Varför har Sverige inte nått god vattenstatus i alla vatten till 2027, och vad kan vi göra åt det?

Den frågan försökte Niklas Holmgren, strateg vid Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, besvara i sin föreläsning under Vatten Avlopp Kretslopp 2025 i Uppsala. Konferensdeltagare gavs också möjlighet att ge egna förslag på lösningar för hur vi ska kunna nå en bättre vattenstatus i svenska vatten.

Niklas Holmgren var en av de första som började arbeta på Vattenmyndigheten i Södra Östersjön när den och ytterligare fyra vattenmyndigheter bildades 2004 i samband med att EU:s ramdirektiv för vatten skulle införlivas i svensk lagstiftning. Han är också en av personerna bakom VISS – vatteninformationssystem Sverige, ett digitalt nationellt verktyg som idag används för att bedöma ekologisk och kemisk status, identifiera påverkan och planera åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten.

Under sin föreläsning på VA-guidens konferens Vatten Avlopp Kretslopp lyfte Niklas Holmgren svårigheten med att nå vattenförvaltningens mål, som kortfattat innebär att alla vattenförekomster i Sverige ska uppnå god status.

VA-guiden har ställt några frågor till Niklas, bland annat vad han tar med sig från svaren på den mentimeterfråga som han ställde till de drygt 600 deltagarna i publiken.

Om vi ska börja med att sammanfatta vad du ser som viktiga anledningar till att vi inte når vattenförvaltningens mål?

– Man kan väl säga att hela målsättningen från början var, om inte omöjlig, så väldigt svår att nå. Därutöver har svenska regeringar över tid prioriterat kortsiktiga satsningar i stället för att ta ett helhetsgrepp på hela problematiken och satsa på långsiktighet och uthållighet inom regelsystem så som LOVA och miljöstöd till jordbruket. Samverkan, som ju är avgörande för att vi ska nå vattenförvaltningens mål, blir också svår när olika organisationer strikt ser till sina egna mål utan att fokusera på vad som är bäst ur ett samhällsperspektiv och för vatten i stort.

Under din föreläsning ställde du ju en fråga till åhörarna vad de tror behöver göras mer av för att vi ska nå god status i våra vatten. Vad får du för tankar från de svar som kom in?

– Det var många spännande svar och en hel del innovativa förslag på lösningar. Bland annat lyftes potentialen att använda AI för att underlätta arbetet med att förbättra vattenkvaliteten. Men också riskbaserad tillsyn och att implementera dränerande konstruktioner med permeabel marksten för att leda vatten direkt till grundvattnet.

Vilken nytta kommer vattenmyndigheterna ha av svaren som kom in?

– Det kommer att vara ett viktigt underlag i framtagande i vattenmyndigheternas nya åtgärdsprogram som kommer beslutas 2027, efter samråd med alla intressenter under 2026–2027.

Vad händer framåt i ert arbete med vattenförvaltningen?

– Nu förbereds åtgärdsanalysen för Sveriges 27 000 vattenförekomster, där förslag som berör VA-sektorn är en viktig grund. Det kommer att krävas sammanvägda bedömningar för påverkan från olika samhällssektorer, så som jordbruk, skog, industri, reningsverk med mera. På så sätt kan vi hitta de åtgärder som är mest kostnadseffektiva, så att rätt åtgärd hamnar på rätt plats.

Nedan kan du ta del av en sammanställning av svaren från en Menti-övning under Niklas Holmgrens föreläsning på konferensen Vatten Avlopp Kretslopp 2025. Sammanställningen är framtagen med hjälp av AI (Mistral AI) och reviderad av Niklas Holmgren. 

Inledning

För att nå en bättre vattenstatus i Sverige krävs samordnade insatser från olika aktörer. Här sammanställer förslag och åtgärder som kan bidra till en förbättrad vattenkvalitet, baserat på frågeställningar och svar från och svar från en Menti-övning under VAK den 12 mars 2025 i Uppsala. i Uppsala. Frågan som ställdes var ”Vad kan du/din organisation göra mer av för att nå en bättre vattenstatus i Sverige?” och på den kom 510 svar från publiken.

Huvudsakliga Förslag

1. Ökad Tillsyn och kontroll

• Mer tillsyn av jordbruk och enskilda avlopp: Förbättra övervakningen av jordbruksverksamheter och enskilda avloppssystem för att minska föroreningar.
• Effektivare tillsyn: Förbättra processerna för tillsyn och inspektioner.
• Riskbaserad tillsyn: Prioritera tillsyn baserat på riskbedömningar.

2. Expertkompetens och resurser

• Anställa vattenstrateg och experter: Öka antalet specialister inom vattenhantering.
• Mer resurser: Säkerställa tillräckliga resurser för att genomföra nödvändiga åtgärder.
• Höj VA-taxan: Öka avgifterna för att finansiera förbättringar i vatten- och avloppssystemen.

3. Forskning och innovation

• Mer forskning: Stödja forskning inom vattenkvalitet och reningstekniker.
• Testa nya lösningar: Våga prova nya metoder och tekniker för vattenrening.
• Digitalisering och AI: Använda AI-baserad prediktiv hantering för att förbättra vattenkvaliteten.

4. Information och samarbete

• Sprida ny kunskap: Informera allmänheten och andra aktörer om vattenkvalitetsfrågor.
• Samordning med andra aktörer: Förbättra samarbetet med andra myndigheter och organisationer.
• Kommunikation och Information: Lyfta fram tillsynens fördelar tydligt mot allmänheten.

5. Tekniska lösningar

• Dagvattenrening: Implementera lösningar för rening av dagvatten.
• Våtmarker: Skapa och underhålla våtmarker för naturlig vattenrening.
• Dränerande konstruktioner: Implementera dränerande konstruktioner med permeabel marksten för att leda vatten direkt till grundvattnet.

6. Ekonomiska Åtgärder

• Generösa bidragssystem: Säkerställa finansiering för enskilda åtgärder.
• Långsiktig finansiering: Planera för långsiktiga investeringar i vattenrening och miljöåtgärder.

7. Miljöåtgärder

• Sanera förorenad mark: Ställ krav på lokal sanering och åtgärder mot förorenade områden.
• Planering och Finansiering: Planera mer efter naturliga förutsättningar och förebyggande.

8. Uppströmsarbete

• Bättre uppströmsarbete: Förbättra insatserna uppströms för att minska föroreningar.
• Inventering och Krav: Inventera alla avlopp och ställ krav på lokal sanering.

9. Samordning

• Samarbete: Förbättra samarbetet inom kommunen och med andra aktörer.
• Fördela ansvaret: Säkerställa att alla aktörer vet vad som krävs av dem.

Slutsats

För att nå en bättre vattenstatus i Sverige krävs en kombination av ökad tillsyn, expertkompetens, forskning, samarbete och innovativa lösningar. Genom att implementera dessa förslag kan vi arbeta mot en hållbar och ren vattenmiljö.