Vegetationsklädda tak

Synonymer: Gröna tak, grästak, sedumtak

En vegetationsbeklädnad kan användas för att fördröja och reducera dagvattenvolymen på alla typer av tak, eller bjälklagsuppbyggnader. En sådan anläggning består generellt av tre lager ovanpå ett tätskikt; underst ett dräneringslager, sedan ett lager med växtsubstrat (jord) och överst ett vegetationstäcke.

Oftast delas vegetationsklädda tak upp i två kategorier; extensiva och intensiva tak. Med intensiva takplanteringar avses vegetationsskikt med en design och gestaltningsidé där flera skötselinsatser per år behövs för att bibehålla vegetationens funktion, gestaltningsuttryck och artsammansättning. Med extensiva takplanteringar avses vegetationsskikt där det inte behövs mer än en eller ett par skötselinsatser per år för att upprätthålla önskad funktion och utseende.

Dimensionering

Taklutning, anläggningens mäktighet, vegetation, sol och skugga styr de gröna takens förmåga att reducera och magasinera. Bevattningsbehov och takens mäktighet styr även behovet av takets bärighet.

Reningseffekt

Det primära syftet med vegetationsklädda tak är att minska dagvattenvolymerna snarare än rening. Dessutom är den nederbörd som faller på taken relativt rent till att börja med.

Det finns en risk för näringsläckage från vegetationsklädda tak. För att undvika detta bör mindre näringskrävande växter etableras. En viss gödsling vid etablering kan ske men stödgödsling bör undvikas helt efter etableringsfasen. Även vissa metaller och andra föroreningar kan föras med vattnet från ett grönt tak, dock i mindre mängder än från ett konventionellt tak.

Reningskapacitet i olika dagvattenanläggningar. StormTac (ver. 2022-01-19).

Projekteringsanvisningar

I Grönatakhandboken sid. 60-67 finns anvisningar för vad man ur dagvattensynpunkt bör ha i åtanke vid projektering av vegetationsklädda tak. Avsnitt 4.2.3, sid. 15 ger insikt vad gäller växtval för urbant klimat och reduktion av dagvatten. Växtbeklädda tak finns även med i Anläggnings AMA: DCL.23 Växtbädd på bjälklag (även på gårdar av bjälklag), samt i Hus AMA.

Se även mer om anläggningen i en skrift från Svensk byggtjänst (2015).

Viktigt att tänka på/tips

• Gröna tak kan anläggas med taklutning upp till 30° men deras magasineringskapacitet minskar vid större lutningar. Optimal taklutning är noll till fem grader.
• Fördröjning av nederbörd är bättre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret då växtligheten tar upp mer vatten och evapotranspirerar.
• Vegetationen på taken behöver regelbunden skötsel. På intensiva tak kan stödbevattning krävas medan extensiva tak oftast klarar sig väl med endast nederbörd.
• Anpassa växtligheten på taket utifrån det lokala klimatet.
• Vegetationsklädda tak bidrar med mer än bara dagvattenhantering; bättre luftkvalitet, minskat buller, ökad energieffektivitet, ökad biologisk mångfald med mera.

Drift och underhåll

• Följ kontinuerligt hur vegetationen utvecklas under anläggning.
• Löpande underhållning inkluderar kompletterande plantering, ogräsrensning, och eventuell bevattning. Även kontroll och rensning av stuprör, hängrännor och dräneringsstrukturer bör ske kontinuerligt.

Tillsyn

Exempel på punkter som bör undersökas vid tillsyn:

• Hur underhålls vegetationen på taket och med vilka intervall?
• Rensas taket från ogräs och invasiva arter?
• Är vattenavledningen från takytorna obehindrad? Rengörs och sköts rännor och andra avledningar vid behov?

Mer information om genomgång av dagvattenanläggning finns i Grönatakhandboken – Vägledning, främst sid. 31–38 samt i Grönatakhandboken – Del 2 Betong, isolering och tätskikt sid. 121.

Goda exempel

• Grönt tak i Stockholm

Produkter & Tjänster ANNONSER

Annonserade produkter och tjänster visas här.

Länksamling

• Hållbar dagvattenhantering i Stockholms stad – Vegetationsklädda tak (Stockholm Vatten och Avfall)
• Kunskapssammanställning Dagvattenrening sid. 91 (Svenskt Vatten)
• Grönatakhandboken (Vinnova)
• Trädgårdar på tak- och gårdsbjälklag (SLU)
• Modellering av avrinning från gröna tak (Uppsala Universitet)
• Gröna taks potential för vattenreglering (Karlstads Universitet
• Kvalitet på avrinningsvatten från gröna tak (SLU)
• Tips och erfarenheter kring gröna lösningar (BioDiversity)
• Gröna tak kan vara mer än sedum (VA-guiden)
• Gröna tak i planbestämmelser har inte självklart lagstöd (VA-guiden)
• Gröna tak – erfarenhetsutbyte (VA-guiden)
• Gröna taks påverkan på dagvattenkvalitén (Lunds Universitet)
• Blågröna tak – broschyr från dagvattenprojektet SODA (2023)
• Gröna tak – broschyr från dagvattenprojektet SODA (2023)
• Hydrologisk modellering av gröna tak (DAG&NÄT, Luleå tekniska universitet)
• Dagvattenavrinning och växter på gröna tak – påverkan av artsammansättning, växtegenskaper och livsstrategier (Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet)
• Gröna tak i PBL Kunskapsbanken – en handbok om plan- och bygglagen (Boverket)

Läs mer

Nedan hittar du de senaste artiklarna och expertsvaren på VA-guiden om vegetationsklädda tak.

Illustrationer

Illustrationer över anläggningen får fritt användas i dagvattenutredningar, rapporter, m.m. så länge du refererar till VA-guiden. Tryck på bilderna för att förstora dem.