Statens geotekniska institut har undersökt hur väl förberedda Sveriges invånare är på att hantera exempelvis översvämningar, skred och vattenbrist i Sveriges tio riskområden för naturrelaterade extremhändelser. Undersökningen visar på en hög medvetenhet om riskerna men en låg beredskap.
Undersökningen har genomförts i vad SGI och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap identifierat som tio nationella riskområden. Dessa geografiska områden löper särskilt stor risk för klimatrelaterade ras, skred, erosion, stormar, vattenbrist och översvämningar.
Syftet med undersökningen, som genomförts av kunskaps- och analysföretaget Novus, har varit att få kunskap om allmänhetens beredskap, erfarenheter och åsikter gällande naturrelaterade extremhändelser inom riskområdena. Den baseras på intervjuer med minst 300 slumpmässigt utvalda personer inom respektive riskområde. Det slumpmässiga urvalet ska enligt SGI göra resultatet representativt för hela befolkningen i det aktuella riskområdet.
Sex av tio saknar beredskap
Undersökningen visar bland annat att:
- Tre av tio tillfrågade har personliga erfarenheter av naturrelaterade extremhändelser i den egna kommunen.
- Två av tre tror att extremhändelser kommer bli vanligare om tio år. Klimatförändringen anges som den primära orsaken till detta.
- Oron bland befolkningen för en specifik extremhändelse varierar med geografisk plats och lokala förhållanden. Invånarna längs med Blekinge- och Kalmarkusten oroar sig till exempel mest för torka medan erosion, ras och skred oroar boende i Jämtlandsfjällen mest.
- Endast fyra av tio tillfrågade svarar att de i någon mån förberett sig för att hantera extrema händelser.
Läs mer om undersökningens resultat i ett pressmeddelande på SGI:s webbplats. Där kan du också ta del av hur stor andel av de tillfrågade i respektive riskområde som angett att de upplevt naturrelaterade extremhändelser i sin kommun.
