De klarade ett pressat läge med trycksänkningar och goda råd

Vattenbristen på Gotland var så allvarlig under sommaren 2025 att regionen befarade att de inte skulle klara vattenförsörjningen i Visby. Björn Eriksson från VA-guiden sammanfattar sina intryck som sommarturist i ett kåseri med vattentema.

Då och då händer det att familjen tar färjan till Visby för att besöka barnens mormor i Visby. Hon samsas även om ett sommarhus med sin brors familj. Gotland utmärker sig på många sätt. Den säregna berggrunden sätter sig prägel på landskapet och växtlivet och det finns gott om spännande platser för den som är intresserad av historia.

Gotland utmärker sig även när det gäller frågor om vattenförsörjning. En nyhet för 2025 var att utropen på färjan om väder och vind och påminnelser till bilisterna om ditten och datten kombinerades med information om vattenbrist på ön. Alla passagerare uppmanades att vara sparsamma med dricksvattnet på ön.

Någon nyhetstorka var det inte fråga om då vattenbristen skapade rubriker i lokaltidningarna. Region Gotland vädjade till alla bofasta och besökare att minska sin vattenanvändning. Länsstyrelsen höll krismöten med de stora förbrukarna och strategiska aktörer från livsmedelsföretagen, större industrier och besöksnäringen. VA-chefen Susanne Bjergegaard Pettersson betonade det allvarliga läget med att de inte var säkra på om de skulle klara sitt uppdrag, att leverera rent vatten till sina kunder. Ledarspalterna kommenterade utspelen och ömsom lyftes blicken mot framtiden och ömsom skärskådades den genomsnittliga vattenanvändningen i vardagen. Huvudrubriken på framsidan på Gotlands tidningar den 11 juli varnade för att vattenförbrukningen var för hög sett till tillgången, ”Krisen blir bara värre – risk för dricksvattnet”. Susanne Bjergegaard Pettersson uppmanade alla att minska sin vattenförbrukning, bland annat genom att ta kortare duschar.

Chefredaktör Katarina Hedström ägnade sin ledarspalt åt det akuta läget och fasade inför den stundande Stockholmsveckan apropå duschandet. Det är inte utan att jag blir lite avundsjuk på rubriksättningen.

Om liter var valutan – öka intäkterna och minska utgifterna

I rapporteringen om till exempel bevattningsförbud talar vi om låga grundvattennivåer. Det kan nog bidra till en förenklad bild av hur de flesta av oss får rent vatten i kranen. För den med egen brunn är det nog också så. Vattnet går från brunnen till tryckkärl och ut till kranen. För att få säkert dricksvatten till en tätort behövs det ett mer komplext system än en brunn med vatten i. Även om det finns råvatten måste vattenverket kunna producera tillräckligt med rent och säkert dricksvatten.

En hållbar vattenförsörjning kan ses som en vattenbudget i balans. Det handlar både om tillgång till råvatten och dricksvattenproduktion samt om användningen av dricksvattnet. Kortfattat handlar det om att öka intäkter och minska utgifter, om liter vatten är valutan istället för kronor och ören. Sommarens budskap till användarna handlade för det mesta om små beteendeförändringar som att ta färre och kortare duschar eller att använda vatten på andra tider än morgon och kväll. Fyra strategier för att säkra vattenförsörjningen:

1. Öka dricksvattenproduktionen.
2. Minska förbrukningen genom ändrat beteende.
3. Minska förbrukningen med hjälp av tekniska lösningar.
4. Minska förbrukningen tack vare läcksökning och renovering.

Sveriges radio P4 Gotland intervjuade Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds universitet, om vattenanvändningen på ön. Kenneth anlade en mer positiv vinkling på krisen och menade att med strategiska satsningar har Gotland goda förutsättningar för att bli ett föredöme i Europa. Han lyfte fram att det handlar om att kombinera smarta tekniska lösningar med beteendeförändringar. Enligt Kenneth borde Gotland kunna sänka sin genomsnittliga vattenförbrukning från rikssnittets ca 140 liter per person och dygn till strax under 100 liter. Han tog upp Danmark och Belgien som exempel på länder som idag är nere i de nivåerna. Detta rimmar väl med de mål som regionens tekniska nämnd antagit om att få ned vattenförbrukningen till ca 100 liter per person och dygn till 2027.

Tillräckliga mängder av säkert dricksvatten

Dricksvattenförsörjning handlar inte enbart om volymer, det handlar som sagt om att leverera ett vatten av hög kvalitet. Under hösten 2023 regnade det mer än vanligt över Gotland. Regionen misstänker att det var de kraftiga regnen som bidrog till att en vattentäkt och indirekt ledningsnätet blev förorenade med bakterien Clostridium perfringens vilket ledde till omfattande detektivarbete och kokningsrekommendationer under flera månader. Du kan läsa mer om bakterieutbrottet 2023 och Tekniska nämndens målsättningar via de relaterade artiklarna nedan.

Under hösten 2024 regnade det istället ovanligt lite vilket resulterade i ovanligt låga vattennivåer och vattenbrist sommaren 2025. Bevattningsförbudet lär inte kommit som en överraskning för någon. Under juni och juli genomförde regionen stegvisa trycksänkningar i ledningssystemen. Att sänka trycket innebär en mindre teknisk justering som ger regionen stor vattenbesparing då de behöver den som mest. Men med lägre tryck i ledningarna ökar risken för att få in oönskade ämnen i ledningsnätet. Med bakgrund av de långvariga problemen i Visbyområdet 2023–2024 visar sommarens beslut om trycksänkningar hur pass ansträngt läget var.

Det tar tid att öka dricksvattenproduktionen

Flera artiklar i dagspressen under sommaren 2025 handlade också om dricksvatten från Östersjöns bräckta vatten. För att stärka vattenförsörjningen och underlätta nybyggnation på södra delen av ön satsade regionen på ett avsaltningsverk som stod klart i juni 2019. Verket är det största i Europa för avsaltning av havsvatten. Dricksvattnet som regionen levererar består av en blandning av avsaltat havsvatten och grundvatten. Regionen arbetar med att få till en ledning så att även de norra delarna kan få vatten från avsaltningsverket.

Regionen och avsaltningsverket har dock fått utstå kritik då anläggningen inte kunna producera så mycket som planerat och blivit dyrare än beräknat. En återkommande utmaning för avsaltningsverket är förhöjda och varierande temperaturer på havsvattnet vid intaget och att silar och filter sätter igen av växtlighet i vattnet. Under augusti fick Stockholm Vatten & Avfall också problem med sin dricksvattenproduktion på grund av höga temperaturer i Mälaren som råvattnet tas ur. Erfarenheterna från Gotland visar att det tar tid att öka dricksvattenproduktionen, i synnerhet med nya tekniska lösningar.

Lyckades sänka vattenförbrukningen

Region Gotland har möjlighet att stänga av vattenförsörjningen för en abonnent som inte följer regionens rekommendationer. Sveriges radio P4 Gotland har undersökt om folk anmäler till regionen om de ser någon som bryter mot rekommendationerna. De flesta anmälningar handlar om tips om grannar som vattnar eller fyller poolen. På P4 Gotlands fråga svarar VA-chefen Susanne Bjergegaard Pettersson att de inte stängt av vattnet för någon än. När de kontaktar den förmodade vattenslösaren blir det en väckarklocka och tillsägelse. Flera privatpersoner som P4 intervjuat skulle gärna se någon form av ytterligare sanktion som ett mellanting mellan tillsägelse och avstängt vatten.

Ett återkommande råd under sommaren handlar om att ta korta duschar. Samtidigt flyter en notis förbi i sommarens nyhetsflöde om en hudläkare som varnar för en duschtrend som sprids via sociala medier. Trenden handlar om att ta ovanligt långa duschar med en uppsjö av preparat som ska smörjas på och sköljas av. Läkaren varnar för att huden kan ta skada. En tar sig för pannan.

Att vattna med regnvatten eller vatten från matlagningen är andra goda exempel på hur ett hushåll kan följa rekommendationerna men ändå ta hand om sina växter. Det kräver relativt små investeringar och i fallet med vatten från matlagningen ett par extra kärl och lite planering i vardagen.

Under sommaren har regionen arbetat med bevattningsförbud, goda råd till bofasta och besökare, strategiska möten samt trycksänkningar i ledningsnätet i Visby. Regionens rapporter om aktuellt vattenläge under sommaren visar att förbrukningen var lägre under sommaren 2025 än under sommaren 2024. Bra jobbat!

För den som besöker ön eller letar efter trevliga aktiviteter samlar turistbyrån sina tips på gotland.com. Besökaren möter somriga bilder som inger hopp om sol, bad och allmän härlighet. Under sommaren 2025 blev besökaren även upplyst om att det rådde vattenbrist på ön.

Dricksvatten är en skatt men går det att ta ut en vattenskatt?

Visby satsar stort på besöksnäringen. Att nå ut med information och vädjan till nya besökare varje dag måste vara utmanande. Här finns säkert många goda exempel och lärdomar att ta del av. Till exempel har regionen fått möjlighet att lämna information på hotellrummen. Och kanske är en stor del av besökarna mycket mottagliga för information då de är inställda på att upptäcka ön.

För den som tillfälligt lämnat Sverige och turistat på sydligare breddgrader i Europa har kanske stött på en lokal turistskatt, en ytterligare avgift på ett par euro på notan för boendet. I Spanien har frågan om turismens påverkan på lokalsamhället hettat till rejält. Frågan om turistskatt på Gotland debatterades under sommaren, i synnerhet efter att Regionstyrelsens ordförande gjorde ett utspel där hon efterlyste en regeländring i och med att det inte är tillåtet i Sverige, i dagsläget. Den politiska oppositionen och besöksnäringen lät sig inte imponeras.

Den som vill kallprata med andra turister kan lätt inleda med att hylla öns skönhet och balansera det med kommentarer om prislappen för överfarten. Det finns en så kallad uppförsbacke i samtalet för att lägga på en avgift som inte finns på andra turistorter. En annan kommunikativ utmaning med en turistskatt kopplad till just vattenfrågan vore kanske att den kan tolkas som att turisten köper sig rätten att använda dricksvattnet som vanligt. Å andra sidan finns det onekligen en logik i att de besökare som nyttjar öns vattentjänster just då det råder vattenbrist också bör vara med och betala för regionens långsiktiga VA-arbete.

För en turist, med något överintresse för vattenfrågor, framstår sommarens vattenkris som en tydlig larmsignal för vattenförsörjningen på ön. Vattenbristen 2025 lär ha sin grundorsak i naturligt låga grundvattennivåer på grund av regnfattig höst 2024 och nedsatt dricksvattenproduktion. Den kommer sannolikt inte av att gotlänningarna slösar ovanligt mycket med vattnet, den genomsnittliga turisten vågar jag inte uttala mig om. Vattenbristen 2025 kommer i ett läge där utökad kalkbrytning ännu inte sänkt grundvattennivån på den nordöstra delen av ön nära Visbys viktigaste vattentäkt. Enligt Heidelberg Materials som under våren fick fortsatt tillstånd för cementtillverkning och utökad kalkbrytning kommer den stora sänkningen om ca 20–30 år. Men den frågan får jag nog skriva om en annan gång.

Björn Eriksson, redaktör små avlopp