Trots många åtgärder så som våtmarker, skyddszoner och fosfordammar är arbetet mot övergödning i Sverige långt ifrån tillräckligt. I en rapport från Vattenmyndigheterna konstateras att många insatser för att minska utsläpp av fosfor och kväve hamnar på fel plats. Niklas Holmgren, strateg vid Vattenmyndigheten i Södra Östersjön lyfter i en …
Den frågan försökte Niklas Holmgren, strateg vid Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt, besvara i sin föreläsning under Vatten Avlopp Kretslopp 2025 i Uppsala. Konferensdeltagare gavs också möjlighet att ge egna förslag på lösningar för hur vi ska kunna nå en bättre vattenstatus i svenska vatten. Niklas Holmgren var en av
För att säkerställa att rätt åtgärder föreslås på rätt plats behöver Vattenmyndigheterna bättre underlag. Därför ber de kommunerna om hjälp. Sista datum för att skicka in uppgifterna är den 1 maj 2025.
Vattenmyndigheterna har tillsammans med Länsstyrelserna genomfört ett pilotprojekt som syftar till att identifiera brister och utvecklingsbehov inför kommande genomförande av nya dricksvattendirektivet. Pilotprojektets resultat visar bland annat att det finns luckor i vattenförsörjningskedjan och att brister i miljöövervakning behöver åtgärdas. Inom ramen för det nya dricksvattendirektivet finns krav på kvalitén
Emma Enström och Anna Söderman är industridoktorander vid Sweden Water Research och Sydvatten genom Naturvetenskapliga fakulteten och Lunds Tekniska Högskola. Båda har doktorandprojekt i och i närheten av Vombsjön som knyter an till vattenförvaltningsarbete och fosfordynamik. Vombsjön i södra Skåne förser dagligen ungefär en halv miljon människor med dricksvatten. Sjön
Vattenmyndigheterna har utvärderat vilken effekt som genomförda fysiska åtgärder i jordbrukslandskapet bidragit med för att nå god ekologisk status. Sammanställningen visar att åtgärdstakten för framför allt fosfor behöver öka ordentligt om miljökvalitetsnormerna för vatten ska nås till 2027. Vattenmyndigheterna har utvärderat och beräknat hur effektivt pengar från stödsystemen Lokala vattenvårdsprojekt
Hur går åtgärdsarbetet i åtgärdsprogrammet för vatten 2022–2027? Vattenmyndigheterna har sammanställt arbetet i en rapport. Uppföljningen pekar på att berörda myndigheter och kommuner behöver mer resurser för ett ökat åtgärdsgenomförande. Vattenmyndigheterna samlar årligen in vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår från centrala åtgärdsmyndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner som omfattas
Vattenmyndigheterna har tagit fram ett nytt Excelbaserat verktyg, som syftar till att ge en detaljerad bild över vilka vattenförekomster i en kommun som behöver åtgärdas och vilka miljöproblem som finns. Verktyget innehåller riskbedömningar i tabellform för övergödning och miljögifter i grund- och ytvatten och är ett komplement till redan framtagna
Naturvårdsverket har uppdaterat sin branschlista med information om olika branscher som kan ge upphov till PFAS-föroreningar. Branscher som lagts till är till exempel krossning och fraktionering av demonterade bilar, garverier, räddningstjänstens släckinsatser, brandstationer och skidanläggningar. Naturvårdsverket har uppdaterat sin branschlista med information om olika branscher som ger upphov till PFAS-föroreningar
