För ett par månader sedan publicerade branschorganisationen Svenskt Vatten ett nytt förslag för hur kommunala föreskrifter kan utformas för användning av den allmänna VA-anläggningen. En ny indelning för spill- och dagvatten samt flera nya förslag för bättre drift och skydd av VA-systemet har tagits fram.
Den 5 november antog ministerrådet det nya avloppsdirektivet. Sverige har 30 månader på sig att införa det i svensk lagstiftning. Direktivet innehåller bland annat förändringar som att mindre tätorter omfattas, mikroföroreningar ska renas och krav på energineutrala reningsverk senast 2045.
Gästexpert Hans Carlsson, processpecialist på företaget Avvatech, svarar på frågor om hur man kan tänka för att optimera och energieffektivisera biosteget i ett avloppsreningsverk.
I en ny studie vid Stockholm universitet har forskare tittat på nettotillförseln av kväve och fosfor från land och inlandsvatten till Östersjön. Resultatet visar att mineralgödsel utgör den dominerande källan till näringsämnen och att det kommer ta tid innan man kan se effekter av vidtagna åtgärder för att minska belastningen. Under
Jonas Christensen från Ekolagen Miljöjuridik svarar på frågan om det finns juridiska hinder att ansluta ett §6-område till ett kommunalt avloppsreningsverk som har driftsproblem? FRÅGA I ett bebyggelseområde med ca 25-30 bostadshus har VA-frågan hittills lösts med små avlopp och egna dricksvattenbrunnar. Kommunen har nu i sin behovsbedömning kommit fram
Avloppsreningsverkens luftare i det biologiska reningssteget drar mycket energi. Resultatet från projektet Rent Blås visar att de bör bytas och rengöras med jämna intervall för att minska elanvändningen. I slutrapporteringen av projektet, Rent blås, konstaterar man att luftare i den biologiska reningen kan stå för upp till 50 % av
Tretton års utvärdering av spillvattenvåtmarker som en del av reningsprocessen vid avloppsreningsverk visar på långtgående rening av avloppsvatten. Spillvattenvåtmarker ger goda möjligheter till reducering av näringsämnen och mikroföroreningar. Spillvattenvåtmarker som ett sista reningssteg i kommunal avloppsvattenrening finns på minst fyra platser i Sverige sedan 1990-talet. Anläggningarna tillsammans med traditionella processer
Vad gör man med ett gammalt reningsverk som ska bytas ut? Det är frågan som Ulricehamns kommun har ställt sig. Kommunen gör nu en utlysning bland arkitekter och designer som ska få ge förslag på hur platsen kan gestaltas och användas då reningsverket ska tas ur bruk. Nuvarande avloppsreningsverk
För drygt fyra år sedan sökte Uppsala Vatten nytt tillstånd för utbyggnad av avloppsreningsverket i Uppsala. Ärendet är fortfarande inte avgjort. Regeringen har beslutat att inte göra något undantag från icke-försämringskravet för recipienten men Vattenmyndigheten ska dock se över statusklassificeringen för miljökvalitetsnormerna med hjälp av ny mätdata och vägledning. Det
