Skyfallshantering från plan till praktik – Guldkorn från Vatten Avlopp Kretslopp 2019

Den 13-14 mars 2019 samlades över 500 personer från va-branschen på Hotel Tylösand för att öka sin kunskap, utbyta erfarenheter och idéer under VA-guidens konferens Vatten Avlopp Kretslopp. Här sammanfattas några av de guldkorn som ur dagvattensynpunkt presenterades i Halmstad.

Under Vatten Avlopp Kretslopp (VAK) 2019 deltog fler än 70 föreläsare som bidrog med intressanta föredrag inom sina respektive expertområde. Undertecknad har naturligtvis fokus på föredragen med dagvatteninriktning och gör här sammanfattar jag här några av alla de guldkorn till föredrag som presenterades under konferensen. Åhörarkopior från samtliga presentationer från VAK 2019 hittar du här.

De första guldkornen från 2019 års konferens sammanfattas föredragen från delseminariet Skyfallshantering – från plan till praktik. 


Vägledning för skyfallskartering – Erik Bern, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Erik Mårtensson, DHI

”En skyfallskartering säger ingenting om konsekvensen av ett skyfall, bara var vattnet hamnar.”

Erik Bern, MSB och Erik Mårtensson, DHI gav en introduktion till den vägledning för skyfallskartering som tagits fram för att vara ett stöd i kommunernas arbete med skyfallsplanering. Framtagande av en skyfallskartering ofta utgör ett första steg i en sådan planering.

Vägledningen är ett resultat av ett regeringsuppdrag med syftet att ta fram en metod för kartering och konsekvensanalyser av skyfall i tätbebyggelse. I vägledningen beskrivs ett antal olika karteringsmetoder som Erik Mårtensson under föredraget beskrev närmare.

  1. Lågpunktsanalys i GIS – Den enklaste formen av kartering, där geografiska höjddata används för att identifiera lågpunkter i terrängen. Metoden tar inte hänsyn till regnets storlek eller hydraulik. Flödesvägar som skapas av eventuell dämning visas inte. Ingen hänsyn tas till ledningsnätet. Arbetsinsatsen är 1 vecka inklusive bearbetning och presentation av resultat.
  2. 2D markavrinningsmodell – En metod som tar hänsyn till regnets storlek och variation, både tidsmässigt och geografiskt. Flödesförloppen beräknas dynamiskt med hänsyn till eventuell dämning samtidigt som hänsyn tas till variation markinfiltration. Avledning via ledningsnät hanteras med ett schablonmässigt regnavdrag. Metoden bör begränsas till att studera avrinningen för regn med återkomsttid större än 100 år. Det innebär också att metoden endast är lämplig för att identifiera åtgärder i terrängen. Indata som behövs är höjddata, markanvändning, jordartskarta och regndata. Arbetsinsatsen uppgår till 1-4 veckor beroende på områdets storlek och hur många områden som ska hanteras samtidigt.
  3. 2D markavrinningsmodell kopplad till ledningsnätsmodell – Samma metod som ovan men där hänsyn även tas till dynamiken i ledningsnätet. Till skillnad från metoden med endast markavrinningsmodell går det att studera alla typer av regn och alla typer av åtgärder, både under och ovan jord. Det innebär dock en större arbetsinsats och resultatet beror mycket på kvaliteten på underlag och kalibrering av modellen. Indata som behövs är höjddata, markanvändning, jordartskarta och regndata samt ledningsdata. Arbetsinsatsen kan uppgå till mer än 4 veckor beroende på ortens storlek, ambitionsnivå (kalibrering) och kvalitén på underlag. Om kommunen redan har en ledningsnätmodell tillkommer endast några arbetsdagar.

Enligt Erik Mårtensson är det viktigt att komma ihåg att en skyfallskartering inte säger någonting om konsekvenserna av ett skyfall utan endast var vattnet hamnar. Nästa steg, efter att en skyfallskartering, är därför att genomföra en konsekvensanalys som visar var åtgärder behövs och hur man bör prioritera.

Det går att 2019 att söka statsbidrag från MSB för förebyggande åtgärder mot naturolyckor, vilket även inkluderar skyfallsåtgärder. Detta är ett bra stöd för att realisera de åtgärder som identifierats med hjälp av en skyfallskartering. Mer information hittar du på MSBs hemsida.

Du hittar vägledningen i sin helhet här.


Så kan vi tillsammans göra plats för vattnet – Kristina Hall VA SYD

”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.”

Det är en av slutsatserna från ett föredrag om hur VA SYD i Malmö arbetar med att göra plats för vattnet och skapa en medvetenhet för vattenfrågan i Malmö. Skyfallsexperten Kristina Hall från VA SYD berättade dels om kommunens strategiska skyfallsdokument, som anger att och hur kommunen ska arbeta med skyfallsfrågan, dels om konkreta åtgärder som staden vidtagit.

Kristina menar att det går att göra väldigt mycket med skyfallshantering även om man som kommun inte har resurserna att arbeta heltid med frågan. Som inspiration fick åhörarna därför ta del av både stora och små exempel på hur Malmö kommun och VA SYD arbetar med att synliggöra skyfallsfrågan och inspirera andra att vidta åtgärder för en mer skyfallssäker stad:

  • Webbsida till fastighetsägare med med tips och råd om vad som konkrett kan göras på den egna fastigheten.
  • Interaktiv karta som visar vilka skyfalls- och dagvattenprojekt som kommunen och VA SYD arbetar med.
  • Dialog med både mindre och större fastighetsägare om vad som specifikt kan göras på den aktuella fastigheten. Kommunen ser även till att synas i olika sammanhang, såsom Stora Villamässan och Malmö Garden show.
  • Ekonomiska styrmedel i form av alla fastighetsägare får 2500 kr för varje stuprör som kopplas bort. Man ser just nu även över hur va-taxan kan användas för att inspirera till mer lokalt omhändertagande dagvatten.
  • Plåtar på rännstensbrunnar för att kunna styra vattnet från högt belastade delar av ledningsnätet till delar som är mindre belastade.
  • Skyltning för synliggöra redan existerande skyfallsåtgärder. Kristina poängterar att det är bättre med en enkel skylt som sätts upp än en allt för avancerad som aldrig blir av.
  • Interna utbildningar för kommunen i syfte att stärka kunskapen om hur skyfallsfrågan kan hanteras.
  • Operativa handlingar, exempelvis i Malmös många viadukter och där det skulle kosta 20 miljoner per viadukt för att få bort vattnet. I det fallet är det enligt Kristina bättre att säkerställa att förflyttning av fordon och människor istället för att flytta på vattnet. Kommunen arbetar därför med att ta fram varningssystem som ska kunna sättas i brunnarna.
  • Stora skyfallsåtgärder såsom att två stora parker sänkts för att kunna omhänderta skyfall.

Du hittar mer information Malmö stads skyfallsplan här. VA SYDs hemsida riktad till fastighetsägare, tillsammans gör vi plats för vattnet hittar du här.


Klimatanpassning i Getinge – översvämningsskydd, naturvård och rekreation på en och samma gång – Ellinor Waldemarson, Halmstad kommun

”Ett projekt som vi är stolta över i Halmstad.”

Översvämningsskyddet i orten Getinge fick åhörarna veta mer om i föreläsningen av kommunekologen Ellinor Waldemarson. Genom Getinge rinner Suseån, som vid flera tillfällen under 2000-talet svämmat över sina bräddar och resulterat i att bebyggelsen hotats av översvämning. Halmstad kommun valde därför att 2010 påbörja ett utredningsarbete för hur bebyggelsen skulle kunna skyddas från framtida översvämningar. Utredningen landade i ett förslag om en 1,5 km lång vall. Delar av Getinge samhälle ansåg dock att förslaget enbart skulle innebära en avskärmning från Suseån.

Ett kompletterande utredningsarbete påbörjades därför under våren och sommaren 2014 för att utreda hur området mellan Suseån och översvämningsskyddet skulle kunna bidra till rekreation och naturvård. I augusti samma år svämmade Suseån över efter ihärdigt regnande och orsakade översvämning i stora delar av Getinge.

I september 2014 var det val i Sverige. Till följd av översvämningen i Getinge fick klimatanpassning stort utrymme i den lokala politiska debatten. Detta resulterade vidare i att Halmstad kommun kom att avsätta sex miljoner kronor per år till klimatanpassningsåtgärder. Med de ekonomiska resurserna tillgängliga gick utredningsarbetet med översvämningsskyddet snabbt. Det var samtidigt viktigt att i processen inte glömma bort naturvårds- och rekreationsaspekten av översvämningskyddet. För att säkerställa att även dessa delar fanns med under hela processen var det viktigt att tydligt definiera naturvård och rekreation i de ansökningar om bidrag som gjordes i samband med projektets start.

Översvämningsskyddet är utformat som en vall med en lerkil. Uppströms finns varningssystem som varnar räddningstjänsten då risk för höga flöden föreligger. Det finns dessutom två portar i vallarna på båda sidor av Suseån för att skyddet ska kunna fungera vid tre olika scenarion:

  1. Suseån stiger på grund av nederbörd uppströms. Portarna stängs.
  2. Suseån stiger samtidigt som att det regnar kraftigt i Getinge – Portarna stängs och dagvatten i Getinge pumpas över vallen till ån.
  3. Det regnar enbart lokalt i Getinge, dagvatten måste kunna transporteras ut från orten. Portarna, som då utgör lågpunkter förblir öppna.

Du hittar bilder och ritningar på skyddet här.


Försäkringsbranschen om hållbart byggande och stigade vattennivåer – Staffan Moberg, Svensk Försäkring

”Kostnaderna för översvämningsskador är i genomsnitt 200-300 miljoner per år.”

Staffan Moberg, jurist och expert inom klimatanpassningsfrågor på branschorganisationen Svensk Försäkring, gav åhörarna en inblick i försäkringsbranschens syn på problematiken kring stigande vattennivåer.

Skadorna till följd av översvämning uppgår i genomsnitt till omkring 2000-3000 i antal per år. Detta motsvarar en kostnad på ungefär 200-300 miljoner kronor. Enligt Staffan är detta en kostnadsnivå som försäkringsbranschen klarar av att hantera. I och med klimatförändringarna bedöms dock problemen med översvämningar öka vilket gör det viktigt att planera för framtiden redan idag för att undvika att antalet skador ökar.

Översämning ingår generellt i alla försäkringar och försäkringsbranschen vill enligt Staffan fortsätta kunna erbjuda ett gott skydd mot översvämningar. Det stora försäkringstekniska problemet är dock vad som kallas för plötslig och oförutsedd skada. Det är själva grunden för en försäkring. Vet man om att något kommer att hända, går det inte att försäkra mot det. Vet man däremot att något kan hända, så finns möjligheten att försäkra. Detta gäller även försäkringar mot översvämningar. Skulle ett visst område drabbas av översvämning år efter år kommer det området i slutändan att inte kunna försäkras. Detta påverkar både befintlig bebyggelse, och var ny bebyggelse kan lokaliseras och vilket material som kan användas.

En brist inom klimatanpassningsområdet är enligt Staffan att man ofta endast tittar på ny bebyggelse och att fokus vad gäller ansvarsfrågan är den enskilda fastighetsägarens ansvar. Det gäller både klimatanpassningsutredningen från 2017 och i regeringens klimatanpassningsstrategi.  Istället krävs det mer samverkan mellan kommun, staten och fastighetsägare.

Vad behöver då göras? Enligt Staffan måste arbetet med klimatanpassning i kommunerna påbörjas redan nu. Detta innebär kommunal planering som omfattar risk och sårbarhetsanalyser kopplat till översvämning. Utgångspunkten bör vara livslängden för byggnader, alltså hur länge byggnaden ska kunna stå där de står. Även hela va-systemet måste tas med i beaktande. Det kan också blir aktuellt att börja planera för ett tillbakadragande av bebyggelse från exempelvis utpekade lågpunkter.


Åhörarkopior från samtliga presentationer från VAK 2019 hittar du här.