Bygg-och miljöförvaltningen i Halmstads kommun och miljökontoret i Södertälje kommun har under 2020-2021 utvärderat sin egen handläggning av tillståndsansökningar. Tillsammans har de följt upp 30 nyanlagda små avlopp, varav många med fosforfilter. Här presenterar vi erfarenheter och resultat från slutrapporten.
Miljökontoren har utfört tillsyn på nyanlagda små avlopp och undersökt om villkoren i tillstånden går att följa upp, om något saknas eller om något behöver formuleras om.
Södertälje har haft ett aktivt tillsynsarbete på minireningsverk sedan tidigare men tack vare projektet har man nu även besökt nyanlagda anläggningar, varav 7 med fosforfilter, som inte omfattats av tillsynen tidigare. Miljökontoret använde indikerande mätning och tog prov i ytvattnet i filtret. Utvärderingen har lett till i förändringar i miljökontorets arbete med både prövning av ansökningar och av tillsynen.
Bygg-och miljöförvaltningen i Halmstad följde upp 20 minireningsverk som är 1-4 år gamla. De hade nytta av checklistorna och underlaget från tidigare projekt då de inte haft tillsyn på minireningsverk tidigare. Även Halmstad ser att erfarenheterna från tillsynen kommer leda till förändringar i både prövningsprocessen och tillsynsarbetet.
Fortsättning på tidigare projekt om uppföljning
Projekten pågick under 2020 och 2021 och kunde genomföras med hjälp av LOVA-bidrag. För en enhetligare tillsyn har projekten använt och vidareutvecklat samma rutiner och checklistor som togs fram i den första projektomgången med sju lokala projekt under 2019-2020.
Motiv till projekten:
- Utvärdering av uppföljande besök på nyanlagda anläggningar
- Gemensam metod för enhetligare tillsyn och test av ”ny” utrustning för miljökontoret
- Utvärdering av vad som kan göras annorlunda i tillståndsprocessen
Syftet med miljökontorens mätningar var att inspektörerna skulle lära sig mer möjligheter och begränsningar i funktionskontrollen. Det är inte tänkt att mätningarna ska ersätta egenkontroll eller regelbunden service. Projektens resultat ske inte heller ses som utvärdering av avloppsprodukter.
I slutet av denna artikel har vi samlat länkar till projektsidan, referat från webbinarier och rapporten från första projektomgången. Tidigare artiklar förklarar bakgrund och sammanhanget mer ingående.
Slutsatser och medskick från projekten
Resultaten visar att det går att få mycket kunskap om anläggningarnas funktion samt den egna handläggningen om miljökontoret genomför uppföljande besök på nyanlagda avloppsanläggningar. Förhoppningsvis kan erfarenheterna från dessa projekt inspirera och motivera flera kommuner att följa upp nyanlagda anläggningar. Att utvärdera sin egen prövningsprocess förbättrar chansen att nya anläggningar får tillstånd med lämpliga villkor som går att följa upp och kontrollera i framtiden.
Tack vare tillsynen upptäckte miljökontoren stora brister i nyanlagda anläggningar som det annars hade tagit flera år att upptäcka. Ju tidigare fel och brister upptäcks desto bättre för miljö- och hälsoskyddet samt för de inblandade aktörerna. Brister som upptäcks i ett tidigt skede och kan åtgärdas inom garanti- eller reklamationstiden.
Båda miljökontoren noterade brister i fastighetsägarens egenkontroll. Tillsynsbesöket är ett bra tillfälle att gå igenom och kommunicera med fastighetsägaren om egenkontrollen. Enligt projekten bör ett uppföljande besök äga rum ca ett år efter anläggandet.
Värdefullt att reflektera över ens eget arbetssätt
Ett medskick från projekten till andra miljökontor är att försöka avsätta tid för att reflektera över sin egen prövningsprocess. Försök om det är möjligt att göra ett par uppföljande besök på nyanlagda avloppsanläggningar. Det behövs besök i fält för att lättare förstå vad som går att följa upp.
Projekten har lett till följande exempel på förändringar i miljökontorens arbetssätt:
- Att kräva in mer underlag i samband med ansökan
- Att tydliggöra vad som ska skickas in när anläggningen är anlagd
- Ökat fokus på fastighetsägarnas egenkontroll
- Uppdaterade tillståndsmallar med tydligare villkor
Gemensamma projekt ger draghjälp och kunskapsöverföring
Tack vare gemensamma projekt kan inspektörer dra nytta av varandras erfarenheter. I dessa projekt har det även ingått att prova och utvärdera ny mätutrustning men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att komma ut i fält och kontrollera relativt nyanlagda anläggningar.
Att diskutera gemensamma frågor med inspektörer som man vanligtvis inte har någon kontakt med är ett värdefullt tillägg till det som görs lokalt. Även om det enbart deltog två kommuner i denna projektomgång har projektträffarna haft deltagare från den tidigare projektomgången samt från den kommande och tredje omgången.
På grund av pandemin har det enbart varit digitala möten som delvis försvårar spontana diskussioner och kontakter men gör det å andra sidan möjligt för fler kan delta. Ett medskick till andra kommuner är därför att delta i träffar för erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt om det ges möjlighet.
Projektet har även inneburit en kunskapshöjning för projektdeltagarna vilka har fått en bättre förståelse för vad som är viktigt vid prövning och hur detta sedan kan ligga till grund för en effektiv och fungerande tillsyn av små avlopp.
Båda miljökontoren ser positivt på tillsyn av nyanlagda avloppsanläggningar men påpekar att det sannolikt krävs omprioriteringar av resurser samt en eventuell höjning av taxan för prövning eller tillsyn för att förverkliga det.
Passningar till nästa projektomgång samt andra miljökontor
Frågor och ämnen som behöver utvecklas vidare:
- På vilket sätt kan miljökontoret hjälpa fastighetsägarna till en bättre förståelse för den egenkontroll de ansvarar för?
- Vilken typ av information behöver fastighetsägarna tidigt i ansökningsprocessen?
- Tydligare villkor i tillstånden
- Genomgång med fastighetsägarna i samband med uppföljande besök
- Är det möjlig att identifiera de viktigaste kontrollpunkterna för respektive typ av anläggning i checklistorna?
Dessa frågeställningar är bra input till tredje omgången projekt som pågår under 2021-2022.
Resultat från Södertäljes tillsyn
Södertäljes miljökontor besökte 10 anläggningar varav 7 hade fosforfilter. Filtren var designade med inlopp i botten så att avloppsvattnet passerar genom filtret nedifrån och upp. Anläggningarna var 1-4 år och inget byte av fosforfiltret hade skett.
Två av de besökta anläggningarna hade större brister som kunde upptäckas okulärt. En av dessa anläggningar hade ett igensatt inloppsrör och behövde omedelbar slamtömning och omstart. Den andra anläggningen hade haft problem med en igensatt efterpolering som fastighetsägaren hade löst genom att byta ut efterpoleringen till en annan teknisk lösning utan att meddela förändringen till miljökontoret. Ytterligare en brist upptäcktes i form av att det inkommande röret i ett fosforfilter inte var rätt monterat, vilket resulterade i att avloppsvattnet leddes förbi säcken med fosforabsorberande material.
Miljökontorets uppföljning av fosforfilter
Vattenprov för mätning i fält och analys på laboratorium togs antingen i fosforfiltret eller i utgående vatten från reningsverket. Av de anläggningar där fosforfilter ingick som ett av reningsstegen, var det fyra av sju anläggningar som enligt analysresultaten från laboratoriet inte klarade funktionskraven för rening av fosfor för den aktuella skyddsnivån. Det berodde sannolikt på att det filtermaterialet inte hade bytts ut i tid. Fosforfiltren hade i många fall blivit uttjänta snabbare än fastighetsägarna hade förväntat sig.
Fosforfiltrens funktion kontrollerades även med en pH-mätning. I de fall som pH-värdet var högt, pH 9 eller högre, var utgående halt av totalfosfor lågt. Om pH-värdet var lägre, pH 7-8, var det dock inte säkert att fosforvärdet överskred riktvärdet för fosfor i den aktuella skyddsnivån, utan detta behövde säkras med analys av totalfosfor i det utgående vattnet.
Samtliga avloppsanläggningar med fosforfilter hade låga bakteriehalter, under riktvärdet för badvattenkvalitet, i utgående vatten oavsett pH-värdet i fosforfällan. Reduktion av bakterier verkar därmed inte enbart vara beroende på fosforfällans pH-värde.
För de anläggningar som hade markbädd eller infiltration som sista reningssteg gick det inte att ta prov på vattnet efter det markbaserade reningssteget. I dessa fall visar analyserna på utgående vatten relativt höga halter av totalfosfor. Det sista reningssteg behöver därmed ha god kapacitet för fastläggning av fosfor. Laboratorieanalyser av totalfosfor och fältmätning av ortofosfat bedömdes korrelera bra med varandra.
Bristande egenkontroll, husägarna följde inte instruktionerna
Åtta av tio besökta anläggningar hade en undermålig egenkontroll. Egenkontrollen hade inte genomförts helt enligt leverantörens instruktioner och var inte dokumenterad. Det finns välutformade instruktioner och checklistor om egenkontroll från leverantören, men många av fastighetsägarna följde inte dessa. För den typ av anläggning som hade valts ut finns det inget serviceavtal att teckna vilket innebär att ännu större ansvar över anläggningens skötsel vilar på fastighetsägaren.
Resultat från Halmstads tillsyn
Bygg-och miljöförvaltningen i Halmstad följde upp 20 minireningsverk som är 1-4 år gamla. Mer än hälften av anläggningarna hade någon form av efterbehandling, vanligast var infiltration eller fosforfilter. Anläggningar låg både inom hög och normal skyddsnivå. Då tillsynen omfattade flera olika typer av anläggningar, med eller utan efterpolering hade projektet därför svårt att beskriva alla resultat. Nedan följer en sammanfattning.
Vid besöken upptäcktes en anläggning med mindre säck filtermaterial i fosforfiltret än vad som villkorats i tillståndet. Två anläggningar luktade kraftigt. Dessa anläggningar hade även anmärkningar i de efterföljande kontrollpunkterna. I ett fall hade en pump installerats innan minireningsverket vilket kan påverka funktionen negativt. Avloppsvattnet bör tillföras anläggning via självfall och inte pumpas in stötvis.
En av de anläggningar som besöktes hade aldrig slamtömts trots att anläggningen varit i drift i tre år. I detta fall var det ett nybyggt hus som av någon anledning aldrig kommit med i listan för slamtömning. Fastighetsägaren hade i detta fall inte utfört någon egenkontroll och inte upptäckt att anläggningen var överfull av slam.
Flera av anläggningarna var vid besöken relativt nyligen slamtömda men det var få fastighetsägare som var medvetna om att det är bra att fylla på med vatten efter slamtömningen för att undvika slamflykt. Vid kontroll i verket var det flera anläggningar som hade kraftig slamflykt i det sista steget. Dessa anläggningar hade även dåliga analysresultat.
Vid besöken visade det sig att flera efterpoleringar i form av infiltrationer inte var korrekt utförda.
Miljökontorets mätningar i fält
Proven för mätning i fält och analys på laboratorium togs antingen efter utgående vatten från reningsverket eller i fosforfiltret om det var aktuellt. Fältmätningen indikerade att flertalet anläggningar förmodligen hade höga halter av totalfosfor i utgående vatten (>3mg/l Tot-P). Analyserna från laboratoriet bekräftade detta. I några fall var det avvikande lukt och färg på utgående vatten och i dessa fall var även analysresultaten dåliga. Flertalet anläggningar klarade enligt analysresultaten från laboratoriet inte funktionskraven för rening av kväve (>40 mg/l Tot-N).
De anläggningar som hade ett fosforfilter klarade funktionskraven för rening av fosfor och kväve för den aktuella skyddsnivån. Fosforfiltrens funktion kontrollerades även med en pH-mätning. På de aktuella anläggningarna var pH-värdet högt och de problem med uttjänta fosforfilter som Södertälje noterat kunde inte ses i Halmstad.
Få hade någon dokumenterad egenkontroll
I samband med besöken ställde miljökontoret frågor till fastighetsägarna om service och egenkontroll. I ungefär hälften av fallen hade fastighetsägarna tecknat serviceavtal. I de fall där det fanns serviceavtal var det ibland svårt att förstå vad som ingick i servicen och vad som faktiskt hade utförts. Få fastighetsägaren hade någon dokumenterad egenkontroll. Det gällde både de som hade serviceavtal och de som inte hade det. Ett par av fastighetsägarna kunde beskriva vad som skulle ingå i egenkontrollen, men det är svårt för miljökontoret att följa upp om detta har genomförts om det inte dokumenteras.
Alla anläggningar som besöktes hade larm men det gick bara att kontrollera om larmet fungerade på en typ av anläggning.
Slutrapporten och fördjupning
De två projekten har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) förmedlade av Länsstyrelsen i Stockholm och Länsstyrelsen i Halland. Ecoloop har samordnat projekten och fungerat som brygga mellan projektomgångarna. VA-guiden har bistått som kommunikationskanal.
I slutrapporten finns två intressanta bilagor för dig som är intresserad av projektens checklista för tillsyn av minireningsverk samt instruktioner för fältmätning av turbiditet och ortofosfat.
Ladda ned slutrapporten
Kvalitetssäkring av nyanlagda små avlopp genom uppföljande besök och utvärdering av tillstånd – två projekt som genomförts av Bygg- och miljöförvaltningen i Halmstads kommun och Miljökontoret i Södertälje kommun under 2020/2021
Rapportförfattare:
Marie Albinsson & Mats Johansson, Ecoloop
Natasa Lakic, Halmstads kommun
Tuuli Kivimäki, Södertälje kommun
Relaterat
Kvalitetssäkra tillståndsprocessen LOVA, samlingssida för projektet
Slutrapport omgång 1 (2019-2020)
Uppföljande besök och utvärdering av tillstånd av små avlopp, referat från 7 oktober 2021
Egenkontrollen av små avlopp i fokus på slutseminarium för LOVA-projekt, referat från 16 juni 2020
