Översvämningsdirektivet, steg 2

MSB arbetar för att minska de negativa effekter som ett förändrat klimat kan ge upphov till där ökande antal översvämningar antas vara ett framtidsscenario. Översvämningsförordningen spänner över en cykel på sex år. Första cykeln utförs i Sverige under perioden 2009-2015. Arbetet genomförs i tre steg.

2011: Steg 1 innebär att en landsomfattande bedömning av översvämningsrisker genomförs. Utifrån denna bedömning har 18 geografiska områden där betydande översvämningsrisk föreligger identifierats. MSB ansvarar för steg 1.
2013: Steg 2 innebär att för de områden där det föreligger betydande översvämningsrisk ska två typer av kartor utarbetas. Hotkartor över översvämningshotade områden (2a) samt riskkartor över översvämningsrisker inom de hotade områdena (2b). MSB ansvarar för steg 2a. För steg 2b ansvarar flera länsstyrelser.
Senast 2015: Steg 3 innebär att riskhanteringsplaner för översvämningsriskerna ska tas fram av de länsstyrelser som enligt steg 1 har ett eller flera av de 18 områden med betydande översvämningsrisk. Lämpliga mål för riskhanteringen ska fastställas för de berörda områdena. För steg 3 ansvarar den länsstyrelse inom det län respektive område med betydande översvämningsrisk ligger.

Bild hämtad från MSB hemsida för Översvämningsdirektivet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De allra flesta Länsstyrelser har sina riskkartor synliga på sina hemsidor för medborgare att läsa och ta del av. De aktuella länsstyrelserna från steg 1 har fram till utgången av 2015 på sig att färdigställa steg 3 – Riskhanteringsplaner, idag är det oklart var dessa planer kommer att offentliggöras. De flesta länsstyrelser har redan rapporterat in steg 2b -riskkartor till MSB.

Samma kartor är också viktiga för översikts- och detaljplanering på kommunerna för att förhindra framtida översvämningar av samhällsviktiga funktioner, så som sjukhusvård energiframställning och reningsverk. Det är viktigt att kommunerna använder den information som länsstyrelserna nu tagit fram i det planeringsmonopol de har. EU:s översvämningsdirektiv har till grund att minska skadorna från översvämningar, oavsett om det är vårfloden av smältvatten i älven eller om det är ett störtregn som översvämmar staden, gatorna och avloppssystemet.

Ordförklaring:
Med begreppet översvämning menar man att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämningar inträffar då marken är vattenmättad och inte kan ta hand om det överskott som kommer i form av mycket regn eller med snösmältning. Men det kan också drabba markområden som normalt inte gränsar till vatten, men där vatten blir stående på grund av häftigt regn.