion, eller log-reduktion, används för att beskriva hur effektivt olika reningssteg minskar mängden bakterier, virus och parasiter i avloppsvatten. Genom att mäta hur många tiopotenser smittämnena minskar kan man bedöma hur väl reningsanläggningen skyddar mot smittspridning.
Undersökningen visar att de flesta fastighetsägare har god kunskap om sin dricksvattenanläggning och viss beredskap för störningar, men också att en betydande andel är osäkra på sitt ansvar och saknar rutiner för återkommande kontroller. Det finns också tydliga generations- och hushållsskillnader. Yngre och barnfamiljer är mer förberedda att agera vid
Livsmedelsverket föreslår att riktvärdet för fluorid i vatten från egna brunnar sänks. Bakgrunden är att den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA nyligen har skärpt sin bedömning av fluorid och vilka grupper som är mest känsliga. Tidigare ansågs spädbarn och småbarn vara de som löper störst risk vid höga fluoridhalter. Nu räknas även
Maria Hübinette, Kungälvs kommun, svarar på en fråga om vad som är lämpliga krav på dricksvattenfilter för arsenik. Enligt Maria är det viktigaste att filtret byts så ofta att det inte riskerar att släppa arsenik.
Förhöjda halter av PFAS i enskilda dricksvattenanläggningar kan omfattas av miljöbalkens upplysningsskyldighet. Jonas Christensen på Ekolagen Miljöjuridik, belyser de rättsliga aspekterna och fastighetsägarens ansvar. FRÅGA Kan förhöjda PFAS-halter i en enskild dricksvattenanläggning omfattas av upplysningsskyldigheten i miljöbalken (MB) 10 kap. 11 §, nu när det finns riktvärden för PFAS4 och
Miljöjurist Jonas Christensen förklarar att om halten av PFAS i en enskild brunn är tillräckligt hög så kan tillsynsmyndigheten utfärda ett förbud. Han ger även exempel på hur förbudet kan formuleras.
Livsmedelsverket har publicerat en uppdaterad version av faktaskriften ”Dricksvatten från små dricksvattenanläggningar för privat bruk – en faktaskrift med information kring ansvar, lagstiftning, vattentäkter, kvalitet och åtgärder”. Förutom några mindre tillägg och redaktionella ändringar är den nya versionen uppdaterad inom följande områden: Lagstiftning Ny lagstiftning om dricksvatten från januari 2023
Kommunen har områden med dålig tillgång på grundvatten och undrar om de kan införa tillstånds- och anmälningsplikt för att borra brunn, även fast området är detaljplanerat. Miljöjurist Jonas Christensen svarar att det går.
