Övergripande rapport om att kvalitetssäkra prövningsprocessen för små avlopp

Sju kommuner har i LOVA-projekt utvärderat sin egen handläggning av tillståndsansökningar för små avlopp. Man ville dels säkerställa att nyanlagda avloppsanläggningar uppnår god funktion och dels förbättra den egna handläggningen.

I projektet användes bland annat rörkamera.

Rapporten sammanfattar resultaten av sju parallella LOVA-projekt som har genomförts under 2019-2020. Som en del av utvärderingen har kommunerna utfört tillsyn på nyanlagda anläggningar och tittat på om alla villkor gått att följa upp, om något saknas eller om något behöver formuleras om. För en enhetlig tillsyn så har gemensamma rutiner och checklistor tagit fram. Merparten av kommunerna har även utvärderat sin prövningsprocess med hjälp av enkäter till tillsynsobjekten. Alla kommuner som deltog i projektet kommer att göra förändringar i sin handläggning och tillsyn utifrån erfarenheterna från projektet.

Ladda ned slutrapporten: Kvalitetssäkring av nyanlagda små avlopp genom uppföljande besök och utvärdering av tillstånd

Projekten knyter an till tidigare utvecklingsprojekt om små avlopp. Rapporten ger därför en bra uppdatering om diverse utvecklingsprojekt de senaste åren. Projekten initierades av Avloppsguidens användarförening genom att föreningen bekostade framtagandet av en mall för LOVA-ansökan. De sökande kommunerna kunde sedan anpassa mallen efter sitt lokala projekt. De lokala LOVA-projekten samordnades av Ecoloop så att kommuner i olika landsändar kunde använda samma metod och ta del av varandras erfarenheter.

När denna slutrapport redovisades var en andra omgång med två kommuner redan igång som en fortsättning. I slutet av 2020 och början av 2021 finns det fortfarande möjlighet att ansluta sig till tredje omgången av fortsättningsprojekt beroende på när ens länsstyrelse har satt sista dag för ansökan för LOVA-stöd.

Förbättringsområden i korthet

Utifrån diskussioner i projektet ger rapporten följande förslag:

  • Behov av mer information till och dialog med husägaren.
  • Myndigheten behöver kräva in mer underlag i samband med ansökan.
  • Se över vilka villkor som är viktiga att ha med i tillståndet och hur de ska formuleras.
  • Se över rutiner för utförandeintyg och fotodokumentationen för att få tillräckligt underlag samt tydliga krav på vad som ska dokumenteras.

Viktiga erfarenheter i övrigt

Projektdeltagarna har fått möjligheten att testa ny utrustning som inte använts tidigare vid tillsyn. Utrustningen har bidragit med ny kunskap och gett deltagarna insikter om vad som går att kontrollera och vad som inte går att kontrollera och därigenom fundera över vad som är viktigt att säkerställa i tillståndsprocessen.

Projektet har möjliggjort för kommunerna att stanna upp och fundera över sin handläggning och villkor som ställs och vara självkritiska. Detta skulle med största sannolikhet inte hänt i den ordinarie verksamheten, i alla fall inte i samma omfattning.

Projektet har visat att det finns behov att fortsätta utveckla metoden som har tagits fram i detta projekt för fler tekniklösningar, till exempel: BDT-rening, fosforfällor och slutna tankar/toalettsystem.

Detta har projektet inneburit

Varje kommun utförde 20 uppföljande besök på anläggningarna som varit i drift mellan 1-5 år. Projektet tog fram gemensamma checklistor och struktur för hur resultaten skulle sammanställas. Inför tillsynsbesöken gick kommunerna igenom tillstånden för de aktuella anläggningarna.

Totalt fick 75 stycken markbaserade anläggningar tillsynsbesök. De flesta (75 %) var infiltrationer eller förstärkta infiltrationer och resterande (25 %) markbäddar. Av markbäddarna var den största delen modulbaserade. Några av de besökta anläggningarna hade även fosforfällor. Anläggningarna togs i drift mellan 2014-2019. Så gått som alla var dimensionerade för 5 pe, men ett par var större. Det var framförallt anläggningar med permanentboende (97 %) med mellan 1-5 personer

Totalt fick 60 stycken minireningsverk tillsynsbesök. Det var nio olika modeller av minireningsverk och anläggningarna togs i drift mellan 2015–2018. De allra flesta anläggningarna var dimensionerade för 5 pe men 6 stycken var dimensionerade för 10 pe eller fler. Det var framförallt anläggningar med permanentboende (92 %) men det ingick även några anläggningar för verksamheter och fritidsboende.

Kontrollpunkter

Uppföljning av minireningsverk och markbaserade avloppsanläggningar har haft samma upplägg och följt samma struktur även om vissa frågor och kontrollpunkter har skiljt sig åt. Nedan beskrivs vad som ingick i uppföljningen för respektive anläggningstyp. Den checklista som användes i projektet för markbaserade anläggningar finns i bilaga 2 och den checklista som användes för minireningsverk finns i bilaga 3.

Översikt av de kontrollpunkter som projektet använde för uppföljning av markbaserade och prefabricerade anläggningar

Kontrollpunkter markbaserade anläggningar

Klicka för större bild i ny flik.
Kontrollpunkter minireningsverk

Klicka för större bild i ny flik.

Frågor till husägaren

För att få svar på hur mycket husägarna vet om sina avloppsanläggningar och hur de uppfattade ansökningsprocessen togs en enkät fram med ett antal frågor. Inför tillsynsbesöken skickade de flesta kommunerna ut enkäter till husägarna men några kommuner använde den enbart för att ställa frågor i samband med tillsynsbesöket. Frågor som ställdes var bland annat om husägarna visste vad som krävdes i form av egenkontroll och service för den anläggning som de valde och om de läst och förstått alla villkor i tillståndet.

Frågor om drift och skötsel ställdes via enkäter innan besöken och i samband med besöket i de fall som fastighetsägaren deltog. Frågor som ställdes var bland annat hur ofta som anläggningen slamtöms, om det finns serviceavtal och om egenkontroll utförs.

Erfarenheter att ta med till framtida tillsyn och prövningsprocesser

Rapporten redovisar förslag på förbättringar som har framkommit under projektets gång. Frågorna har väckts i samband med tillsynsbesöken eller när tillstånden granskats och utvärderats. Förslagen och erfarenheterna har delats in i tre kategorier, prövningsprocessen, uppföljande besök och utrustning.

Prövningsprocessen

Erfarenheter och förslagen som är kopplade till prövningsprocessen har delats in i ansökan och beslut. Vissa frågor är gemensamma för markbaserade anläggningar och minireningsverk men vissa gäller bara för markbaserade anläggningar respektive för minireningsverk och har då beskrivits under respektive anläggningstyp.

Ansökan

Husägarna behöver veta mer om vilken egenkontroll som krävs för olika typer av anläggningar. Resultaten från enkäter och besöken visar att ungefär en tredjedel av husägarna inte vet vad som krävs för egenkontroll. Förslag till förbättringar som har diskuterats i projektet är att det behövs mer information till fastighetsägarna innan de väljer anläggning.

”Informationen kan dels vara skriftlig men framförallt behövs det mer dialog med fastighetsägarna. Det behöver bli tydligare vem som har ansvaret för anläggningen, svaren från fastighetsägarna visar att många upplever det som om de har köpt en anläggning och att hela ansvaret för den ligger hos entreprenören.”

Ett informationsmöte innan eller i samband med ansökan var ett förslag som diskuterades i projektgruppen och som även Havs- och vattenmyndighetens förslår i vägledningen för prövning.

Undvik ofullständiga ansökningshandlingar så att tillsynsmyndigheten kan följa upp anläggningarna. Underlag som projektet identifierat som viktiga att ha i samband med ansökan:

  • Uppgifter om grundvattenrör
  • Tydliga situationsplaner
  • Uppgifter om längd på spridarrör och om infiltrationens yta
  • Dokumenterad egenkontroll
  • Drift – och skötselinstruktioner
  • Samt att kräva att alla kritiska punkter redovisas.

I ansökningshandlingarna bör det framgå hur det kan kontrolleras att inget annat vatten än avloppsvatten kommer att kopplas till avloppsanläggning. Detta är även en viktig punkt att ta med i utförandeintyget när det gäller nyinstallation till befintliga hus. Erfarenheterna i projektet är att det annars är svårt att följa upp det villkoret.

Erfarenheter från uppföljande besök

Alla kommunerna som deltog i projektet kommer att göra förändringar i sin handläggning och tillsyn utifrån erfarenheterna från projektet. Vad det är för förändringar skiljer sig åt mellan kommunerna men alla är eniga om att uppföljande besök på nyanlagda avloppsanläggningar är värdefullt utifrån flera perspektiv och att det är något att sträva mot. De uppföljande besöken bör genomföras ca 1-2 år efter anläggningarna anlagts.

Uppföljningen av markbaserade anläggningar visar att det villkor som var svårast att följa upp var grundvattennivån och att det därför alltid borde ställas krav på grundvattenrör i samband med ansökan. Grundvattennivån kan vara svår att uppskatta vid kontroll av provgrop, särskilt om kontroll sker under sommarhalvåret. Det är svårt att bedöma hur nivån kommer vara under vinterhalvåret men det finns ett GIS-stöd för planering och tillsyn av små avlopp som underlag till denna bedömning. (Se GIS-stöd för små avlopp – samlingssida)

En annan erfarenhet är att det är viktigt att det finns tydliga kontrollpunkter i ansökningshandlingarna för anläggningen så att det senare går att följa upp vid tillsyn.

I samband med uppföljningen av minireningsverk upptäcktes att det finns anläggningar som både placerats på fel plats och för djupt visar att det finns ett behov av att vara noggrannare med detta i prövningen.

”Att ett minireningsverk placeras för djup kan både påverka funktionen och möjligheten för fastighetsägaren att utföra egenkontroll. Den kommun i projektet som hade exempel på detta kommer fortsättningsvis att begära in uppgifter om läggningsdjup.”

Från besöken noterades flera avvikelser på larm vilket indikerar att det är något som behöver tydliggöras i ansökningshandlingarna. Att bara veta att det finns ett larm ger inte tillräckligt med information, i ansökan bör det dessutom framgå vad det larmar för och var det ska placeras.

Indikativ mätning med s.k. surrogatparametrar.

Att få ett snabbt sannolikt svar upplevdes som en pedagogisk styrka.

Besöken visade att det fanns brister i efterpoleringen på flera anläggningar och att det därför är viktigt att rätt utformning och rätt lokalisering för efterpoleringen säkerställs i prövningsprocessen. När underlag saknas är det svårt att kontrollera efterpoleringen.

Beslut

Alla kommuner som har deltagit i projektet hade exempel på villkor som inte går att följa upp och hade även exempel på villkor som borde ha varit med. Nedan sammanställs vad kommunerna anser är viktigt att tänka på när villkor till tillståndet ska formuleras.

En gemensam punkt som kom från både kommuner som tittade på markbaserade anläggningar och kommuner som tittade på minireningsverk var att ställa tydligare krav på fotodokumentation. Detta utifrån att de bilder som skickas in, inte alltid ger tillräcklig information men även att kommunen borde vara tydligare med vad som ska dokumenteras. Några av de deltagande kommunerna ansåg att de redan har bra rutiner för detta och får in bra fotodokumentation och kunde dela med sig av exempel på detta.

Markbaserade anläggningar:

  • Villkora att det ska finnas grundvattenrör (se stycket ovan).
  • Det är viktigt att det finns villkor om längd på spridarrör och om infiltrationens yta. En kommun ställer krav på att spridarledningen redovisas i löpmeter. En löpmeter motsvarar då en kvadratmeter spridningsyta.
  • Det bör finnas villkor om att det ska finnas kontroll- och skötselinstruktioner för anläggningen.
  • En av de deltagande kommunerna skickar tillsammans med bekräftelsen av utförandeintyget en broschyr/checklista/skötselinstruktioner till husägarna med tips och information om kontrollpunkter, det vill säga vad fastighetsägaren ska titta på när hen gör sin egenkontroll.

Minireningsverk:

  • Det bör finnas med villkor om dokumenterad egenkontroll, hur den ska gå till, i beslutet och att det även ska omfatta eventuella framtida förändringar av egenkontrollen.
  • Det bör finnas med villkor om att serviceavtal och protokoll från utförd service ska finnas tillgängligt på fastigheten. Vad detta omfattar kommer att vara olika för olika minireningsverk.

Sammanhanget

Projekten har haft en gemensam övergripande del som letts och samordnats av Ecoloop. Projekten har finansierats genom LOVA-bidrag från Länsstyrelsen Skåne, Länsstyrelsen Västra Götaland, Länsstyrelsen Halland, Länsstyrelsen Småland och Länsstyrelsen Gästriklands samt kommunernas egen tid och resurser.

Gruppfoto från workshop våren 2020.

Dessa kommuner deltog i projekten:

  • Lund
  • Helsingborg
  • Hässleholm
  • Falkenberg
  • Uddevalla
  • Växjö
  • Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning (Sandviken, Hofors och Ockelbo)

Byggde vidare på tidigare projekt

Projekten som initierades av Avloppsguidens användarförening bygger till stor del vidare på projekt som föreningen tidigare varit delaktiga i. Det första var Metodutveckling för likriktad tillsyn av minireningsverk som genomfördes under 2014 och 2015 och det andra var Surrogatparametrar – en kostnadseffektiv metod att följa upp små avloppsanläggningars funktion som genomfördes 2017-2018.

En annan viktig utgångspunkt för detta projekt har varit de två projekt som Förvaltningen för miljö & hälsoskydd i Kungsbacka kommun genomförde under 2016-2017 med hjälp av LOVA-bidrag från Länsstyrelsen i Halland, Uppföljande kontroll av nya små avloppsanläggningar. Fokus för dessa projekt var att utveckla en metod för uppföljning av nyare anläggningar. Slutsatserna i projekteten var att det finns ett behov av att följa upp anläggningarnas funktion och det finns flera fördelar med att göra det tidigt.

Rapporten lägger stort fokus på erfarenheter. Vilka tankar och funderingar väcker dessa frågeställningar hos dig? Använd gärna kommentarsfältet nedan.


Relaterat

Kvalitetssäkra tillståndsprocessen LOVA, samlingssida för projektet

Egenkontrollen av små avlopp i fokus på slutseminarium för LOVA-projekt 16 juni 2020

VA-guidens intervju med Växjö om lärorik uppföljning av små avlopp

Utveckla prövningen av små avlopp i samverkan, notis 4/12 2020 om att söka fortsättningsprojekt