Denna artikel är en del av innehållet på Dagvatten som är en tjänst från VA-guiden.
Som medlem i våra guider så får du tillgång till oberoende, heltäckande och tillförlitlig information. Du håller dig uppdaterad, ökar din kunskap och du får ta del av andras erfarenheter och dokument.
Logga in
Vill du bli medlem?
VA-guiden har medlemskap för både kommuner och företag. Läs mer om våra olika typer av medlemskap och se Sverige-kartan över våra medlemskommuner.
Alm m fl. (2015) har i en studie i Nacka utvärderat reningseffekten av totalt 40 brunnsfilter vars filtermaterial var en blandning av furubark och träflis. De konstaterar att filtren inte hade ”någon påverkan” på de flesta föroreningar. En positiv reningseffekt fann de dock för kväve, ftalaten DEHP, nonylfenol och oktylfenol samt en negativ reningseffekt (urlakning) av totalhalten Cu samt löst Zn och Cr. Nya filter verkade släppa olika föroreningar. Driftkostnaden var hög jämfört med andra reningstekniker. Studien bygger dock på en jämförelse med olika nederbörd (under ett år med filter och ett år utan filter); tyvärr har ingen direkt jämförelse mellan dagvattnet före och efter filtret under samma regn gjorts vilket gör det svårt att dra vidare slutsatser. Studien jämförde inte in- och utgående föroreningshalter under samma regntillfällen utan koncentrationer under två på varandra följande år (första året med och andra året utan filter). Detta gör det svårt/omöjligt att verkligen kvantifiera reningseffekten eftersom dagvattenkvalitén kan skilja extremt mycket åt mellan olika regntillfällen och år. Dessutom stod dagvattenproverna i provtagaren i två veckor innan analysen genomfördes vilket gör analysresultaten otillförlitliga.
På vaguiden.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?Jag förstår
Svenskt Vattens utvärdering av utredningen:
Alm m fl. (2015) har i en studie i Nacka utvärderat reningseffekten av totalt 40 brunnsfilter vars filtermaterial var en blandning av furubark och träflis. De konstaterar att filtren inte hade ”någon påverkan” på de flesta föroreningar. En positiv reningseffekt fann de dock för kväve, ftalaten DEHP, nonylfenol och oktylfenol samt en negativ reningseffekt (urlakning) av totalhalten Cu samt löst Zn och Cr. Nya filter verkade släppa olika föroreningar. Driftkostnaden var hög jämfört med andra reningstekniker. Studien bygger dock på en jämförelse med olika nederbörd (under ett år med filter och ett år utan filter); tyvärr har ingen direkt jämförelse mellan dagvattnet före och efter filtret under samma regn gjorts vilket gör det svårt att dra vidare slutsatser. Studien jämförde inte in- och utgående föroreningshalter under samma regntillfällen utan koncentrationer under två på varandra följande år (första året med och andra året utan filter). Detta gör det svårt/omöjligt att verkligen kvantifiera reningseffekten eftersom dagvattenkvalitén kan skilja extremt mycket åt mellan olika regntillfällen och år. Dessutom stod dagvattenproverna i provtagaren i två veckor innan analysen genomfördes vilket gör analysresultaten otillförlitliga.