Växtbäddar ska inspirera till hållbar dagvattenhantering

En av testbäddarna i anslutning till HSB Living Lab. Foto: Helene Sörelius

Ett pågående växtbäddsprojekt i Göteborg ska inspirera fastighetsägare och exploatörer och visa att det finns enkla och bra sätt att ta hand om dagvatten. VA-guiden intervjuade dagvattenforskarna Helene Sörelius och Matthias Borris, från RISE för att få en uppdatering om hur långt man har kommit.

Helene Sörelius, dagvattenforskare vid RISE.

I juni 2016 stod HSB Living Lab färdigt vid Chalmers i Göteborg. Det består, precis som namnet antyder, av ett hus som fungerar både som boende och som ett levande lab där det sker forskning om framtidens hållbara boende. Det sker exempelvis mätningar av luftfuktighet, temperatur och vattenförbrukning. Just dagvattenfrågan var däremot inget som fanns med i HSB Living Lab-projektet från början.

– Det var det kommunala va-bolaget Kretslopp och Vatten, med strateg Lena Blom i spetsen som såg en möjlighet att även med dagvattenhantering i HSB Living Lab. Vi på forskningsinstitutet RISE fick sedan i uppdrag att initiera ett projekt som skulle kunna bidra till att åskådliggöra hur dagvatten kan hanteras, berättar Helene Sörelius.

Operation: testbädd

Projektet kom formellt att kallas för testbäddsprojektet, och utgörs rent faktiskt av två växtbäddar. Bäddarna mottar regnvatten från ett 460 m2 stort tak och ska enligt de krav som Kretslopp och Vatten ställer på fastighetsägaren HSB, kunna omhänderta 10 mm nederbörd per kvadratmeter hårdgjord yta, motsvarande omkring 70 % av årsnederbörden i Göteborg. Efter att regnvattnet har passerat bäddarna leds det till två provtagningsbrunnar med flödesmätare. Bäddarna är till största del finansierade av HSB och Kretslopp och Vatten, men en rad andra aktörer har bidragit med filtermaterial och växter som utvärderas över tid.

– Forskningen är självklart viktig, men huvudsyftet med bäddarna är att fungera som ett showcase och väcka intresse för dagvattenhantering hos fastighetsägare och exploatörer och visa att det faktiskt går att lösa på ett snyggt sätt, påpekar Helene.

En av två testbäddar, där växtligheten har spelat en viktigt roll i att få folk att förstå dess syfte. Foto: Helene Sörelius, RISE.

För att just väcka engagemang bland dessa målgrupper har man inom projektet lagt mycket tid på workshops där dagvattenhantering diskuteras. Helene exemplifierar behovet av att öka medvetenheten kring dagvattenhantering med att folk slängde både skräp och fimpade cigaretter i bäddarna i projektets början, innan växterna var på plats.

– Utan den visuella aspekten av bäddarna förstod folk helt enkelt inte syftet med dem, berättar Helene, som tillägger att efter växtetableringen så har bäddarna hållits rena och fria från skräp.

Ingen möjlighet att utvärdera rening

Helene berättar att man från början hoppats på att förutom fördröjning av dagvatten, även kunna utvärdera bäddarna ur ett reningsperspektiv. Detta kunde man dock inte utvärdera eftersom dagvattnet hade för låga föroreningshalter.

– I det här fallet är det ju bara takvatten som tillförs bäddarna och detta regnvatten är ju relativt rent. Från början fanns det planer på att en parkering skulle anläggas i anslutning till HSB Living Lab, men det blev aldrig av och vi fick istället fokusera på fördröjningsaspekten av testbäddarna, berättar Helene.

Ledningsnätet i Göteborg är kombinerat, vilket innebär att både hushållsspillvatten och dagvatten leds till stadens avloppsreningsverk. Det fanns därför inte heller någon möjlighet att på konstgjord väg tillföra dagvattnet föroreningar, till exempel genom att låta vattnet passera en kopparplåt.

Brunnar i vilka mätning av vattenflöde sker. Målsättningen fanns att även utreda testbäddarnas reningseffekt men detta var inte möjligt. Foto: Helene Sörelius

Standardisering av dagvattenanläggningar

Matthias Borris, även han dagvattenforskare vid RISE.

Ett delprojekt i testbäddsprojektet har varit att utreda om det går att skapa standarder samt certifieringssystem för dagvattenanläggningar, som ska göra det lättare för både kommuner och teknikleverantörer att veta vilka krav som ska gälla på dagvattenanläggningar som levereras. Matthias Borris, dagvattenforskare på RISE (som varit med i VA-guidens podcast VA-podden) har drivit denna fråga inom ramen för projektet.

– Eftersom det i Sverige saknas tydliga riktlinjer för dagvattenutsläpp, har vi istället valt att fokusera på en standard för tester av en dagvattenanläggnings funktion, det vill säga sättet man utvärderar en anläggnings funktion på, berättar Matthias.

RISE valde att till en början fokusera på prefabricerade kompakta anläggningar, såsom brunnsfilter och underjordiska sedimentationsmagasin, då dessa är något mindre komplexa att utvärdera än öppna dagvattenlösningar ovan jord.

– För att kunna utvärdera öppna dagvattenlösningar måste riktiga regn användas under flera nederbördstillfällen. Sedan kan förhållanden (t.ex. vegetation, föroreningskällor, mm.) variera kraftigt från plats till plats vilket komplicerar saker och ting. Vi valde därför att påbörja med arbetet med en standard utifrån de prefabricerade lösningarna, berättar Matthias.

Yes och Jawohl

Inspiration har hämtats från olika länder, bl. a. Storbritannien och Tyskland, där man kommit längre i arbetet med en standard för dagvattenanläggningar. I dessa länder testas en anläggning på ett enhetligt sätt och resultatet från dessa tester publiceras i en offentlig databas tillsammans med annan relevant information kring anläggningen. På så sätt kan den som är i färd med att beställa en anläggning jämföra olika typer av anläggningar och välja den som passar de aktuella behoven.

– Att tillverkare konkurrensutsätter sina produkter på detta sätt kan förhoppningsvis även leda till en teknikutveckling inom branschen. Men det kräver ju också en acceptans bland beställare som kräver testade anläggningar, samt teknikleverantörerna eftersom att följa en sådan här standard skulle vara frivillig i Sverige, menar Matthias.

Ett första steg i arbetet med en standard var att sätta samman en grupp bestående av myndigheter och kommuner för att diskutera ett tänkbart upplägg på utformningen av standarden.

– Det här arbetet är nu klart och det är nu viktigt att även teknikleverantörerna känner sig involverade och får möjlighet säga sitt, berättar Matthias.
Om utkastet till standardiseringsförfarande godkänns även bland teknikleverantörerna väntar arbete med att ta fram en labbmiljö där det praktiska arbetet med att få fram ett tillvägagångssätt kan påbörjas.

Arbetet med testbäddarna och standardisering kommer att fortsätta fram till augusti 2020, men både Helene och Matthias hoppas kunna nyttja bäddarna till forskning betydligt längre än så. Deras förhoppning är att projektet kan bidra till en ökad medvetenheten vad gäller dagvattenproblematik och hur det går att lösa.

Dagvatten och rollspel?

Trots att man endast är tre personer på RISE som arbetar med dagvatten pågår det ett flertal forskningsprojekt med dagvatteninriktning. Förutom testbäddarna och standardiseringsprojektet är RISE bl a involverade i ett EU-projekt som bygger på utbyte med Kina och vad som där kallas för ”sponge cities”. I korthet handlar projektet om att flera kinesiska städer ska byggas om för att bättre kunna hantera dagvattenproblematiken. RISE är där en av flera aktörer som utbyter erfarenheter och kunskap.

RISE deltar även i två olika projekt om gröna tak. Det första är en uppdatering av Gröna tak-handboken (som du hittar här) där man bl a undersöker brandsäkerhet kopplat till tjocka, så kallade extensiva gröna tak. Man vill även undersöka hur det ska bli möjligt att kombinera gröna tak och solpaneler. Det andra projektet handlar om gröna tak som en miljöinvestering och syftar till att utreda hur det går att uppskatta och jämföra klimateffekten av ett grönt tak jämfört med ett konventionellt tak.

Drömmer du om ett bättre samarbete kring dagvatten över förvaltningsgränserna? Då kan projektet Serious Gaming vara intresserat för dig. RISE har tillsammans med Göteborgs stad utvecklat ett beslutsstödverktyg i form av ett spel som går ut på att få olika förvaltningar inom en kommun att förstå varandras perspektiv i dagvattenfrågan.

Vill du veta mer om testbäddarna, gröna tak-handboken eller något annat projekt, kontakta Helene eller Matthias.


Relaterat

Test bed for evaluation of stormwater techniques at HSB Living lab, 2017

DELA