Våtmarker med ett djup på minst 0,6 meter och en uppehållstid på omkring 1–2 dygn är mest effektiva när det gäller att motverka brunifiering. Det visar resultatet av en studie av forskare vid Halmstads och Lunds universitet, som utvärderat hur våtmarker kan utformas för att minska färg och koncentrationen löst …
Hur dimensionerar man en dagvattenanläggning när två olika fördröjningsvolymer ska hanteras i en och samma anläggning? Vid komplexa dagvattenlösningar kan flera aktörer ställa olika krav på regnflöden som ska hanteras, exempelvis att både ett 2-årsflöde och ett 50-årsflöde ska fördröjas. I ett nytt expertsvar går Thomas Larm, StormTac, igenom en
Frågan kommer av att det verkar som att olika kommuner bedömer det vertikala skyddsavståndet i en konventionell infiltration på olika sätt. Björn Eriksson från VA-guiden förklarar begrepp och hänvisar till vägledningen om prövning från Havs- och vattenmyndigheten. FRÅGA Hej! Jag har en fråga kring det vertikala skyddsavståndet för en infiltration.
Var hittar man uppgifter om vilka maximala vattenhastigheter olika rörmaterial klarar av? Anne Adrup, seniorkonsult på Sweco, svarar.
Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har utvärderat den långsiktiga effekten av olika åtgärder för att minska näringsbelastningen från jordbruk, enskilda avlopp och hästgårdar till en havsvik i Stockholms skärgård. Sammantaget visar studien på vikten av att åtgärderna anläggs på rätt plats, att de är korrekt utformade och dimensionerade samt att de
Hur bör man tänka kring val av bottensubstrat i en damm eller våtmark där syftet är att rena kväve? Frågan besvaras av Jonas Andersson, VD och seniorkonsult inom dagvatten, WRS, som även ger tips på växter för det planerade vattendjupet i dammen.
Det visar resultatet från en studie på regnbäddssubstrat som Anna Pettersson Skog, RISE, genomfört i samarbete med Nacka kommun. VA-guiden ställde några frågor till Anna om studien, bland annat om bilden har klarnat vad gäller lämpligheten att använda biokolsmakadam som substrat i regnbäddar. Anna Pettersson Skog är hortonom och projektledare
En av de första studierna som utvärderat försedimenteringar i biofilter har nyligen genomförts vid Luleå tekniska universitet. Enligt industridoktorand Robert Furén är en viktig lärdom från studien att det ansamlas höga halter av föroreningar i anläggningarna vilket kräver att drift- och skötselpersonal har korrekt utbildning och att material hanteras med
I en dagvattenutredning för en detaljplan föreslås att dagvatten först ska renas i ett makadammagasin under mark och därefter i ett krossdike. Vad bör man tänka på vid beräkning av reningseffekten i seriekopplade anläggningar? Är det rimligt att räkna med ”full rening” i båda reningssteg? Thomas Larm, dagvatten- och ytvattenspecialist
