Naturvårdsverket har presenterat sina förslag till etappmål med styrmedel och åtgärder för att minska den negativa påverkan från dagvatten på vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag.
I mars 2018 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att lämna förslag till etappmål med styrmedel och åtgärder om dagvatten. Syftet är att främja en hållbar dagvattenhantering, anpassa samhället till ett förändrat klimat, minska spridningen av förorening och näringsämnen samt ta tillvara vattnet som en resurs.
Naturvårdsverket är nu färdiga med sitt uppdrag och har lämnat förslag på två etappmål för dagvatten som ska ses som en helhet:
- Etappmål 1 innebär att en hållbar dagvattenhantering ska integreras i planering och byggande senast till år 2023. Naturbaserade lösningar ska premieras samtidigt som att vattenvägar utformas för kraftig nederbörd samtidigt som dagvatten i övrigt ska fördröjas så nära källan som möjligt, nyttjas som en resurs och renas om behov finns.
- Etappmål 2 innebär att kommuner med vattenresurser, med risk för betydande påverkan av dagvatten från befintlig bebyggelse, ska senast år 2025 ha genomfört en kartläggning samt tagit fram en handlingsplan för en hållbar dagvattenhantering. Dessutom ska åtgärder, enligt den framtagna handlingsplanen, ha påbörjats.
Utöver de två etappmålen har Naturvårdsverket tagit fram tre förslag till åtgärder och styrmedel för att kunna uppnå de föreslagna etappmålen och generationsmålet. I korthet utgörs åtgärderna och styrmedlen av att:
- Naturvårdsverket, Boverket, Havs- och vattenmyndigheten samt Sveriges Geologiska Undersökning får i uppdrag att ta fram en gemensam vägledning om dagvatten utifrån rådande regelverk. Arbetet samordnas av Naturvårdsverket.
- Det sker ett förtydligande av anmälningsplikten i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH).
- Regeringen tillsätter en utredning om dagvatten för översyn och samordning mellan miljöbalken (MB), plan- och bygglagen (PBL) och lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Syftet ska vara att klargöra ansvarsfrågan för dagvattenhantering i tätort, hur dagvatten ska hanteras hållbart samt för att skapa bättre förutsättningar vid kommunal planering av mark. Naturvårdsverket föreslår att en sådan utredning samordnas med den redan aviserade utredningen om MKN för vatten och PBL (i prop. 2017/18:243).
Sist men inte minst ser Naturvårdsverket ett behov att utreda frågor om finansiering och prissättning gällande dagvatten enligt principien om att förorenaren ska betala. Naturvårdsverket tror att ekonomiska incitament är en viktig del i att skapa hållbara dagvattenlösningar nära källan.
Läs mer om etappmålen på Naturvårdsverkets hemsida.
Detta är en mycket intressant utredning som VA-guiden säkerligen har anledning att återkomma till i dagvatten-rapporteringen under våren.
Relaterat
– Reportage: Naturvårdsverkets analys av kunskapsläget för dagvattenproblematiken
– Föroreningar i dagvatten, Naturvårdsverket 2017
