Start Dagvatten Anläggningswiki Vegetationsklädda tak

Vegetationsklädda tak

Synonymer: Gröna tak, grästak, sedumtak

En vegetationsbeklädnad kan användas för att fördröja och reducera dagvattenvolymen på alla typer av tak. En sådan anläggning består generellt av tre lager ovanpå ett tätskikt; underst ett dräneringslager, sedan ett lager med växtsubstrat (jord) och överst ett vegetationstäcke.

Oftast delas vegetationsklädda tak upp i två kategorier; extensiva och intensiva tak. Extensiva tak har ett tunnare djup på växtsubstratet (cirka 3–10 cm) och därför torktåliga gräs- och ängsvegetation, till exempel Sedum. Intensiva tak har ett tjockare växtsubstrat (15 cm eller mer) och kan därför inhysa en större variation av växtlighet, inklusive buskar, träd och perenner, men även magasinera och fördröja större dagvattenvolymer. Det finns även vegetationsklädda tak som kombinerar de två typerna.

Dimensionering

Taklutning, anläggningens mäktighet, vegetation, sol och skugga styr de gröna takens förmåga att reducera och magasinera. Bevattningsbehov och takens mäktighet styr även behovet av takets bärighet.

Reningseffekt

Det primära syftet med vegetationsklädda tak är att minska dagvattenvolymerna snarare än rening. Dessutom är den nederbörd som faller på taken relativt rent till att börja med.

Det finns en risk för näringsläckage från vegetationsklädda tak. För att undvika detta bör mindre näringskrävande växter etableras. En viss gödsling vid etablering kan ske men stödgödsling bör undvikas helt efter etableringsfasen. Även vissa metaller och andra föroreningar kan föras med vattnet från ett grönt tak, dock i mindre mängder än från ett konventionellt tak.

Projekteringsanvisningar

I Grönatakhandboken sid. 60-67 finns anvisningar för vad man ur dagvattensynpunkt bör ha i åtanke vid projektering av vegetationsklädda tak. Avsnitt 4.2.3, sid 15 ger insikt vad gäller växtval för urbant klimat och reduktion av dagvatten.

Viktigt att tänka på/tips

  • Gröna tak kan anläggas med taklutning upp till 30° men deras magasineringskapacitet minskar vid större lutningar. Optimal taklutning är noll till fem grader.
  • Fördröjning av nederbörd är bättre under sommarhalvåret än under vinterhalvåret då växtligheten tar upp mer vatten och evapotranspirerar.
  • Vegetationen på taken behöver regelbunden skötsel. På intensiva tak kan stödbevattning krävas medan extensiva tak oftast klarar sig väl med endast nederbörd.
  • Anpassa växtligheten på taket utifrån det lokala klimatet.
  • Vegetationsklädda tak bidrar med mer än bara dagvattenhantering; bättre luftkvalitet, minskat buller, ökad energieffektivitet, ökad biologisk mångfald med mera.

Drift och underhåll

  • Följ kontinuerligt hur vegetationen utvecklas under anläggning.
  • Löpande underhållning inkluderar kompletterande plantering, ogräsrensning, och eventuell bevattning. Även kontroll och rensning av stuprör, hängrännor och dräneringsstrukturer bör ske kontinuerligt.

Tillsyn

Exempel på punkter som bör undersökas vid tillsyn:

  • Hur underhålls vegetationen på taket och med vilka intervall?
  • Rensas taket från ogräs och invasiva arter?
  • Är vattenavledningen från takytorna obehindrad? Rengörs och sköts rännor och andra avledningar vid behov?

Mer information om genomgång av dagvattenanläggning finns i Grönatakhandboken – Vägledning, främst sid. 31–38 samt i Grönatakhandboken – Del 2 Betong, isolering och tätskikt sid. 121.

Goda exempel

Produkter & Tjänster ANNONSER

Annonserade produkter och tjänster visas här.

Läs mer

Nedan hittar du de senaste artiklarna och expertsvaren på VA-guiden om vegetationsklädda tak.

Illustrationer

Illustrationer över anläggningen får fritt användas i dagvattenutredningar, rapporter, m.m. så länge du refererar till VA-guiden. Tryck på bilderna för att förstora dem.