I en ny guide framtagen inom dagvattenprojektet SODA ges förslag på olika policyverktyg, riktade till olika aktörer inom dagvattenprocessen, som ska gynna samverkan och stödja lösningar på kvartersmark.
Det långsiktiga målet med dagvattenprojektet SODA är att åstadkomma fler dagvatten- och skyfallslösningar på kvartersmark som ger en ökad robusthet mot klimatförändringar, både i den befintliga miljön och vid nybyggnation. I en av det Vinnova-finansierade projektets delstudier har man utvecklat en ny policyguide som ska gynna samverkan och stödja lösningar på kvartersmark.
VA-guiden har ställt några frågor till Anders Kyrkander, projektledare vid RISE som varit ansvarig för utvecklingen av den nya policyguiden.
Vad har varit ert mål med studien?
– Det är många olika aktörer som involveras i arbetet med dagvatten, och ingen av dem har möjlighet att ta ansvar för helheten. Olika aktörer styrs av olika lagrum, och lagstiftningen i sig skapar få incitament till innovativa lösningar, eller möjligheter att fördela ansvaret på ett sätt som passar situationen. Tanken med policyguiden är att ge en palett av styrmedel, spridda mellan dagvattenprocessens aktörer, som sammantaget gynnar samverkan och stödjer lösningar på kvartersmark.
Kan du berätta om de intervjuer och workshops som ni genomförde?
– För att hitta och testa möjliga policys har vi genomfört intervjuer med byggföretag, fastighetsägare, teknikleverantörer, VA-verksamheter och olika delar av kommunernas samhällsbyggnadssektor. RISE och Skövde kommun genomförde också en workshop, där deltagarna ombads diskutera vilka typer av policys och arbetsformer som skulle underlätta bra lösningar på dessa.
Finns det någon särskild lärdom som du med dig från samtalen med de olika aktörerna?
– Att de artefakter i form av lagstiftning, nämnder, förvaltningar och ägogränser vi organiserar oss efter inte sällan styr vårt tänkande så mycket att vi tappar helt grundläggande saker, som att vatten rinner neråt och att den som råkar inneha lägsta punkten blir innehavare av ett problem alldeles oavsett vems ansvaret varit på vägen dit.
Vad skulle du säga håller tillbaka en implementering av innovativ hållbar dagvattenhantering idag?
– I första hand lagstiftarnas beröringsskräck gentemot tekniska egenskapskrav och funktionskrav i samhällsplaneringen. Det är långt mellan de globala mål som samhällsbyggarna förväntas lösa och de redskap riksdagen förser dem med. Men också det sätt vi tillåter speciallagstiftningen styra vårt sätt att organisera oss och våra processer. Det finns mycket effektivitet att hämta i ökad kapacitet för nätverksstyrning och icke-hierarkiska arbetsmetoder, men som i hög utsträckning fastnar i nämnds och förvaltningsstrukturen idag.
Kan du ge några exempel på policyverktyg som föreslås i guiden?
– Ett exempel på verktyg är möjligheter att använda sig av en kombination av diversifierade modeller för exploateringsbidrag och anslutning till VA-nät för att förbättra kalkylen för den fastighetsägare som väljer att ta delansvar för dagvattenhanteringen. Vi föreslår också poängsystem för hur väl ett projekt följer kommunens riktlinjer, poäng som sedan används i kommande upphandlingar och bifogas vid referenstagning.
Kan verktygen även användas till att underlätta arbetet med dagvattenåtgärder i befintlig miljö?
– Guiden har en tyngdpunkt vid nybyggnation, men exempelvis de delar som handlar om detaljplan och om kommunens kapacitet är hjälpsamma även för den befintliga bebyggelsen.
Hur kommer ni att arbeta vidare med policyguiden i steg 3 av SODA?
– Vi kommer tillsammans med bland annat Götene och Skövde kommun att genomföra processkartläggning och utifrån den lokala situationen, kapaciteten och behoven utforska vilken policymix som skulle underlätta deras ambitioner kring en hållbar dagvattenhantering.
Ladda ner den fullständiga policyguiden här (öppnas i ny flik).
