Domen med målnummer M5060-16 från Mark- och miljööverdomstolen slog fast att ett minireningsverk på en fastighet i Stockholms skärgård skulle tillåtas, med villkoret att det fanns ett giltigt serviceavtal. Den domen visar på möjligheten för kommunen att ställa krav på serviceavtal i avloppstillstånd. VA-guiden har pratat med Bodil Forsberg, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, för att höra mer om hur kommunerna kan tänka angående krav eller inte på serviceavtal.
På kursen Juridik och teknik för små avlopp som VA-guiden anordnade i december så var många deltagare nyfikna på vilka krav som kan ställas i avloppstillstånden när det gäller service på minireningsverk.
I sin vägledning för prövning av små avlopp ger Havs- och vattenmyndigheten följande exempel på hur villkor i tillståndet kan formuleras:
Giltigt avtal om fackmannamässig service, inklusive uppföljning av funktionsvillkor, ska finnas för anläggningen, om inte tillsynsmyndigheten medger annat.
När det gäller dokumentation av utförd service föreslår HaV denna villkors-skrivning:
Dokumentation från egenkontroll, underhåll och service ska finnas tillgängligt hos dig och kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten på begäran.
VA-guiden kontaktade Bodil Forsberg, utredare på HaV, för att höra lite mer.
Vad innebär ”uppföljning av funktionsvillkor” som det står i villkors-exemplet?
– Eftersom servicens främsta syfte måste vara att anläggningen ska klara funktionsvillkoren menar vi att detta måste omfattas av serviceavtalet. Vilka funktionsvillkor som ställs upp för en anläggning kan självfallet skifta, men om de är formulerade i form av viss utsläppshalt är det också rimligt att det i servicen ingår någon form av direkt eller indirekt kontroll av att man också klarar dessa värden. Finns det avvikelser bör servicen också innefatta justering av anläggningen, säger Bodil Forsberg.
Kan du ge något exempel när det inte är rimligt att ställa krav på service-avtal?
– Beteckningen minireningsverk kan användas för många olika typer av teknik men används i den aktuella domen i mål M 5060-16 för en prefabricerad tekniskt avancerad anläggning med bland annat kemisk fällning av fosfor och UV-ljus för rening av smittämnen. Anläggningen är därför för sin funktion beroende av god skötsel och ett löpande underhåll, t ex påfyllnad och injustering av fällningskemikalier och rengöring och byte av UV-lampor. Anläggningen avses också placeras på en känslig plats i skärgården där det är särskilt viktigt med god funktion. MMÖD motiverar sig i domen i mål M5060-16 på följande sätt:
Inledningsvis konstateras att det av dokumentationen i målet framgår att det aktuella reningsverket uppfyller kraven för hög skyddsnivå enligt Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten avseende biokemisk syreförbrukning, totalfosfor och totalkväve och att dessa parametrar är verifierade i enlighet med CE-märkningen EN 12566-3. Dessutom är verket kompletterat med ett efterföljande reningssteg i form av ett bakteriedödande UV-filter med dubbla UV-lampor och larm vid bortfall av en lampa.
För att en anläggning generellt ska fungera effektivt krävs bl.a. visst tekniskt kunnande hos ägaren och god tillsyn. I ett tillståndsbeslut bör därför alltid göras överväganden avseende vilka krav som ska ställas för att en anläggning ska fungera korrekt. Det kan vara fråga om kontrollprogram men också om krav på att gällande serviceavtal finns för anläggningen. Vilka villkor som ska ställas upp får bedömas från fall till fall bl.a. med stöd av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Bedömningen bör huvudsakligen göras efter objektiva omständigheter såsom exempelvis omgivningens känslighet. I föreliggande fall anser Mark- och miljööverdomstolen att omständigheterna är sådana att höga krav på anläggningens funktion bör ställas. Detta sker bäst genom ett krav på att gällande serviceavtal finns för anläggningen. Ett sådant villkor ska därför ställas upp.
Bodil Forsberg fortsätter: – Hade det gällt en annan mer robust och inte så skötselkrävande teknik och/eller denna placerats på en annan mindre känslig plats hade sålunda kravet på anläggningen kunnat bli annorlunda. Se HaVs Vägledning för prövning:
Skötseln och egenkontrollen består normalt sett av att fastighetsägaren följer tillverkarens drift- och skötselinstruktioner samt genom egen okulär kontroll försäkrar sig om att anläggningen fungerar som den ska. För tekniskt okomplicerade anläggningar bör detta räcka.
För mer tekniskt avancerade anläggningar som är känsliga för störningar eller utebliven skötsel bör dock krav ställas på att årlig service och kontroll av anläggningen utförs av sakkunnig, t.ex. genom tecknande av ett serviceavtal, se MÖD:s dom i M 5060-16. Men, det är inte enbart förekomsten av ett serviceavtal som kommer att garantera anläggningens funktion, utan miljöförvaltningen behöver även bedöma om innehållet i servicen/skötseln kan anses vara av tillräcklig omfattning, se avsnitt Fackmannamässig skötsel och Drift- och underhållsinstruktion.
– Observera alltså att serviceavtal inte är en garant för en viss typ av skötsel. Ett serviceavtal är ett civilrättsligt avtal som kan upphävas eller avslutas efter en viss avtalad tid. Ur tillsynsmyndighetens perspektiv är det centrala att skötseln är fackmannamässig och leder till villkorsuppfyllelse. Ett serviceavtal med en leverantörs serviceorganisation kan uppfylla detta, men det utesluter inte att t ex en privatperson med relevant dokumenterad erfarenhet och i övrigt goda förutsättningar skulle kunna sköta sin egen anläggning även om det inte finns något formellt serviceavtal. Krav på dokumentation av skötsel och underhåll bör inte skilja sig åt beroende på om serviceavtal finns eller inte, säger Bodil Forsberg.
Fosforfällning och fosforfilter, är det rimligt att ställa krav på service-avtal för dem?
– Detta får myndigheten avgöra i det enskilda fallet. När det gäller fosforfällor finns det kommuner som väljer att reglera byte av fosforfällor i de lokala avfallsföreskrifterna och andra kommuner som väljer att fokusera på villkor i tillstånd, t ex genom serviceavtal. Det finns för- och nackdelar med båda tillvägagångssätten, enligt Bodil Forsberg.
Bör miljökontoret upplysa sökande om att det i tillståndet kan komma att ställas krav på service-avtal?
– Vi menar att man redan från början i prövningen behöver veta hur skötsel och drift av anläggningen ska ske. Innehållet i ett eventuellt serviceavtal (eller annan fackmannamässig skötsel utan serviceavtal) bör därför ingå i ansökningshandlingarna, avslutar Bodil Forsberg.
På HaVs frågor-och-svarssida finns ett svar som ger mer vägledning kring villkorsskrivningen.
I svaret på frågan Kan man villkora ett tillstånd med krav på att serviceavtal ska finnas? står bl a följande på HaVs hemsida:
Endast ett villkor som enbart anger att serviceavtal ska tecknas och finnas under anläggningens hela drifttid säger inte så mycket om vilken skötsel anläggningen behöver för att fungera. Som komplement kan det därför vara bra att man i villkoren delar upp vilken kontroll och underhåll som fastighetsägaren själv ansvarar för att göra och vad som kräver kvalificerad personal med särskild sakkunskap på området. En beskrivning av denna uppdelning bör framgå av skötselinstruktionerna för anläggningen som tillverkaren ska upprätta. Vilka villkor som ska ställas upp får bedömas från fall till fall bl.a. med stöd av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Det är viktigt att villkoren är tydliga och väl motiverade.
Läs mer i Vägledning för prövning av små avlopp.
