Elin Ulinder på RISE forskar om bergkrossmaterial för avloppsrening. Tidigare fanns bara naturgrus att använda i avloppsbäddar men eftersom naturgruset är en ändlig resurs så är målet att kunna använda mer krossat berg istället. I podden berättar Elin om vad man kommit fram till i de olika studierna och vad myndigheten bör tänka på.
Här intervjuas Elin Ulinder av VA-guidens VD Maja Englund. Längst ner hittar du de rapporter om bergkross som nämns i podden.
Höjdpunkter ur podden:
Genom åren har studier på bergkross och naturgrus gjorts både som kolonnförsök och på en anläggning med två markbäddar i drift i full skala. En av markbäddarna innehåller naturgrus och den andra bergkrossmaterial.
Resultat som ses från studierna är att när det gäller BOD så blir reningen snabbt hög, både för bergkross och naturgrus. När det gäller fosfor så tyder kolonnstudien på att bergkross ger mindre reduktion av fosfor än naturgrus. I fullskalestudien fungerar markbäddarna mer som en efterpolering eftersom anläggningen föregås av kemfällning. Jämför man bergkross och naturgrus då i dessa bäddar så verkar båda fungera bra som ett efterbehandlingssteg av fosfor.
Kolonnstudien tyder på att reduktionen av smittämnen är bra i båda materialen. Men för naturgrus så gick det snabbare att nå en hög och stabil smittämnesreduktion.
För små avlopp kan det vara svårt att använda en befintlig fraktion ur bergmaterialproducenternas sortiment. För naturgrus brukar fraktionen 0-8 mm användas till små avlopps reningsbäddar, och den brukar fungera bra. Men när det gäller bergkross så brukar fraktionen 0-8 mm innehålla för mycket finmaterial (dvs material med en diameter under 0,063 mm), så att bäddarna riskerar att sätta igen.
En vanlig fraktion i bergmaterialproducenternas sortiment är 2-4 mm bergkross, eller andra fraktioner som inte innehåller finare korn. För dessa fraktioner är istället risken att vattengenomsläppligheten blir för stor. Så för att hitta en fraktion som funkar bra som filtermaterial för små avlopp så kan det behövas att producenten hjälper till och blandar till rätt fraktion. Det kan till exempel behövas tvättning av materialet, omsortering eller blandning av olika material.
Tips till myndigheten:
Kolla om det finns en kornstorlekskurva framtagen för det aktuella bergkross-materialet som den sökande vill använda. Ta sedan den och jämför med rekommendationerna i rapporten från 2019, den har uppdaterade kornstorleksgränser som man bör hålla sig inom.
Om det inte finns kornstorlekskurva så kan man kolla om det finns mätning på långsiktig hydraulisk konduktivitet, LTAR. Materialet kan ses som godkänt om det har ett LTAR på 50-150 l/m2 och dygn.
Om man inte har något av ovanstående, så är det lite klurigare. Det skulle behövas mer forskning för att veta säkert vad som bör rekommenderas. Men generellt kan man säga att tvättat bergkrossmaterial med storlek 0-8 mm är bättre än otvättat. Det förutsätter att tvättningen inte tar bort för mycket av det finare materialet, utan bara, eller i alla fall i huvudsak, det som är mindre än 0,063 mm.
Ett otvättat material behöver inte alltid fungera dåligt. Uppfyller ett material kraven på kornstorlek eller LTAR så kan det anses vara bra oavsett om det är tvättat eller inte.
Relaterat
Elin Ulinder från RISE ny små avlopps-expert i VA-guidens panel
Kvalitetssäkring av bergkross och naturgrus som filtermaterial i markbäddar Rapport från RISE 2019
Rekommendationer för bergkross som filtermaterial i markbäddar Infoblad från RISE 2016
Bergkross och naturgrus som filtermaterial i markbäddar SVU-rapport, 2016
Markbäddars uppstartstid och påverkan på bäddens funktion vid användning av krossat berg Rapport från JTI, 2013
