Slamhantering var temat för den digitala träffen som Avfall Sveriges slamnätverk arrangerade den 4 juni tillsammans med VA-guidens kretsloppsnätverk – små avlopp i kretslopp. VA-guiden delar åhörarkopior och sammanfattar några programpunkter från dagen.
Nätverksträffen som av förklarliga skäl blev digital, erbjöd en fullspäckad agenda. Träffen drog en rekordpublik med hela 84 entusiastiska deltagare från norr till söder, en bra mix av deltagare från både avfall, miljö samt VA-sidan precis som det ska vara på en nätverksträff.
Nytt på slam- och avfallsfronten
Som vanligt fick vi en fin sammanfattning av aktuella frågor på slam- och avfallsfronten av vår värd Jenny Westin på Avfall Sverige. Jenny berättade bland annat att själva begreppet hushållsavfall ersätts med termen kommunalt avfall och att definitionen för kommunalt avfall inte kommer innefatta avfall från septiktankar, avloppsnät och avloppsrening. Detta är en anpassning till EU:s definitioner. Men eftersom syftet inte är att ändra kommunens ansvar införs en ny bestämmelse som innebär ett kommunalt ansvar för fraktioner från enskilda avlopp som är dimensionerade för högst 25 personekvivalenter (pe). Ändringarna träder i kraft 1:a augusti 2020. Frågan ställdes genast:
– Vad blir konsekvenserna för dagens hämtning och tömning med den nya avgränsningen på 25 pe?
Svar från Jenny Westin: I de flesta sammanhang blir det inga konsekvenser eller förändringar jämfört med hur kommunerna hanterar det idag. Egentligen är detta bara ett förtydligande av den avgränsning som många kommuner redan tillämpat för vad som utgör hushållsavfall inom det kommunala ansvaret.
Utgångspunkten är skrivningar i myndighetsföreskrifter och förslag till allmänna råd: HVMFS 2016:17. I dessa allmänna råd avser tillämpningen av vissa bestämmelser i miljöbalken och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) på avloppsanordningar för behandling av hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade för upp till 25 pe.
I HaV:s ”Små avloppsanläggningar: Handbok till allmänna råd” gjordes denna förklaring: Med små avlopp avses avloppsreningsanläggningar byggda med sådan teknik som är avsedd för endast ett eller ett fåtal hushåll. Det gemensamma för dem är att de, oavsett organisatorisk form, nästan alltid kommer att handläggas av kommunernas miljönämnder. Detta betyder att anläggningar där såväl privatpersoner som samfälligheter är verksamhetsutövare kan innefattas. De allmänna råden avser avloppsanordningar dimensionerade för upp till 25 pe.
Utifrån denna skrivning om 25 pe (som kan omsättas till ca 5 hushåll om 5 personer per hushåll) kan man ha som riktmärke att slammet från enskilda avlopp upp till cirka 5 hushåll utgör hushållsavfall och därmed omfattas av kommunalt avfallsansvar.
Hållbar slamhantering
Under denna programpunkt hörde vi Mats Johansson från Ecoloop om betänkandet Hållbar slamhantering som precis hade varit ute på remiss. Mats som arbetat som sekreterare i utredningen gav oss en genomgång av de olika förslagen i utredningen och vad de skulle innebära för slamhanteringen i Sverige. Vi fick bland annat höra om de två alternativ för slamhantering som utredningen föreslog, dels ett heltäckande slamspridningsförbud och dels förbud men med undantag för spridning av hygieniserat och kvalitetssäkrat slam.
Utredningen är omfattande så Mats tips är att läsa sammanfattningen och förslagsrutor för varje kapitel samt hela kapitel 14. Du hittar även en längre intervju med Mats om slamutredning i VA-podden #13.
Vi fick också höra om Avfall Sveriges remissvar och synpunkter kring förslagen i utredningen. Till exempel ställer sig Avfall Sverige i första hand bakom alternativ 2, vad gäller dvs spridningsförbuden dvs förbud men med undantag för spridning av hygieniserat och kvalitetssäkrat slam.
I en mentiövning med alla medverkande på nätverksträffen ställdes frågan om vilket alternativ av slamhantering som de förordar, där 1 = totalförbud för slamspridning, 2 = förbud men med undantag för spridning av hygieniserat och kvalitetssäkrat slam och 3 = vet ej. Det visade sig bli en klar övervikt på alternativ 2, vilket det även verkar vara i de remissvar som lämnats nationellt till betänkandet.
Resultat från långliggande slamspridning i Skåne samt färska studier om antibiotikaresistens
Av Hans Bertil Wittgren, forsknings- och utvecklingschef VA SYD fick vi en genomgång av de fältförsök med slamgödsling av åkermark som sker i Skåne. Försöken har pågått sedan 1981 och det är kommunalt slam från Malmö och Lund som sprids på åkermark i Petersborg och Igelösa. En ny rapport för perioden 1981-2018 väntas snart att publiceras och resultaten från studierna visar på:
- Ökad skörd
- Ökat innehåll av växttillgänglig fosfor i jorden
- Ökat innehåll av organiskt material i jorden
- Inga effekter på innehållet av tungmetaller i grödor
- Inga/små effekter på innehållet av tungmetaller i jorden
Vi fick även höra om de undersökningar som genomförts vad gäller mikroplaster och läkemedelsrester i slam. Resultaten pekar på att slamgödsling inte verkar orsaka förhöjda halter av mikroplast i jorden och inte heller man kan inte heller se att långvarig spridning av avloppsslam på åkermark leder till tydliga förändringar i jordbakteriers resistensmönster. Den sistnämnda studien om antibiotiskaresistens håller på att granskas för publicering i detta nu, men kan du inte vänta finns den på engelska här.
Alternativt omhändertagande av slamavskiljarslam
I denna inledning till ämnet fick vi en redogörelse av Jenny Westin om att det blir allt svårare för avfallsorganisationer att få lämna externslam till reningsverk, inte minst Revaq-certifierade verk. Höga Cd/P-kvot, dött slam och stötvis belastning är problem för reningsverken och man kan bara konstatera att det finns få alternativ till behandling och avsättning än till reningsverk.
Vilka möjligheter för alternativt omhändertagande finns det då? Vi fick en kort genomgång av några alternativ:
- Lokala kretsloppslösningar
- Pyrolys
- Förbränning (sam- eller monoförbränning)
- Andra metoder kräver ofta högre ts-halt
- Mobil avvattning/deltömning vid tömning
- Avvatnningscontainer
- Avvattning i särskild avvattningsanläggning
- Frystorkning
Det finns även två nya rapporter om slamtömningstekniker, dels en jämförelse mellan heltömning och mobil avvattning med polymer och ett tillägg till en rapport om tvåfackstömning som Avfall Sverige tagit fram (kan laddas ned på Avfall Sveriges hemsida om man är medlem hos dem).
Avfall Sverige är också snart klara med en guide om val av tömningsmetod som jämför flera viktiga aspekter som driftsäkerhet, användarperspektiv, arbetsmiljö, miljö, ekonomi, logistik och juridik, så håll utkik.
Pyrolys av slam
Gunnar Thelin på Ekobalans berättade om processen med pyrolys av slam och hur man får biokol. Själva pyrolysprocessen innebär att man exponerar organiskt material för hög temperatur i syrefri atmosfär och materialet bryts till gaser och tjäror i gasform samt biokol, detta helt utan att förbränning sker. Pyrolysen ger en god avskiljning av kvicksilver och kadmium och ger en smittfri slutprodukt i form av biokol som kan användas som gödsel- och jordförbättringsmedel.
Gunnar Thelin om pyrolysprocessen:
”Enkel process som kan bli lönsam även i liten skala”
Många på träffen verkade nyfikna och ställde frågor kring denna typ av hantering för externslammet.
Information om Skånefrös anläggning
Tillsammans med Sven-Olof Bernhoff från Skånefrö kunde vi börja med att konstatera att det planerade studiebesöket vid Hammenhöganläggningen får ske en annan gång. 
Vi fick ändå en mycket intressant genomgång med bilder av hur anläggningen fungerar och bakgrunden till idéerna för pyrolysanläggningen. Skånefrö som är ett nära 100 år gammalt företag producerar allt sitt utsäde och fröer själva. Det blir en hel del restprodukter som frö-, skal-, och spannmålsrester från produktionen och av dessa rester gör man pellets som man både använder till uppvärmning av sin egen anläggning men också gör biokol av. Vi fick också lära oss att det är skillnad på ”biokol och biokol” då det finns olika klasser för kolet.
I Hammenhögsanläggningen har man redan testat att köra trädgårdsavfall och värmepellets med goda resultat. Testförsök med torkat slam skulle göras under v 25 och man planerar även inom kort att testa pyrolys av alger.
Trelleborgs funderingar kring avvattning transportabelt avvattningsverk
I sista presentationen innan Avfall Sverige sammanfattade dagen fick vi höra Torbjörn Jönsson, Trelleborgs kommun som brottas med en del frågor kring slamhanteringen. I Trelleborg har man problem med att avvattnarbilen inte håller måttet och man får sk ”dött slam” till reningsverket, dessutom kommer slamleveranser att stoppas till reningverket då det ska ske en ombyggnation. Många funderingar har uppkommit:
- Dött slam, sköter abonnenterna sina anläggningar? Hur kontrollerar vi detta?
- Klagomål på återfört vatten från avvattnaren
- Hur kan vi säkra insamlingsflödet i väntan på utbyggnad?
- Vilket är det mest insamlings/kostnadseffektiva sättet att hantera slammet?
Trelleborg funderar om en lösning kan vara en containermatad slamavvattnare och ställde frågan om någon i slamnätverket har erfarenhet av en sådan anläggning, både ur ett ekonomiskt och arbetsmässigt perspektiv.
Avslut och sammanfattning
Dagen avslutades med diskussion och erfarenheter kring alternativa tekniker som samlades upp i olika mentiövningar.
Vi tackar Avfall Sveriges slamnätverk för en oerhört slamrik och trevlig träff. Nästa tillfälle att träffas IRL eller digitalt, planeras till november/december 2020 men då i Kretsloppsnätverkets regi med fokus på små avlopp i kretslopp. Kontakta gärna [email protected] redan nu om ni har förslag på något ämne eller tema som ni vill ha på träffen.
Väl mött!
Presentationerna från dagen
Introduktion och nyheter, Jenny Westin Avfall Sverige
Betänkandet Hållbar slamhantering, Mats Johansson, Ecoloop
Avfall Sveriges synpunkter, Jenny Westin, Avfall Sverige
Resultat från långliggande slamspridning i Skåne samt färska studier om antibiotikaresistens, Hans Bertil Wittgren, VA SYD
Inledning alternativt omhändertagande av slam, Jenny Westin, Avfall Sverige
Pyrolys av slam, Gunnar Thelin, Ekobalans
Information om Skånefrös anläggning, Sven-Olof Bernhoff, Skånefrö
Trelleborgs presentation, Torbjörn Jönsson, Trelleborgs kommun
