Utmaningar och framgångsfaktorer för dagvattenhantering på kvartersmark

En innergård med ett dagvattenstråk vid en av Stockholmshems fastigheter. Foto: VA-guiden.

Lagstiftning, samordning mellan aktörer och skeden samt bristande kunskap om dagvattenfrågor utgör de största utmaningarna när det gäller dagvattenhantering på kvartersmark. Det visar en fördjupande studie av RISE som genomförts som en erfarenhetsåterföring med kommunala bostadsbolag och kommuner.

Omkring 70 procent av all mark i svenska städer utgörs av kvartersmark, ytor som skulle kunna användas till lokal dagvattenhantering. Samtidigt finns det utmaningar med att nyttja kvartersmark till detta ändamål eftersom kommunen ofta saknar möjlighet att ställa krav på dagvattenlösningar.

Samlade erfarenheter från kommunala bostadsbolag och kommuner

I syfte att identifiera utmaningar och framgångsfaktorer när det gäller kvartersnära dagvattenhantering i olika skeden har RISE genomfört ett projekt för att samla erfarenheter från kommunala bostadsbolag och kommuner som arbetat aktivt med dagvattenfrågor. Studien är en utvidgning inom dagvattenprojektet SODA – Samverkan för hållbar dagvattenhantering på kvartersmark som finansierats av Vinnova. Resultatet presenteras i en rapport av Nordlöf m.fl. (2023).

Arbetet har utförts som en litteratur- och intervjustudie samt genom två fallstudier i områdena Östra Bäcklösa och Brillinge i Uppsala kommun. Intervjuer skedde med de kommunala bostadsbolagen Stockholmshem och Uppsalahem, samt med Stockholm stad, Uppsala kommun och Stockholm Vatten och Avfall.

Utifrån informationen från fallstudierna, intervjuerna och litteraturstudien har författarna sedan gjort en analys av potentiella framgångsfaktorer för att lyckas med hållbar dagvattenhantering på kvartersmark i idéstadiet, vid projektering, byggnation, förvaltning samt i den befintliga miljön. Idéstadiet omfattar arbetet från översiktsplan och tidiga programskeden, till färdig detaljplan.

Lagstiftning, bristande samarbete och kunskapsbrist de största utmaningarna

Resultatet från analysen visar bland annat att rådande lagstiftning, föga förvånande, utgör ett stort hinder för att åstadkomma dagvattenhantering på kvartersmark. En annan utmaning som lyfts i rapporten är svårigheter med att få till samarbete mellan skeden och aktörer, till exempel den kommunala organisationen och externa aktörer.

Generellt bristande kunskap inom dagvattenfrågor är ytterligare en utmaning som lyfts i rapporten. Genomförda intervjuer med projektledare och förvaltare hos bostadsbolagen indikerade ett behov av ökad kunskap inom dagvattenhantering. Det saknas även ofta kunskap hos förvaltningsorganisationen när det gäller drift och skötsel av blågröna dagvattenlösningar.

Förvaltningens perspektiv viktigt för att åtgärderna ska fungera över tid

När det gäller framgångsfaktorer för dagvattenhantering på kvartersmark i idéstadie och planering visade analysen bland annat att det är viktigt att eftersträva en tydlig kravställning i den mån det är möjligt och att i tillräcklig detaljnivå utreda samtliga förutsättningar som påverkar dagvattenhanteringen. Ett bra sätt att skapa incitament till hållbara dagvattenlösningar hos byggherrar kan vara att anordna markanvisningstävlingar.

Att lyckas med kvartersnära dagvattenhantering i senare skeden (projektering, byggnation och förvaltning) handlar enligt författarna om att involvera flera perspektiv (VA-huvudman, tekniska kontoret, förvaltning, med flera) för att säkerställa att helheten fungerar. Särskilt förvaltningens perspektiv är viktigt att inkludera vid utformning av åtgärderna för att säkerställa att dagvattenlösningar som byggs även fungerar på lång sikt. I förvaltningsskedet uppstår ofta problem med bristande resurser och drift, något som kan underlättas av en tydlig överlämning och skötselinstruktioner.

Framgångsfaktorer för en hållbar dagvattenhantering i den befintliga byggda miljön omfattar att för fastighetsägaren skapa en bild av hur det befintliga fastighetsbeståndet påverkas av skyfall, att ta fram och prioritera åtgärder för det befintliga beståndet, och i den mån det går, synkronisera arbetet med pågående underhållsarbeten eller ombyggnationer. På sätt kan man minska merkostnaderna för åtgärderna.


Tips! På sid. 33 i rapporten har författarna i tabellform sammanställt de utarbetade framgångsfaktorerna för dagvattenhantering på kvartersmark per skede.

Ladda ner den fullständiga rapporten här.

Fullständig referens: Nordlöf, B., Matschke Ekholm, H., Sörelius, H., Stenvall, B., & Farquharson, L. (2023). Utmaningar och framgångsfaktorer för dagvattenhantering på kvartersmark-Erfarenhetsåterföring från kommuner och kommunala bostadsbolag. RISE Rapport 2023:106