Intervju med Växjö om lärorik uppföljning av små avlopp

Växjö är en av sju kommuner som genomför LOVA-projekt för att lära sig mer och kvalitetssäkra sin tillståndsprocess. VA-guiden har ställt ett par frågor till Natalie Klintenheim om hennes intryck från uppföljningen.

Hon belyser vikten av samsyn, hur pass viktigt det är att stämma av ansökans avsikt med verkligt utfall samt information till fastighetsägarna och deras egenkontroll.

”Har ni förutsättningarna och tiden; tveka inte att delta i kommunövergripande projekt. Det finns alltid mycket att lära av varandra. Just detta projekt upplever vi har gett oss ett kunskapslyft och en bild av verkligheten utanför skrivbordet som vi inte får se vid vår vanliga fälttillsyn.”

Kort om projektet kvalitetssäkra tillståndsprocessen

Syftet är att genom en internrevision granska sin egen handläggning av tillståndsansökningar om små avlopp. Sju kommuner har var sitt LOVA-projekt som samordnas av en projektledning i Ecoloops regi. Under hösten 2019 och våren 2020 har respektive projekt besökt ca 10 anläggningar var och besöken har genomförts utifrån gemensamma checklistor och rutiner. Alla uppgifter för fältbesöken sammanställs och delas med övriga lokala projekt. De tre Skånekommunerna tittar alla på minireningsverk och resterande fyra kommuner tittar på markbaserade anläggningar. Mer info om projekten

Den 16 juni håller projekten slutseminarium med översiktlig presentation av vad man gjort. Framförallt reflekterar man över erfarenheter och preliminära slutsatser. Projektrapporter väntas efter sommaren. Inbjudan och mer information om slutseminariet väntas inom kort.

Växjö – en aktiv projektdeltagare

Miljö- och hälsoskyddskontoret i Växjö har granskat markbaserade anläggningar som är fem år och yngre. Utöver arbetet i kontorets eget LOVA-projekt har Natalie Klintenheim deltagit i projektens styrgrupp. Björn Eriksson från VA-guiden passade på att ställa ett par frågor till Natalie om deras erfarenheter från projektet.

Tänk dig att du minglar på VAK eller länsträff och en inspektör från en annan kommun ber dig säga något om ert LOVA-projekt. Vad skulle du säga?

LOVA-projektet gav oss en möjlighet att faktiskt kunna göra en uppföljning och se hur anläggningar ser ut när de varit i drift några år. Visserligen får vi alltid se hur anläggningen är utförd i entreprenörsrapporten och bilderna men det är en helt annan sak att se dom efter ett par år i drift. Projektet har gett oss funderingar och verktyg för hur vi kan förbättra vår tillståndsprocess. Detta för att säkerställa att den färdiga anläggningen blir så bra som möjligt med tanke på den peng fastighetsägaren har lagt på att förbättra sin avloppssituation. Det har också varit spännande att i projektet ha jobbat med flera andra kommuner och fått se deras arbetssätt. Genom att utbyta erfarenheter tror vi att tillståndsprocessen kan förbättras och att vi får en rättssäkerhet som sträcker sig över kommungränserna.

Om du får nämna tre saker som du personligen tar med dig från projektet – vad skulle det vara?

Samsyn
Vi behöver får till en enhetlig och nationell tillståndsprocess. Du ska få en likvärdig prövning inför tillstånd om enskilt avlopp oavsett i vilken kommun i Sverige du bor.

Pappersbeslutet kontra verkligheten
Så förvånade vi har blivit många gånger när något som sett så bra ut på pappret visat sig fungera mindre bra väl ute i fält. Om det är något vi har lärt oss är det att vara lite jobbiga och kräva in fler bilder till entreprenörsrapporten om det är något vi saknar eller tycker ser skumt ut.

Information och vikten av egenkontroll
Alla är inte så intresserade av sina avlopp som vi är eller har det som sin största hobby. Att få till en bra egenkontroll behöver vi lägga tyngd på i framtiden, inte bara vid prövning av tillstånd utan i all kontakt med fastighetsägare. Fastighetsägarna har många gånger inte förstått vilket stort ansvar de har över sin avloppsanläggning, dess funktion och skötsel.

Har projektet påverkat era handläggningsrutiner eller på annat sätt påverkat ert arbetssätt? Hur har det påverkats i så fall?

Projektet har satt igång många tankar och funderingar kring hur vi kan förbättra tillståndsprocessen hos oss. Allt från små formuleringar i tillstånd till stora övergripande förändringar.

Är du förvånad över de resultat eller observationer ni fått från uppföljningen av befintliga anläggningar?

Rörkamera
Rörkamera eller rörålskamera. Foto: Miljö- och hälsoskyddskontoret, Växjö kommun.

Ja, vi är förvånade över att vi såg så mycket slam inuti spridningsrören när vi använde oss av rörålskameran. Efter bara några år tycks vissa anläggningar redan ha fått en ganska stor mängd slam inuti sig! Vad detta kan bero på har vi spånat mycket kring i projektgruppen.

Formen med sju snarlika LOVA-projekt med övergripande projektsamordning är kanske lite ovanligt. Hur ser du på att projektarbeta på det sättet? Fördelar? Nackdelar?

Som vi nämnt tidigare så har det varit jättekul att se hur andra kommuner jobbar och utformar sina tillstånd, checklistor med mera.  Det har känts som en trygghet att Ecoloop har hållit i projektet samtidigt som att vi ändå har känt oss delaktiga och kunnat påverka riktningen i projektet. Att arbeta tillsammans i ett stort projekt har också gjort att vi har kunnat lägga mer tid på tillsynen istället för att sköta all administration med till exempel att ta fram mall för rapportskrivning, utformning av checklista med mera.

En nackdel som vi ser kan väl vara att alla kommuner har olika förutsättningar att arbeta utifrån och att man blir ganska upphängd på varandra, till exempel att hålla tidsplaner med mera.


Relaterat

Kvalitetssäkra tillståndsprocessen LOVA 2019-2021

16 juni, Kvalitetssäkra tillståndsprocessen – slutseminarium via webben