Träd i skelettjord

Synonymer: Trädväxtbädd

Skelettjordar har flera användningsområden. Skelettjorden fördröjer och renar dagvatten men skapar även en god miljö för träd att växa i trots omgivande hårdgjorda ytor. Dagvattnet leds oftast till anläggningen via rännstensbrunnar med sandfång, men variationer finns. Dagvattnet renas då det infiltrerar genom skelettjorden, men även med hjälp av växtupptag. Om vattnet kan perkolera genom underliggande material kan även lösta partiklar avskiljas. Överskott av dagvatten avleds normalt vid dräneringsledning.

Skelettkonstruktioner anläggs främst i syfte att ge bärighet och goda förutsättningar för växtlighet (ofta för stadsträd). Själva skelettjorden består av makadam som blandas med kompost eller exempelvis biokol, även så kallad kolmakadam. Skelettjordar anläggs på kvartersmark eller allmän platsmark för att ta hand om dagvatten från exempelvis gator, parkeringar, gångvägar och tak.

Dimensionering

Ytbehovet är kring 5 – 20 % av den hårdgjorda avrinningsytan, vilket beror av jordens porvolym. Minsta anläggningsdjupet bör vara cirka 0,5 m.

Fyllningen bör ha en porositet på ca 30 % och rymmer i storleksordningen 3-4 m³ vatten per träd.

Storleken på trädgropen får inte vara för liten, utan behöver vara tillräckligt stor för att trädet ska kunna utveckla sitt rotsystem.

Reningseffekt

I skelettjordar avskiljs antagligen sediment och därmed partikelbundna föroreningar mycket väl, ca 55-90 %, dock medför detta en hög risk för igensättning. Rening av lösta föroreningar beror mycket på materialvalet och underhåll av skelettkonstruktionen. Reningen bedöms bli högre om man utformar skelettkonstruktionen nedsänkt (som en regnbädd) och kan infiltrera dagvattnet genom växtjorden/filtermaterialet.

Reningskapacitet i olika dagvattenanläggningar. StormTac (ver. 2022-01-19).

Projekteringsanvisningar

Göteborgs stad har tagit fram projekteringsanvisningar med fokus på växtbäddar för träd i stadsmiljö: Teknisk handbok Göteborgs stad (v 2023:1).

Även Stockholms stad har tagit fram projekteringsanvisningar.

Viktigt att tänka på/tips

• Led in dagvattnet via anordningar med sandfång för att minska risken för igensättning
• Om dräneringsledningen placeras en bit över botten av skelettjorden kan ett vattenmagasin och ett sedimentationsmagasin skapas
• För att säkerställa tillräckligt med gasutbyte i marken placeras brunnar med luftningsfunktion

Drift och underhåll

• Brunnar behöver rensas regelbundet för obehindrad vattenföring och syretillförsel, framför allt för skelettjordar under tät beläggning.
• Skelettjord med dagvatten innehållande en stor föroreningsbelastning behöver bytas ut med jämna intervall för att förhindra igensättningar.
• Löpande skötsel av grönska.

Tillsyn

Exempel på punkter som bör undersökas vid tillsyn är:

• Är brunnen till anläggningen igensatt?
• Hur mår växtligheten?

Goda exempel

• Skelettjord i Bromma
• Skelettjord till 100-årig allé i Stockholm

Produkter & Tjänster ANNONSER

Länksamling

• Hållbar dagvattenhantering i Stockholms stad – Skelettjord (Stockholm Vatten och Avfall)
• Lämplig volym för skelettjord i hårdgjord miljö? (VA-guiden)
• Risk för näringsläckage vid gödsling av skelettjord? (VA-guiden)
• Välj rätt träd till växtbädden (VA-guiden)
• Utformning och dimensionering av anläggningar för rening och flödesutjämning av dagvatten (SVU-rapport nr 2019-20, Thomas Larm och Godecke Blecken) sid. 72- 76 
• Levande stadsrum – en handbok i Blågröngrå system (Edge) sid. 52. 

Läs mer

Nedan hittar du de senaste artiklarna och expertsvaren på VA-guiden om skelettjordar.

Illustrationer

Illustrationer över anläggningen får fritt användas i dagvattenutredningar, rapporter, m.m. så länge du refererar till VA-guiden. Tryck på bilderna för att förstora dem.