Förslag på förbud av sedumarter kan få konsekvenser för gröna tak

Kaukasiskt fetblad. Foto: Vegtech. Anna Pettersson Skog, projektledare RISE. Foto: RISE.

Kaukasiskt och sibiriskt fetblad är två vanligt förekommande sedumarter på gröna tak i Sverige. Men arterna finns också med på Naturvårdsverkets förslag på landlevande invasiva främmande arter som bör förbjudas. Enligt Anna Pettersson Skog, expert på gröna tak vid RISE, är branschen bekymrad över ett eventuellt förbud eftersom det innebär att två av de mest tåliga arterna på gröna tak inte längre får användas.   

Naturvårdsverkets förslag till nationell förteckning över landlevande invasiva främmande arter innehåller ett antal arter som bedöms utgöra ett hot mot svensk inhemsk flora, däribland medialt uppmärksammade arter så som blomsterlupin och parkslide. Förslaget, som nyligen har varit ute på remiss, innebär att det bland annat kommer bli förbjudet att sälja och odla arterna i Sverige.

Två av de mest tåliga arterna på gröna tak

Två andra, kanske mindre kända, arter som finns med i förslaget till den nationella förteckningen är kaukasiskt och sibiriskt fetblad, detta på grund av deras förmåga att bilda mattor och skugga andra arter. De anses därför utgöra ett hot mot inhemska lågväxande växter såsom vit och gul fetknopp samt kärleksört, men även andra ettåriga arter samt mossor och lavar.

Kaukasiskt och sibiriskt fetblad är dock också vanligt förekommande i växtmattan på gröna tak, tack vare god uthållighet i torra miljöer. VA-guiden kontaktade Anna Pettersson Skog, hortonom och expert på gröna tak vid det statliga forskningsinstitutet RISE, om förslaget till förbud kan innebära några konsekvenser för de gröna takens framtid i Sverige och hur gröna tak-branschen ser på situationen.

– Branschen är bekymrade över förslaget. Ett förbud mot att använda kaukasiskt och sibiriskt fetblad i gröna tak skulle innebära att två av de mest tåliga arterna som används på gröna tak tas bort. Men branschen tror samtidigt att det kommer gå att hantera ett eventuellt förbud genom att använda andra arter, men som i sin tur kräver mer näring och vatten.

Förbud i rätt miljöer

Enligt Anna Pettersson Skog förstår branschen att det är ett problem om dessa arter får spridning i exempelvis fjällmiljö och andra miljöer med näringsfattigt jordlager, men man menar att problemet hade kunnat hanteras genom ett förbud i just dessa områden.

– Samtidigt borde spridningsrisken vara låg i urbana eller i näringsrikare naturmiljöer där kaukasiskt och sibiriskt fetblad utsätts för konkurrens av mer starkväxande arter. I de här miljöerna borde det vara ett mindre problem att fortsätta använda dessa sedumarter.

Ett förbud kommer också innebära ett förändrat sätt att odla gröna tak. Anledningen är att man idag använder växtdelar när man framställer gröna tak. När man skördar växtdelar för förökning så finns risken att man får med växtdelar även från kaukasiskt och sibiriskt fetblad.

– Man kommer att behöva byta metod för etablering, vilket innebär en användning av importerat frö i stället för lokalt producerat vegetativt förökningsmaterial, säger Anna Pettersson Skog.

Beslut om förteckning före årsskiftet

Om förslaget till företeckning blir verklighet kommer det inte att innebära ett omedelbart förbud för använda kaukasiskt och sibiriskt fetblad på gröna tak. Naturvårdsverket föreslår nämligen att arterna ges en övergångsbestämmelse på tre år för takbeläggning på just gröna tak. Det innebär att växter som används eller ska användas på sedum- eller vegetationstak som har uppförts innan eller högst tre år efter arten togs upp på den nationella förteckningen inte ska omfattas av förbuden.

Remissperioden avslutades den 16 augusti, därefter ska svaren beredas. Ett eventuellt beslut om en nationell förteckning skulle enligt Naturvårdsverket kunna tas före årsskiftet 2024/2025. VA-guiden fortsätter följa frågan framåt.


Om du är intresserad av att lära dig mer om gröna tak och dagvattenanläggningar på bjälklag anordnar VA-guiden en utbildning på ämnet under två förmiddagar den 11-12 november. Anna Pettersson Skog är en av föreläsarna.

Läs mer: 12-13 november, Dagvattenanläggningar på bjälklag – webbutbildning