Framtiden väntas innebära kraftigare och mer vanligt förekommande skyfall som kommuner och andra aktörer måste planera för. Som ett steg i ett att uppnå en väl fungerande skyfallsplanering i Västerbotten har länsstyrelsen tagit fram skyfallskarteringar för 30 tätorter i länet. VA-guiden ringde upp klimatanpassningssamordnare Bodil Englund för att ta reda på mer.
Som klimatanpassningssamordnare arbetar Bodil med att samordna och stödja det regionala och lokala arbetet med klimatanpassning i länet. Det innebär att vara en stödjande funktion och lyssna in vad det finns för olika behov hos kommuner och andra relevanta aktörer vad gäller klimatanpassning.
– Det kan t ex innebära att ta fram olika former av kunskaps- eller planeringsunderlag samt att anordna utbildningar och konferenser, berättar Bodil.
Ekonomi en viktig faktor
En orsak till att skyfallskarteringen blev verklighet var att Länsstyrelsen fick i uppdrag att sammanställa vilka regionala geografiska data kring klimatanpassning som fanns tillgängligt.
Länsstyrelsen ringde därefter upp kommunerna i länet och frågade om medvetenheten kring det befintliga materialet, i vilken grad kommunerna använde sig av underlaget samt om behov fanns för ytterligare data.
– Flera kommuner uttryckte behov av att analysera sina tätorter utifrån kraftigt regn och att brist på ekonomiska resurser var ett hinder för att de själva kunde ta fram detta underlag. Vi undersökte därför möjligheten för länsstyrelsen att ta fram skyfallskarteringar till länets kommuner, berättar Bodil.
Enligt Bodil var Länsstyrelsens initiala mål att kartera huvudtätorten i varje kommun, totalt 15 orter. Efter ytterligare dialog med kommunerna och en ekonomisk kalkyl kunde Länsstyrelsen till slut utföra skyfallskartering för totalt 30 orter vilket också motsvarade den efterfrågan som fanns från kommunerna.
En höjdmodellsbaserad skyfallskartering
Bodil berättar att man i skyfallskarteringen delvis tagit hänsyn till befintligt ledningsnät.
– Detta är en höjdbaserad modell där man gjort ett schablonmässigt avdrag (10-årsregn) för ledningsnätet då den faktiska kapaciteten i ledningsnätet inte fanns tillgänglig.
I de mest grundläggande skyfallskarteringarna nyttjas endast topografin för att avgöra var vatten kan bli stående vid ett skyfall. I en mer detaljrik skyfallskarteringen tas hänsyn till det faktiska ledningsnätet och markavrinningen. Länsstyrelsens skyfallskartering hamnar således någonstans mittemellan vad gäller precision. Skyfallskarteringen för de 30 orterna i Västerbotten är utförd med ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,3 samt utifrån ett så kallat Köpenhamns-regn. Det sistnämnda regnet motsvarar samma nederbördsvolym och intensitet som drabbade Köpenhamn 2011, då 155 mm föll under två timmar.
Förhoppningar om att fler ska få nytta av underlaget
Tanken är att kommunerna ska använda skyfallskarteringen i sin fysiska planering och att det ska underlätta skyfallsplaneringen vad gäller att avgöra var förebyggande åtgärder är mest effektiva att implementera. Bodil hoppas också att karteringen kan komma andra aktörer till del nytta, såsom exempelvis byggherrar.
– Även länsstyrelsen har användning av underlaget i vårt arbete bl a i samband med samråd och granskning av detalj- och översiktsplaner.
Mer inom samma ämne:
– Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall, Länsstyrelserna 2018
– Hemsida och rapport för den skyfallsintresserade, DHI 2018
– Vägledning för skyfallskartering, MSB 2017
